Narkotikafrågan

- Sveriges ledande tidning mot narkotika

Narkotikafrågan är tidningen för dig som vill hänga med i debatten och bli uppdaterad om det som händer på det narkotikapolitiska området. Här hittar du fördjupande reportage om kampen mot narkotika, skarpa analyser och det senaste inom forskningen på narkotikaområdet. Narkotikafrågan utkommer med 4 nummer per år och har en upplaga på ca 7000 ex. Tidningen skickas ut till bland annat polisstationer, domstolar och socialförvaltningar. Men även till politiker, gymnasieskolor, våra företagsvänner samt medlemmar och engagerade privatpersoner.

Läs senaste numret här!

loading...

Vill hänga med i debatten och bli uppdaterad om vad som händer inom organisationen? Välkommen att prenumerera på Narkotikafrågan

Läs mer >>

Är du socialt engagerad och tycker vårt arbete är viktigt?
Välkommen att annonsera i Sveriges ledande tidning mot narkotika!

Läs mer >>

Är du frilansjournalist och har en artikelidé du tror skulle passa tidningen? Eller har du frågor och synpunkter? Kontakta oss!

Läs mer >>

2017

Från Narkotikafrågan #4/2017: Av Staffan Hübinette.
De allra flesta skolelever använder inte cannabis eller andra
droger, allt fler avstår från tobak och alkohol. De flesta skolor
fungerar hyggligt bra och eleverna trivs. Men en del elever
använder cannabis och andra droger och i en del skolor kan
situationen vara mycket besvärlig.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #4/2017: Krönika av Sara Woldu, verksamhets- och anstaltsansvarig på KRIS, och även Stockholmsavdelningens ordförande. Bild Hanna Egge Grandert.
Sitter uppe och funderar över livet och tänker på lilla Mickis som begravdes i dag. Hon hittades död på en skitig toalett i city för ett par veckor sedan. Mickis son fick aldrig återförenas med sin mamma.
Det var precis sådär jag trodde att mitt liv också skulle sluta.
Med en heroinöverdos på en smutsig toalett.
När jag skriver detta sitter jag på sängkanten och tittar på min
lilla flicka som sover tryggt och gott i mitten av dubbelsängen,
mellan mig och min man. Jag har fått två stora gåvor i livet: Nåden
att bli drogfri, och lyckan att få vara mamma.
Min dotter är det absolut bästa som någonsin hänt mig.
Varje dag när jag jobbar och hon är på dagis längtar jag ihjäl mig
efter henne!!! Bästa stunden på dagen är när jag får hämta henne.
När hon var nyfödd försökte barnmorskan nästan tvinga mig till
att tycka att det är jobbigt att vara nybliven mamma och att man
måste vara trött. Jag var varken trött eller tyckte det var jobbigt.
Det var bara ren lycka och glädje. Jag sa till barnmorskan att det
är jobbigt att vara abstinent på heroin och inte ha någonstans att
bo i 20 minusgrader, inte att gå upp och amma mitt lilla mirakel
mitt i natten.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #4/2017: Den strikta regleringen av marijuanamarknaden i Colorado har inte minskat den svarta marknaden. Tvärtom är de illegala odlingarna större idag än före legaliseringen. Andra effekter är ökat bruk, fler sjukhusinläggningar, tilltagande brottslighet och fler trafikdöda.
Den lagliga cannabismarknaden i Colorado växer varje år. Omsättningen under 2017 ser ut att bli 1,5 miljarder dollar.1 Bara
drygt 60 procent av försäljningen kommer från ren marijuana eller
färdigrullade joints och den andelen krymper. Omkring 35 procent
utgörs numera av edibles (ätbar och drickbar cannabis) och
THC-koncentrat. De resterande procenten är oljor och diverse
andra cannabisprodukter.2 Det finns 491 butiker som säljer marijuana
för nöjesbruk och 513 som säljer medicinsk marijuana. Ofta
finns båda sorterna i samma lokal så antalet fysiska affärer är
mellan 600 och 700. Det kan jämföras med 208 McDonald’s och
392 Starbucks.3 Marijuanaförsäljningen genererar i år 176 miljoner
dollar i skatteinkomster till delstaten, vilket dock bara utgör
0,8 procent av hela budgeten. Året innan var det 142 miljoner.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #4/2017: Text Katarina Johnson. Bild Hanna Egge Grandert.
Via ett inlägg på Facebook där ordföranden för Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) i Stockholm, Sara Woldu, kommenterade ett seminarium där polisen Annika Ljung deltog, fann den nyktra missbrukaren Emelie Olsson den polis hon så ofta tänkt på. Hon den där blonda som alltid var så respektfull och gärna gav en kram och som var en bidragande orsak till att
Emelie fann kraften att bryta sitt destruktiva liv. Nu ska de mötas för första gången på många år. Långt från knarkarkvartar
och pundarbilar.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #2/2017Efter ökade drogproblem och liberalare attityder bland gymnasieelever har slumpvisa drogtester införts på Lars Kagg-skolan Kalmar. Målet är att bli en helt narkotikafri skola – tester och samtal om cannabis på lektionerna ska stärka motståndet.

Första gången vi talas vid är efter att första slumptesterna gjorts bland killar på ett yrkesprogram i februari. Andra gången när vi möts på skolan så har ytterligare två klasser slumptestats. Tredje gången när jag ringer upp har två slumptester till gjorts. Alla i första årskursen.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #2/2017: Text och bild Sven Liljesson
En lärare på Stagneliusskolan i Kalmar tränar även sina narkotikasökhundar på skolan. Vilket har drogförebyggande effekt, menar hon.

Charlotte Barvestad som undervisar i psykologi och sociologi på kommunala gymnasieskolan har fått tillåtelse av skolledningen att efter skoltid träna sina hundar i skolans lokaler.Hon har en kennel på Öland och har tre vita herdehundar och en liten papillon som hon tränar i narkotikasök. Nästan varje gång hon och hundarna går genom skolan så hittar de något.

Läs hela inlägget »
Att tysta skriken - början och slutet på kriget mot narkotikan. Johanni Hari, Massolit förlag 2016 Att tysta skriken - början och slutet på kriget mot narkotikan. Johanni Hari, Massolit förlag 2016

Från Narkotikafrågan #2/2017: Den prisbelönta brittiska journalisten Johann Hari slår an tonen direkt till sin reportagebok Att tysta skriket. Redan i förordet skriver han ”kriget mot narkotikan” två gånger och ytterligare fem gånger i första kapitlet. Uttrycket återkommer sedan genom hela boken. Han förklarar övertydligt att det är legalisering av narkotikan som ska rädda oss alla. För att få ekvationen att gå ihop upprepar han också gång på gång hur illa alla narkomaner alltid har blivit behandlade över hela världen tack vare narkotikaförbudet.

Bortsett från att jag inte håller med honom och att han är väldigt subjektiv i sitt urval av exempel och av de personer han intervjuar och att han är slarvig med fakta och inte sällan har helt fel – så är det
ett välskriven och intressant bok.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #2/2017
Cannabisplantans medicinska historia

Cannabis är en gammal kulturväxt som följt människan i årtusenden. De vanligaste varianterna är Cannabis sativa – som fick sitt namn av Carl von Linné – Cannabis indicaoch Cannabis rudealis2. Plantan har nyttjats både som berusningsmedel och medicin. Av fibrerna har man tillverkat rep, tyg, segelduk, papper och andra nyttigheter.

Fram till mitten av 1900-talet fanns flera godkända läkemedel som innehöll cannabis. År 1947 gjorde emellertid CND, FN:s narkotikakommission, en undersökning av cannabis medicinska värde varvid majoriteten av medlemsländerna kom fram till att cannabis saknade sådan egenskaper. Det var bara den nederländska delegationen som hade en avvikande åsikt.

Läs hela inlägget »
Foto: Maria Söderberg Foto: Maria Söderberg

Från Narkotikafrågam #2/2017: Kulturföreningen Kalegium gör skillnad. I över två decennier har de slagits för drömmen om ett fritt kulturliv och bättre hälsa. När dess främsta aktivist Nadya Avsievich hastigt rycktes bort fick frågan ny aktualitet: Vad är det som betyder något i ett samarbete över gränserna? 
Maria Söderberg, som reste till Pinsk första gången i januari 1997, har läst igenom sina texter från många års möten.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2017: Narkotikaproblemet ska i första hand betraktas som ett marknadsfenomen där tillgång och efterfrågan avgör det mesta. Motorn är naturligtvis efterfrågan som är osedvanligt stark när det gäller narkotika eftersom det handlar om beroendeframkallande droger. Är efterfrågan stark kommer det att finnas tillgång.
 
Till narkotikaproblemet hör givetvis också en mängd faktorer som indirekt har med tillgång och efterfrågan att göra. Social utsatthet kan göra en person benägen att testa droger. Genetisk disposition för att utveckla beroende till droger spelar roll liksom stark äventyrslystnad och vilja att testa gränser. Allt detta är delar av problemet. Vissa saker går att påverka på samhällsnivå, andra inte. Äventyrslystnad är ingen dålig egenskap och bör inte dämpas.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2017: Som en följd av den ökade användningen av opioider, legala och illegala, har den narkotikarelaterade dödligheten nått alarmerande nivåer i flera länder. I provinsen British Columbia i Kanada är situationen närmast desperat. I Alberta talar man om ”state of emergancy”. Samtidigt är cannabisbruket i Kanada bland det högsta i världen.

Trenden är densamma i Sverige där narkotikadödligheten ökat kraftig sedan mitten av 2000-talet samtidigt som användningen av opioider som metadon, buprenorfin och fentanyl ökat. Frågan är hur denna utveckling kan mötas. Kanada har redan beslutat att legalisera cannabis och för att möta den skenande dödligheten överväger man nu att även legalisera opioider för icke-medicinskt bruk och avkriminalisera övriga droger. Vilken väg Sverige kommer att gå är oklart.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikarågan #1/2017: Heroinet har aldrig varit så billigt som nu och konkurrerar med syntetiskt framställda opioider om missbrukarnas pengar. Nya grupper har börjat sälja samt missbruka och polisen förutspår nya toppar i dödsstatistiken.
 
- Heroin, digitalkameror och platt-tv har en sak gemensamt, de har blivit markant billigare över tid, säger Lennart ”Lelle” Karlsson, chef över Norrmalmspolisens narkotikagrupp, i sitt kyffiga tjänsterum i det gigantiska polishuset på Kungsholmen.

Det handlar om rejäla prisfall på heroin. På nittiotalet kostade en kabbe, alltså 0,2 gram, runt en femhundring. Idag kostar samma mängd 150 kronor.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2017: Hattens behandlingshem har hjälpt många narkomaner till ett liv utan droger. Redskapen heter entusiasm, hopp – och vetenskap.
– Vi måste kunna visa att vi har evidens att metoderna fungerar, säger föreståndaren Mikael Grahn.

– Nuförtiden är det helt andra krav på ett behandlingshem än när jag började arbeta på Hatten för tjugo år sen. Då körde vi bara på och hoppades att det skulle gå bra, säger Mikael Grahn.

Han anställdes här direkt efter sin examen på Socialhögskolan 1996, men innan dess hade han ett tungt missbruk bakom sig. Han injicerade heroin och drack som en alkoholist. Som trettioåring var Grahn övertygad om han att snart skulle dö. Idag är han VD och föreståndare för Hatten, Stockholms enda behandlingshem som arbetar enligt tolvstegsmodellen. De båda byggnaderna med sina 30 vårdplatser ligger i ett villakvarter, som heter just Hatten, på promenadavstånd från Älvsjö station.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2017: Christian har kort prydligt skägg, rakat huvud, glasögon och mycket muskler. På ena underarmen finns en tatuering: Igitur qui desiderat pacem, praeparet bellum,
"Den som önskar fred må förbereda sig för krig".
– Det där tillhör mitt gamla liv säger han.
 
Christian, som idag är 28, kom till Hatten för sex månader sen. Han växte upp i en stad i södra Sverige. Fadern var alkoholist och en äldre bror missbrukade heroin.
– Morsan krigade på. Hon var kraftigt medberoende, först till farsan, sen till min bror och sen till mig. Hon hade det inte lätt, konstaterar han.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2017: Så fort han kommit in genom huvudentrén kramar han om alla i personalen. Han hänger av sig jackan på expeditionen, får nya några dunkar i ryggen och slår sig ner i fikarummet. Med kaffekoppen i handen berättar han genast för de nya patienterna som sitter där han också varit inskriven på Hatten.
– Och nu går det bra för mig!
 
Victor de Almeida föddes på Cap Verde 1974 och emigrerade till Sverige som femåring. Familjen var mörkhyade kreoler från ett hett klimat och en helt annan kultur. Han mindes den doftande kryddiga maten hemifrån. Nu kom han till ett väldigt svenskt bostadsområde i Nacka där man åt makaroner och pannkakor.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2017Den holländska toleransen mot narkotika har minskat betydligt under senare år. Orsaken är allt större problem med drogturister och att den liberala politiken har lockat till sig en organiserad narkotikabrottslighet. De nya kunskaperna om skadeverkningar av cannabis har också bidragit till att man vill minska bruket.
 
Det är åtta år sedan jag var här sist och då jag kommer några kvarter från centralstationen känner jag inte igen mig. Var är alla coffee shops? Alla andra gånger jag varit i Amsterdam fanns det skyltar med cannabislöv överallt i Red light district. Till slut upptäcker jag det sågtandade lövet i ett fönster så jag går dit för att höra efter vad som hänt. Men det är inget haschkafé utan ett informationscenter som kallas Cannabis college.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2017: Under hösten 2014 ökade antalet telefonförfrågningar till GIC, Giftinformationscentralen om spice, det vill säga syntetiska cannabinoider. Från omkring 40 per månad till 130 i november. Nästan samtliga kom från sjukvården och gällde ofta patienter som drabbats av ångest och förvirring efter intag av spice, i vissa fall även medvetslöshet och epileptiska kramper.

Många av dessa förgiftningar orsakades sannolikt av den syntetiska cannabinoiden MDMB-CHMICA som just hade introducerats på svenska nätdrogssajter. Den här sorten av konstgjord cannabis utreddes senare av EMCDDA, Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikakontroll. Där framgick att MDMB-CMHICA förknippats med 29 dödsfall i Europa, varav nio i Sverige. Samma utbrott med en snarlik cannabinoid skedde även i USA med 15 dödsfall och i Ryssland där lika många avled.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2017: I Holland finns sedan 2003 ett statligt monopol att odla och sälja medicinsk cannabis. Läkare kan skriva recept och cannabisen hämtas ut på de vanliga apoteken. Trots det är cannabis inte ett godkänt läkemedel, eftersom den inte har genomgått den vetenskapliga prövning som krävs. Patienterna får därför ingen kostnadsersättning från det allmänna sjukförsäkringssystemet, även om det finns privata sjukförsäkringar som kan berättiga till viss ersättning för cannabismedicin.

Från början beräknade man ett patientantal på runt 15000 personer, men det blev bara en tiondel av det antalet de första åren. Dåvarande hälsoministern Hans Hoogervorst menade att det berodde på att det var billigare och enklare att skaffa samma cannabis på något haschkafé.1

Läs hela inlägget »

Senaste

Översikt:

Vill du också ha ett narkotikafritt samhälle?
STÖD OSS!
Vi behöver din hjälp.