Narkotikafrågan

- Sveriges ledande tidning mot narkotika

Narkotikafrågan är tidningen för dig som vill hänga med i debatten och bli uppdaterad om det som händer på det narkotikapolitiska området. Här hittar du fördjupande reportage om kampen mot narkotika, skarpa analyser och det senaste inom forskningen på narkotikaområdet. Narkotikafrågan utkommer med 4 nummer per år och har en upplaga på ca 7000 ex. Tidningen skickas ut till bland annat polisstationer, domstolar och socialförvaltningar. Men även till politiker, gymnasieskolor, våra företagsvänner samt medlemmar och engagerade privatpersoner.

ARKO 2017/4 ARKO 2017/3 ARKO 2017/2 ARKO 2017/1 ARKO 2016/4 ARKO 2016/3 ARKO 2016/2 ARKO 2016/1 ARKO 2015/4 ARKO 2015/3 ARKO 2015/2 ARKO 2015/1 ARKO 2014/5-6 ARKO 2014/4

Vill hänga med i debatten och bli uppdaterad om vad som händer inom organisationen? Välkommen att prenumerera på Narkotikafrågan

Läs mer >>

Är du socialt engagerad och tycker vårt arbete är viktigt?
Välkommen att annonsera i Sveriges ledande tidning mot narkotika!

Läs mer >>

Är du frilansjournalist och har en artikelidé du tror skulle passa tidningen? Eller har du frågor och synpunkter? Kontakta oss!

Läs mer >>

2016 > 02

Från Narkotikafrågan #1/2016.
TEXT: Katarina Johnson. 
Tung machokultur. Cannabis. Misstro mot myndigheter. Trångboddhet. Socioekonomisk utsatthet. Desillusionerade medborgare och näringsidkare. Otrygghet på allmänna platser. Med ökad polisnärvaro kan inte allt åtgärdas, men kampen om rätten till lugn och ro på gator och torg är nu prioriterad i Tensta, Husby och Rinkeby. Poliserna är fler och jobbar intensivt för att alla ska kunna känna trygghet i sin vardag. 

Köldknäppen har suttit i ett tag. När temperaturen ligger runt tio minusgrader har den en klart dämpande effekt på gatuhandeln med droger. Den flyttar inomhus, till garage, portar och föreningslokaler. Då blir det knepigare för poliserna i gatulagningsgruppen att komma åt den, men det finns också fördelar.
    - När det är kallt blir människor mer lika varandra – vi har ju alla mössor, halsdukar och stora jackor på oss och vid första anblick ser de inte att det är vi. Det kan ta en liten stund innan gängen har fått korn på oss. För de har ju järnkoll på allt och alla här ute, säger Erik Ahnlund. Han kollega, polisassistent Björn Forslind nickar och säjer:
    - Men de har redan identifierat oss. Hör du? Aina är är, aina är här. Killarna som gick förbi varnar alla.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2016 Narkotikadebatten har gått ner i varv på senare tid. Samtidigt finns alla problem och utmaningar där som förut. Frågan är vad som ska göras för att få ner de höga dödstalen. Hur ska skolorna agera när elever missbrukar cannabis och andra droger? Gör förbudet att konsumera narkotika att folk är rädda för att söka vård? 

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2016 Ovanligt många frågor är starkt belysta i samhällsdebatten just nu. En sådan är den om förorter som betraktas som riskområden. Nationella operativa avdelningen på polisen (tidigare Rikskriminalen – varför ändrade man det namnet?) har identifierat 53 förorter som har problem med brottslighet och låg social status. 15 av förorterna är särskilt utsatta, där är läget akut.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2016 I ett uppmärksammat beslut riktade Skolinspektionen i augusti 2015 hård kritik mot Njudungsgymnasiet i Vetlanda kommun sedan elever som använt eller misstänkts använda narkotika stängts av. Beslutet visar att skolan måste acceptera att elever som använder narkotika
kan fortsätta att gå i skolan utan att skolan kan ingripa och agera. Detta är inte rimligt och skolan måste ges bättre möjligheter säkerställa en narkotikafri skolmiljö. Skolan kan inte vara en fredad
zon för elever som använder droger.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2016 Lokalregeringen i Hongkong vill förbättra insatserna mot narkotika och bjöd in en svensk delegation att berätta om hur polis samarbetar med socialtjänst och sjukvård. Per Johansson, generalsekreterare i RNS, var med på resan. Här är hans berättelse..  

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2016. TEXT: Pelle Olsson. I slutet på förra året publicerade den amerikanska professorn i psykobiologi vid Harvards läkarutbildning, Bertha Madras, en omfattande genomgång av cannabis effekter. Rapporten, Update of Cannabis and its Medical Use, skrevs på uppdrag av Världshälsoorganisationen, WHO. Särskilt den medicinska frågan får en grundläggande genomlysning. Madras är noga att fastslå skillnaden mellan cannabis och cannabinoider. De senare är de renodlade komponenterna i cannabis, till exempel THC och CBD, som antingen kan vara syntetiskt framställda eller utvunna ur plantan. De kan också vara endocannabinoider som redan finns i hjärnan och nervsystemet.

Läs hela inlägget »
Madeleine Meier Madeleine Meier

Från Narkotikafrågan #1/2016. TEXT: Pelle Olsson. En färsk vetenskaplig rapport ifrågasätter att cannabis sänker intelligenskvoten (IQ) och försämrar studieresultaten. Studien publicerades i Journal of Psychopharmacology i januari med Claire Mokrysz som huvudförfattare. 2235 barn som föddes 1991-92 i den brittiska staden Bristol, studerades avseende familjeförhållanden, avvikande beteenden samt bruk av cigaretter, alkohol, cannabis och annan narkotika. Barnen IQ-testades vid 8 och 15 års ålder och skolbetygen registrerades vid 11 och 16 års ålder. Resultaten visade att de som rökt cannabis mer än 50 gånger hade 2,9 enheter lägre IQ än de som aldrig gjort det när de var 15. Debutåldern var i genomsnitt 13 år.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2016. TEXT: Pelle Olsson. I slutet på förra året publicerades två nationella drogvaneundersökningar i USA. Både cannabiskritiker och cannabisförespråkare ansåg att den nya statistiken stärkte deras argument. "Marijuanalegaliseringens sak har blivit starkare" var rubriken i Washington Post den 16 december. Bloggaren och journalisten Christopher Ingraham argumenterade att Monitoring the Furure-enkätundersökning, MTF, visade att legalisering inte har lett till ett ökat bruk bland unga.

MTF har frågat ut mer än 40 000 skolelever i 8:e, 10: och 12:e klasserna, vilket motsvarar sjuan, nian och andra året i gymnasiet i Sverige. Resultatet visar att bruket legat relativt stabilt under de
senaste fem åren. Bruket av andra droger har minskat.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2016. TEXT: Pelle Olsson. Kevin Sabet, ledare för Smart Approaches to Marijuana (SAM), USA:s viktigaste lobbyorganisation mot legalisering av cannabis, är optimistisk när han sammanfattar vad organisationen åstadkommit under 2015. 

Som nummer ett bland SAM:s framgångar räknar han segern för nej-sidan i folkomröstningen i delstaten Ohio i november. Den handlade om legalisering och att låta några få företag sköta all marijuana-verksamhet. Kampanjen finansierades med 25 miljoner dollar, drygt 200 miljoner kronor, av cannabisindustrin. De väldigt långtgående kraven avvisades av en två tredjedels majoritet trots att nej-sidan bara hade ett par miljoner dollar till sitt förfogande.

Läs hela inlägget »

Senaste

Översikt:

Vill du också ha ett narkotikafritt samhälle?
STÖD OSS!
Vi behöver din hjälp.