Skollagen hindrar skolans arbete mot narkotika

Från Narkotikafrågan #1/2016 I ett uppmärksammat beslut riktade Skolinspektionen i augusti 2015 hård kritik mot Njudungsgymnasiet i Vetlanda kommun sedan elever som använt eller misstänkts använda narkotika stängts av. Beslutet visar att skolan måste acceptera att elever som använder narkotika
kan fortsätta att gå i skolan utan att skolan kan ingripa och agera. Detta är inte rimligt och skolan måste ges bättre möjligheter säkerställa en narkotikafri skolmiljö. Skolan kan inte vara en fredad
zon för elever som använder droger.

Tolv elever vid Njudungsgymnasiet stängdes våren 2015 av från undervisningen. Efter misstankar om att eleverna använde narkotika erbjöds de att lämna drogtest. Samtliga upplystes om att detta var
frivilligt men att en avstängning blev konsekvensen av att inte lämna drogtest. Tre elever lämnade positiva test medan nio avstod. Samtliga stängdes av till dess att de kunde visa upp negativa drogtest. 

Skolan motiverade beslutet med att en drogpåverkad elev ”utgör en stor säkerhetsrisk i skolmiljö framförallt under praktiska moment och dessutom inverkar det här beteendet negativt på andra elevers trygghet och studiero” och hänvisade till skollagens 5 kap, 17-19§§.

Skolans agerande framstår som både rimligt och klokt, särskilt mot bakgrund av vad forskningen visar om hur cannabisanvändning påverkar skolk, betyg och avhopp i skolan. Många skolor i samma
situation skulle vilja agera som Njudungsgymnasiet. Skolinspektionen konstaterar däremot i sitt beslut att avstängningarna strider mot skollagen.

Enligt skollagen 5 kap, 17 § får skolan stänga av en elev som ”stör eller hindrar utbildningens bedrivande, eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling, eller elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero ”. Enligt Skolinspektionen krävs att en elev har ett uppförande som faktiskt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero.

Elever som använder eller misstänks använda droger men i övrigt inte uppträder hotfullt eller kränkande kan inte stängas av. Att en elev misstänks använda eller använder droger och lämnat positiva
drogtest utgör enligt Skolinspektionen inte ”ett konkret beteende som inverkar negativt på andra elevers trygghet varför det inte finns stöd i skollagen att stänga av eleverna”. Eleven har således rätt att gå i skolan medan skolan inte har någon möjlighet att stänga av eleven. Andra elevers rätt till en narkotikafri skolmiljö beaktas inte. Detta gäller teoretiska utbildningar och moment.

På praktiska utbildningar däremot kan skolan agera med stöd av skollagen då användning av cannabis eller andra droger medför risk för skador och olyckor. En elev som misstänks använda eller har upptäckts använda droger kan därför stängas av från farliga moment och praktik om eleven inte lämnar ”kvitto” på drogfrihet. På praktiska utbildningar är även slumpvisa drogtester vanligt idag.

Alla torde vara överens om vikten av att förebygga och tidigt kunna upptäcka och agera för att bryta elevers cannabisanvändning. För detta krävs att skolan har möjligheterna att agera.

Syftet är inte att stänga av elever utan att stödja och hjälpa eleven att lyckas med skolan. Ett visst mått av kontroll och konsekvenser är dock ofta en förutsättning för att hjälpen ska fungera och eleven bli drogfri. Detta var också vad som hände vid Njudungsgymnasiet, eleverna stängdes av men var välkomna tillbaka när de uppvisade negativa drogtest vilket flertalet också gjorde. Alla som arbetar i skolan vet också av erfarenhet att detta fungerar, behövs och gynnar eleverna. Njudungsgymnasiet agerande är därför helt riktigt men saknar stöd i lagen.

Enligt nuvarande lagstiftning är ett drogtest frivilligt och eleven får inte utsättas för påtryckningar eller hot om sanktioner när det gäller teoretiska moment. Frivilligheten ska vara ”reell”.

Skolan kan vid oro bara göra en anmälan till socialtjänsten. Även den insatsen är frivillig och vad som händer efter en anmälan får skolan oftast inte veta. Osäkerheten om eleven använder droger kvarstår.

Tanken på frivillighet är sympatiskt men bygger på en allt för optimistisk föreställning om att eleven själv ska upptäcka och inse om hen har problem med droger och frivilligt söka hjälp. Det tar i
genomsnitt åtta år innan man kommer till den insikten. Nuvarande lagstiftning stjälper snarare än hjälper elever. Tolkningen av lagen behöver därför vidgas eller om så krävs att lagen ändras. Skolan kan
inte vara en fredad zon för elever som vill använda droger. Rektor måste ges möjlighet att agera, skolan måste kunna gå från ”osäkert läge” till ”säkert läge”. För detta krävs tre förändringar.

  1. Rätten till en narkotikafri arbetsplats och studiemiljö måste väga tyngre än den enskildes rätt att avstå från att lämna drogtest utan konsekvenser. Grundlagens skydd mot tvingande kroppsligt ingrepp från det allmänna ska kvarstå men möjligheten att använda drogtester och avstängning 
    som konsekvens införas även i teoretiska utbildningar och moment.
  2. Skolan måste ges möjlighet att ha kontroll över åtgärderna i samband med en anmälan till socialtjänsten genom att kunna kräva att eleven ska uppvisa ”kvitto” på drogfrihet.
  3. Skolan ska vara skyldig att tillsammans med socialtjänst, vårdnadshavare och elev upprätta en handlingsplan till stöd för eleven.
Syftet är att elever ska få hjälp tidigt för att klara studierna, inte att skolan ska bli av med missbrukande elever.

Staffan Hübinette

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter