Det förebyggande arbetet kan bedrivas i många olika sammanhang och med olika metoder. Centrala områden är skolan, trafiken och arbetslivet där insatserna når många människor och har förutsättning att få stor effekt.

Narkotikafri skola | Skolan är en viktig arena för förebyggande och tidiga insatser mot ungas missbruk av narkotika. Forskningen visar att undervisning och information om droger som länge varit skolans främsta insats har be­gränsade effekter. Av större betydelse är arbetet för ett bra skolklimat och en policy och handlingsplan som talar om hur skolan kan upptäcka, ingripa och i samverkan med socialtjänsten agera mot elevers missbruk. Frivilliga slumpmässiga drogtester är en viktig del av det förebyggande arbetet.

Narkotikafri trafik | Studier visar att en tredjedel av antalet rattonyktra i trafiken är påverkade av narkotika. En ökad trafikövervakning bidrar till att minska rattonykterheten och rädda liv. Det är också ett effektivt sätt att både förebygga, upptäcka och ingripa mot narkotikamissbruk. Det bör bli lättare för polis och åklagare att med omedelbar verkan beslagta fordon från personer som återkommande kör bil påverkade av droger.

Narkotikafritt arbetsliv | Studier visar att narkotikamissbruk förekommer inom arbetslivet. Detta påverkar såväl produktion och kvalitet som säkerhet och den enskildes hälsa och utgör ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Insatser inom arbetslivet i form av policyarbete och drogtestning för att tidigt upptäcka och förebygga missbruk är därför av stor betydelse.

Tidiga insatser för att upptäcka och ingripa mot missbruk i konsumtionsledet är av avgörande betydelse för att be­gränsa efterfrågan och spridning av narkotika. Särskilt viktiga är sådana åtgärder när det gäller ungdomars missbruk.

Misstankebaserade drogtester i skolan | Drogtestning vid misstanke är vanligt förekommande inom skolan, särskilt gymnasieskolan. Skolan behöver stöd för att utveckla och förbättra dessa insatser. Formerna för samverkan mellan skola och socialtjänst behöver utvecklas för att undanröja det glapp som ofta finns i denna samverkan.

Fokus på konsumtionsbrott i polisens narkotikabekämpning | Styrningen av polisens prioriteringar och insatser mot konsumtionsbrott behöver göras tydligare. Polisen har unika möjligheter att ingripa mot narkotikahantering och missbruk. Förutom att se till att lagföra de som begår grova narkotikabrott gäller det att polisen också arbetar med tidig upptäckt. Det bör finnas lokala mål och handlingsplaner inom polisen över hela landet för hur man ska arbeta mot narkotika. Stort fokus i dessa planer ska ligga på att arbeta specifikt mot unga människors narkotikabrottslighet, hur små brotten än är.

Fungerande och strukturerade metoder inom socialtjänsten | Den tidiga upptäckten och den första reaktionen mot ungas missbruk sker ofta i skolan eller genom polisen. Därefter behövs omedelbara och tydliga konsekvenser och påföljder tillsammans med stöd och hjälp. Ett stort ansvar vilar här på socialtjänsten. Bristerna inom socialtjänsten är idag stora i många kommuner. Behovet av utveckling inom detta område är mycket stort och skillnaderna mellan olika socialtjänster är också stora. Socialtjänsten måste använda strukturerade och kunskapsbaserade metoder i arbetet med unga missbrukare.

Missbruksbehandling i Sverige har delvis ändrat inriktning från drogfrihet till harm reduction (minskade skadeverkningar). I stället för drogfri behandling är insatser för narkotikamissbrukare i allt större utsträckning inriktad på substitutionsbehandling (metadon och Subutex) och lågtröskel-boende (boende utan krav på nykterhet/drogfrihet). Konsekvensen för missbrukare och deras anhöriga blir ofta fortsatt missbruk, utslagning från arbets- och bostadsmarknad och utanförskap.

För en ändrad inriktning med målsättningen drogfrihet, studier/arbete, bostad och integrering i samhället krävs:

Drogfri behandling | Drogfri behandling skall vara huvudalternativet i behandlingsarbetet.

Rättighet och skyldighet till behandling | Det skall finnas en rätt till lättillgänglig och adekvat behandling, men också skyldighet för missbrukare att genomgå behandling.

Strikt kontrollerad substitutionsbehandling | I den mån substitutionsbehandling (metadon och Subutex) används skall detta ske under strikt kontrollerade former och be­gränsas till de klienter där förutsättningar finns för att substitutionsbehandlingen skall bli en väg ut ur missbruket. Substitutionsbehandling fungerar inte för missbrukare som sidomissbrukar och inte heller för de klienter som inte är motiverade att sluta.

Statligt finansierad LVM-vård | LVM-vård (tvångsvård för vuxna missbrukare enligt Lagen om vård av missbrukare) skall finansieras av staten. Risk för överutnyttjande som då kan befaras undanröjs genom att alla ansökningar om LVM-vård prövas i domstol.

Narkotikafria fängelser | Fängelser skall självklart vara narkotikafria. Glädjande nog har det skett en stark förbättring på våra fängelser i detta avseende under senare tid. Kriminalvårdens möjligheter till behandlingsföreskrifter med konsekvenser skall användas och samarbetet med socialtjänsten skall vara nära och kontinuerligt även under pågående strafftid.

Restriktiv förtidspensionering | Förtidspensionering av missbrukare skall vara mycket restriktiv, i synnerhet när det gäller unga. Förtidspensionering innebär ordnad försörjning, men alltför ofta permanentad utslagning och fortsatt missbruk.

Kunskap i narkotikafrågor och beroendelära skall vara obligatoriska inslag i utbildningen av de yrkesgrupper som direkt eller indirekt kommer i kontakt med missbrukare och deras anhöriga och som har möjlighet att i sitt yrke upptäcka missbruk. Lärarhögskolorna, socialhögskolorna och polishögskolorna är här självklara.

Att ha en missbrukare i familjen påverkar de anhöriga. De anhöriga far ofta oerhört illa och tas inte alltid på allvar av myndigheter och av vårdapparaten. Många anhöriga blir lämnade ensamma med en situation de inte kan hantera. Anhörigas oro skall alltid tas på allvar och de anhöriga skall ha sådan information och sådant stöd att de inte blir lämnade ensamma med ansvaret så att de själva kan ha en dräglig livssituation.