Om man kokar ner det så behövs drogkurage

Om man kokar ner det så vet jag vad som berör mig allra mest.
Det berör mig när någon tjänar pengar på att någon annan
smugglar in narkotika. Men mitt hjärta blöder när narkotikakurirer
har med sig barn som täckmantel. Barn som plötsligt inte fattar
någonting, vare sig av vart mamma eller pappa tog vägen eller vad
det är för språk som talas i landet de hamnat i.
Om man kokar ner det så kan jag inte se hur vare sig personlig
integritet eller något annat kan försvara att nyfödda, de mest
oskyldiga varelserna i världen, ska födas med abstinens av heroin
eller metadon. "De skriker på ett särskilt sätt men efter två veckor
är de lugna", förklarar en barnmorska. Två veckor. Kanske två av
de viktigaste veckorna i livet.

Om man kokar ner det så kan samhället både spara människoliv
och pengar om vi samordnar narkomanvården.
När cannabisföretag börsintroduceras, när ölföretag köper in
sig i cannabisbranschen, när Coca Cola vill göra pengar på cannabis-
Coca Cola – då förstår jag inte längre, för då kokar hjärnan
nästan över. Medan hjärnan sjuder av frustration så fattar jag att
jag varit naiv. För om man kokar ner det så handlar det om pengar.
Politiker som vill tjäna pengar. Företag som vill tjäna på sina cannabisaktier, narkotikaligor som vill tjäna pengar på kurirer som vill
tjäna pengar på människor som röker, snortar, skjuter, slår in narkotika i sina lungor, näsor, vener. Män och kvinnor som först har
råd och sedan inte har råd med drogen.
Om man kokar ner det borde fler ta sitt ansvar. Kriminologen
Nina Rung talar om "huskurage" när hon menar att man ska våga
lägga sig i om någon misshandlas i sitt hem.

Dags för drogkurage! Ge ungdomar verktyg att säga nej till droger. Agera om du misstänker att dottern eller hennes kompis håller på att experimentera med narkotika. Bry dig när din kära eller din kollega har dålig kontroll på sitt drickande. Lägg dig i när du misstänker att barn far illa i ett hem där det missbrukas. Ha drogkurage! Du kanske inte får ett omedelbart tack, men du har visat mod.
Erbjud inte slentrianmässigt gravida narkomaner metadon, tro på dem istället! (Jo, min vän Sara Lötman på KRIS blev erbjuden metadon trots att hon blev gravid ren från heroin. Hon trodde på sig själv och tackade nej.)

Håll behandlingshemmen fria från droger!
Det går, jag har sett det med egna ögon i italienska San Patrignano där man inte förvarar människor utan lär missbrukare leva fria från narkotika. Om man kokar ner det så är det mina tullkollegor och poliser som kan stoppa narkotikan medan den är i paket, i balkarna på en bil, i kapslar i en mage, i kuvert, i små zip-påsar. Men det är du som
förälder, lärare, kollega, syrra, brorsa, farsa, morsa som kan försöka
påverka så att knarket inte hamnar i kroppen på någon i din närhet. Det är beslutsfattare som kan besluta att det ska finnas rätt anpassad hjälp för drogberoende och deras nära och kära.
Om man kokar ner det så är det ju i människokroppen narkotika
ger rus, skadar och skapar beroende som ger abstinens. Ju fler som är fria från drogmissbruk desto rikare värld.

Kommentera gärna: