Doktor Gormander har slutat skriva

Gunnar Ohrlander är död. Min första kontakt med honom var under hans alias Doktor Gormander och går tillbaks till min barndom. Jag gick i mellanstadiet och vi hade Stockholms-Tidningen hemma. När jag började läsa annat än de tecknade serierna i tidningen var det naturligt att läsa Morgonsidan, som var Stockens motsvarighet till Namn & Nytt i DN. Jag tror att det var på Morgonsidan som Gunnar högtidligen promoverades till Doktor Gormander.

Etiketter: in memoriam litteratur

Vi var några killar i klassen som alla hade Stocken hemma. Vi klippte ut krönikorna ur tidningen och satte upp dem på insidan av våra bänklock i skolan och fnissade ikapp när vi läste högt för varandra. Jag tror vi uppskattade att en vuxen person (Gunnar kan inte ha varit många år över 20 då) beskrev tillvaron i så absurda termer.

Åren gick och rätt vad det var bodde jag granne med Gunnar i Gamla Enskede. Vi var båda engagerade i Afghanistans sak och jag blev lite förvånad över att Gunnar visade sig vara en lågmäld och mild person. Jag tog stort intryck av hans engagemang för frågan om kunskap i skolan. Jag hade själv dragits med i entusiasmen för det som senare kom att kallas för flumskolan. Gunnar gjorde upp med allt det där och det imponerade på mig. Det var faktiskt rätt skönt att byta åsikt, vilket ju normalt sett är förknippat med stort obehag.

Under tre decennier har jag suttit i redaktionskommittén för RNS tidskrift Narkotikafrågan. Under många år har Gunnar skrivit för oss. Intervjuer och reportage. Några sticker ut särskilt. Intervjun med Fredrik Reinfeldt inför valet 2006 exempelvis. Tyvärr fick vi aldrig samma intervju med Göran Persson.

Gunnar har också ställt upp som moderator och utfrågare vid debatter RNS arrangerat. Särskilt kommer jag ihåg när han på Narkotikamässan i Västerås frågade ut dåvarande folkhälsominister Morgan Johansson på Öppna scenen om sprutbytesfrågan. Det var en rätt svettig minister som klev ner från podiet, dock utan ha någon som helst anledning att känna sig illa behandlad.

Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran, Sveriges äldsta antidrogorganisation - grundad 1837, håller möten om olika frågor. Hösten 2009 bjöd Sällskapet in Gunnar att tala om sin bok "Den gudarna älskar - om konsten att överleva som lärare". Det var ett mycket spännande möte där Gunnar trots en viss kroppslig skröplighet visade prov på den intellektuella skärpa och stringens som var grunden för allt han gjort genom åren.

Hur sorgligt jag än tycker det är att Gunnar Ohrlander/Doktor Gormander har slutat skriva, så är jag ändå mycket glad över att det var boken om skolan som blev hans sista. Han hade många strängar på sin lyra men jag menar att hans insatser i skoldebatten väger allra tyngst. Han gav sig in i frågan i en tid då så gott som alla var mot betyg och ville tona ner kunskapens roll. I stort sett de enda som stod för kunskapslinjen fanns inom moderaterna och där fanns sannerligen inte Gunnar. Det var en stor kulturgärning att mot alla odds ta på sig uppgiften att slåss för kunskap och bildning. Jag vet inte om han någonsin fick full uppskattning för detta. Om några år, när kunskap återigen självklart är grunden för svensk skoldebatt och -politik, då hoppas och tror jag man kommer att se värdet av det Gunnar gjorde i denna så oerhört viktiga fråga.

Per Johansson

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln