Narkotikafria fängelser med hjälp av fler narkotikahundar och bättre missbruksvård

Man blir dömd till fängelse för att man begått allvarliga brott och som straff för det blir man inlåst en viss tid. Att kalla det för vård lite märkligt. Däremot är det naturligtvis så att tiden i fängelset bör användas till bra och nyttiga saker så som studier, förkovran i ett yrke och naturligtvis missbruksvård, i den mån det behövs.

Över hälften av de som sitter i fängelse har missbruksproblem som de behöver göra någonting åt. Det finns ingen modell som passar alla och därför måste många olika möjligheter finnas. Kamratstödjande aktiviteter som exempelvis KRIS ägnar sig åt inne på fängelserna, med utsikter om drogfri kamratskap efter frigivningen, torde vara bland de allra viktigaste insatserna.

En sak framstår dock som alldeles självklar och som en förutsättning för att en förändring av livsstilen ska komma till stånd: det ska inte gå att knarka inne på fängelset. Här har kriminalvården skärpt till sig ordentligt under senare år. Man har blivit noggrannare när man beviljar permissioner och besök, man har skaffat egna narkotikahundar som gör det svårt att gömma narkotika inne på anstalterna. Detta tycker RNS är bra och vill se en utveckling av säkerhets- såväl som av behandlingsarbetet. Nästa stora utmaning för kriminalvården blir att säkerställa att frivården, det vill säga när man döms till skyddstillsyn eller är villkorligt frigiven, också är narkotikafri.