Pressmeddelande 12 oktober 2011.

RNS lämnar idag in sitt remissvar på Missbruksutredningens betänkande Bättre insatser vid missbruk och beroende. Av det 70-tal förslag som utredaren Gerhard Larsson presenterar har RNS valt att yttra sig om ett be­gränsat antal förslag, sådana som är av särskild vikt för narkotika­politiken och där vi tror att våra åsikter är av betydelse.

Några av RNS ställningstaganden är:

RNS anser att regeringen bör utreda behovet av att återinföra socialläkare, anställda av kommunens socialtjänst vars huvuduppgift ska vara att se till de mest nergångna missbrukarnas behov.

RNS anser att sjukvården måste utveckla metoder för de missbrukare som får behandling med metadon eller Subutex men som vill sluta och bli helt drogfria.

RNS anser inte att Subutexmissbruk ska behandlas med Subutex, vilket Gerhard Larsson föreslår.

RNS anser att behandling med metadon och Subutex alltid ska skötas av beroendeläkare och inte av läkare i primärvården som Gerhard Larsson föreslår.

RNS anser att det finns etiska invändningar mot att tvångsvårda vuxna missbrukare inom psykiatrin om de för övrigt inte är psykiskt sjuka.

RNS anser inte att den vetenskapliga genomgång om sprutbyte som presenterats av utredningen ger stöd för de förslag man kommer med om utvidgning av sprutbyte.

RNS vill att regeringen utreder möjligheterna att införa s.k. drug courts och HOPE i (ett program för kriminalvård i frihet) i Sverige.

RNS anser att skolorna bör uppmanas att införa drogpolicy i syfte att upptäcka och ingriap tidigt mot missbruk.

RNS anser att de anhörigas situation ska beaktas inom missbruksvården.


För mer information kontakta generalsekreterare Per Johansson 070-830 1789.

Per Johansson
Generalsekreterare
Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle
Ragvaldsgatan 14
118 46 Stockholm
per@rns.se
08-643 04 67
070-830 1789
www.rns.se

Gerhard Larssons utspel på DN Debatt idag har av Vänsterpartiets vice
ordförande Alice Åström tolkats som att det är dags för en mer tillåtande
narkotika­politik. Vänstern driver frågan om att avskaffa
konsumtionsförbudet, dvs det ska vara tillåtet att röka, injicera, snorta
eller äta narkotika. Var Gerhard Larsson står i den frågan vet vi inte.

Att Gerhard Larsson har ambitionen att göra missbruksvården mer tillgänglig
är utmärkt. Att, som Alice åstöm, sätta detta i konflikt med en
narkotika­politik som förbjuder folk att knarka är både dumt och inhumant.

Skulle vi göra det tillåtet att konsumera narkotika i Sverige så sänker vi
tröskeln för unga människor att testa knark, vilket i sin tur leder till att
fler fastnar och fler behöver vård. Varför ska vi binda ris åt egen rygg på
det viset?

Mona Sahlin måste klargöra hur en rödgrön regering under hennes ledning
kommer att agera narkotika­politiskt. Aftonbladet pekar idag ut Alice Åström
som framtida Folkhälsominister, med ansvar för narkotika­politiken. Om detta
också är Mona Sahlins val bör hon tala om det för väljarna innan den 19
september.


Per Johansson
Generalsekreterare
Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle
Ragvaldsgatan 14
118 46 Stockholm
per@rns.se
08-643 04 67
070-830 1789
www.rns.se

Skol­inspektionen kritiserar Landskrona med anledning av kommunens beslut om slumpvisa drogtester på en grundskola som startade tidigare i höst. RNS kommenterar här Skol­inspektionens beslut och kommer fram till att myndigheten i det här fallet ägnat sig åt opinionsbildning istället för myndighetsutövning.

Skol­inspektionen anser att det inte är skolans uppdrag att genomföra drogtester. Istället menar man att skolan ska informera elever och föräldrar om drogers farlighet. Alla som följer forskningen på området vet att informationsinsatser har ringa eller ingen effekt. (Det finns andra goda skäl till att undervisa om droger men den förebyggande effekten verkar saknas.)

Samtidigt finns problem med drogmissbruk på i princip alla högstadie- och gymnasieskolor i landet och något måste göras. Det är en mycket angelägen uppgift att säkerställa att skolan är en drogfri arbetsplats för eleverna.

Skol­inspektionens chefsjurist Ingegärd Hilborn har i ett nyhetsbrev från Skolverket tidigare i år uttalat personliga åsikter om drogtester i skolan. Hon tycker att de är ”moraliskt tveksamma och ett stort ingrepp i deras (elevernas) integritet”. Alla har en rätt att ha en åsikt men det får inte påverka myndighetsutövningen.

Skol­inspektionens uppgift är att granska om skolor gör fel i förhållande till gällande rätt. Dagens beslut lever inte upp till detta. Man skriver i motiveringen till sitt beslut att det ”inte finns stöd i skollagen att påtvinga elever ett drogtest i skolan”. Den modell Landskrona arbetar efter bygger helt och hållet på frivillighet. Både elever och deras föräldrar ska ge sitt samtycke för att delta i programmet. Ungefär hälften har idag aktivt tagit ställning och vill medverka.

Skol­inspektionen underkänner elevernas och deras föräldrars förmåga att fatta självständiga beslut när de ifrågasätter frivilligheten i den modell Landskrona arbetar efter.

Ingenting i det som Landskrona gör strider mot gällande rätt. Intressant i sammanhanget är att Ingegärd Hilborn i ett svar till Riksdagens utredningstjänst 2007-08-31 konstaterade att det inte finns lagliga hinder för en skola att ta slumpmässiga drogtester. Med dagens beslut har Skol­inspektionens jurister lämnat juridiken till förmån för kampanjmakeri.

Att Skol­inspektionen agerar som ett opinionsorgan är allvarligt. Vi hoppas att de ansvarig i Landskrona fortsätter på den inslagna linjen och tar Skol­inspektionens beslut för vad det är; ett inlägg i den allmänna debatten.

Om Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS)

RNS är en folkrörelse mot narkotika som bildades 1969 av läkaren Nils Bejerot. RNS har idag

ca 10 000 medlemmar, spridda över hela landet och är religiöst och partipolitiskt obundet.

Till skillnad från många andra folkrörelser och ideella organisationer tar RNS inte emot statsbidrag utan är medlemsberoende. För information om RNS: www.rns.se

Presskontakt:

Förbundsjurist Gazal Amini nås på 070-759 02 16 eller gazal@rns.se

RNS har skänkt två exemplar av den nyutgivna boken Narkotikafri skola 2.0 – policy, drogtester och andra insatser till rektorer och skolhälsovård på landets alla gymnasieskolor. Boken är skriven av Gazal Amini och Staffan Hübinette och lyfter fram drogtester som preventionsmetod.

Det finns ingen skola i Sverige som är helt fri från droger. Drogvaneundersökningar visar att uppemot var fjärde elev i gymnasiet har testat narkotika. Ungefär en elev i varje klass uppger i undersökningarna att de använt narkotika de senaste 30 dagarna. Det förekommer att elever kommer drogpåverkade till skolan som i vissa fall fungerar som en marknadsplats för droger.

– Många skolor runt om i Sverige använder sig av drogtester, vilket vi tycker är bra. Drogtester är ett viktigt komplement till andra förebyggande insatser. Men det är viktigt att det görs på rätt sätt och inte går utöver vad lagen tillåter. Med den här boken vill vi hjälpa skolor att göra rätt, säger Gazal Amini.

I Narkotikafri skola 2.0 går för­fattarna igenom vad som bör beaktas när drogtestprogram ska införas. De skriver om syfte och effekter, klargör de rättsliga möjligheter som finns och ger flera exempel på senaste praxis inom området.

– Ambitionen har varit att samla och systematisera erfarenheter från skolan, erfarenheter som annars riskerar att förbli lokala eller falla i glömska. En utveckling av arbetet bygger på att kunskaper kan återföras till praktiken. Vår förhoppning med den här boken är att kunna bidra till detta, säger Staffan Hübinette.

Vill du komma i kontakt med för­fattarna eller beställa recensionsexemplar av boken är du välkommen att ringa RNS på 08-714 81 15, eller skriv till info@rns.se.

Om Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS)
RNS är en folkrörelse mot narkotika som bildades 1969 av läkaren Nils Bejerot. RNS har idag
ca 10 000 medlemmar, spridda över hela landet och är religiöst och partipolitiskt obundet.
Till skillnad från många andra folkrörelser och ideella organisationer tar RNS inte emot statsbidrag utan är medlemsberoende. För information om RNS: www.rns.se

En stor majoritet – 71 procent – av svenska folket är positiva till att skolorna, högstadiet och gymnasiet, ska ha möjlighet att drogtesta sina elever.

Sifo har på uppdrag av RNS ställt följande fråga till 1000 personer:

Tycker du att skolan – högstadiet och gymnasiet – ska ha möjlighet att drogtesta sina elever för att upptäcka eventuellt missbruk eller tycker du inte det?

71 procent svarade ja, 22 procent nej och 7 procent var tveksamma.

Arbetare är mer positiva än tjänstemän och akademiker; LO-medlemmar 79 procent, TCO-medlemmar 69 procent och SACO-medlemmar 64 procent.

När det gäller partisympatier är skillnaderna små mellan blocken; borgerliga väljare 71 procent ja, vänsterväljare 69 procent ja.

RNS anser att drogtester i skolan är en bra metod att både förebygga och upptäcka missbruk bland eleverna. RNS anser också att testerna alltid ska vara frivilliga, att de måste utföras på ett korrekt och professionellt sätt för att undvika felaktiga provsvar. Drogtester måste alltid ingå i ett större drogpreventivt sammanhang där de som har problem med missbruk måste erbjudas hjälp.

Det viktigaste budskapet som skolor ger när de inför drogpolicy där tester ingår är att skolan ska vara en drogfri och trygg arbetsplats.

RNS ser mycket positivt på att Barn- och utbildningsnämnden i Landskrona igår fattat beslut om att införa slumpmässiga drogtester i årskurs 8 och 9 på Sandåkerskolan till höstterminen. Vår förhoppning är att politiker i fler kommuner tar frågan om drogmissbruk bland unga på stort allvar och inför metoder för att ingripa i tid.

Om Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS)
RNS är en folkrörelse mot narkotika som bildades 1969 av läkaren Nils Bejerot. RNS har idag
ca 10 000 medlemmar, spridda över hela landet och är religiöst och partipolitiskt obundet.
Till skillnad från många andra folkrörelser och ideella organisationer tar RNS inte emot statsbidrag utan är medlemsberoende. För information om RNS: www.rns.se

Presskontakt:
Förbundsjurist Gazal Amini
E-post: gazal@rns.se

RNS tycker att det är bra att Birgitta Rydberg, landstingsråd i Stockholm med ansvar för missbruksvården, är fortsatt negativ till sprututbyte. Hon hänvisar till att det saknas evidens för denna metods effektivitet när det gäller att förhindra hiv-smitta bland injektionsnarkomaner.

I februarinumret av den vetenskapliga tidskriften American Journal of Medicine presenteras en undersökning från sprututbytesverksamheten i Vancouver i Kanada. Forskarna konstaterar att de missbrukare som dagligen besökte sprututbytet hade en högre grad av hiv-smitta än de missbrukare som endast sporadiskt besökte sprututbytet. Det verkar således som om sprututbytesverksamheten i Vancouver hade en negativ effekt när det gäller hiv-spridningen bland injektionsnarkomanerna.

Här finns mer information om forsknings­rapporten:
http://www.amjmed.com/article/PIIS0002934306002798/abstract

Problemet med hiv-smitta bland injektionsnarkomaner i Stockholm är mycket allvarligt. Det är av största vikt att sätta in alla de åtgärder som verkligen fungerar hiv-preventivt. Den allra viktigaste åtgärden i detta sammanhang är naturligtvis att se till att missbrukarna kommer in i vård och får all tänkbar hjälp att komma bort från sitt missbruk.

Presskontakt: förbundssekreterare Per Johansson, 070-830 1789
För information om RNS: www.rns.se