Har Kurt Olsson fått jobb på Skolinspektionen?

Som väntat har Skol­inspektionen inte ändrat uppfattning om frivilliga slumpvisa drogtester i skolan. Landskrona lämnade i höstas in en begäran om överprövning av SIs beslut som säger att det är olagligt med slumpvisa drogtester. Den 19 januari kom svaret från SI som alltså kommer fram till samma beslut som tidigare. Den här gången krånglar man dock till det ytterligare lite grann enligt principen: If you can't convince them, confuse them.

I SIs beslut ägnas stort utrymme åt att reda ut hur olika tvångsåtgärder får användas av myndigheter, bland annat med hänvisning till rättegångsbalken. Man går också igenom vilka disciplinära åtgärder en skola kan ägna sig åt och om skolan har rätt att omhänderta föremål och vidare om avstängning. Säkert hur intressant som helst – i ett annat sammanhang. Här uppfattar jag det mest som att man vill fylla ut beslutet med text så att det ser underbyggt och vederhäftigt ut. Och för att vilseleda.

Själva poängen är ju att det här handlar om frivilliga arrangemang där skolan, föräldrarna och eleven alla är inblandade och där alla ska vara överens. Och där det inte förekommer några sanktioner om en elev lämnar ett positivt urinprov. Därför är det ointressant att reda ut när och på vilken grund skolan kan och får ägna sig åt olika tvångsingripanden och disciplinära åtgärder.

På sidan fyra (av sju) kommer SI fram till frågan om frivilligheten. Här någonstans lämnar SI den verklighet som de flesta av oss lever i. I det ursprungliga beslutet betonar SI att eleven står i en beroendeställning till skolan och därför kan man ifrågasätta om elevens möjlighet till att frivilligt ingå i ett program med slumpvisa drogtester är reell. Ganska knasigt resonemang i och för sig men ännu knasigare var att SI glömde bort att föräldrarna är inblandade. Vilket Landskrona påpekade i sin begäran om överprövning.

I beslutet från 19 jan vrider SI till detta och tolkar det som att Landskrona menar att det räcker med att få förälderns godkännande och att man sen struntar i vad eleven tycker. "Kravet på respekt för fri- och rättigheterna i 2 kap. RF (Regeringsformen) bör rimligen inte vara beroende av barnets myndighetsålder och det bör inte var möjligt för en förälder att 'avtala bort' sina tonåringars fri- och rättigheter."

Då undrar man: Är de inte läskunniga på SI? Eller är det Kurt Olsson som fått jobb på myndigheten? Eller klarar de inte av att hantera en vanlig telefon och ta reda på hur det ligger till? Hade Skol­inspektionen läst och även förstått så skulle de insett att förutsättningen för att en drogtest ska lämnas enligt Landskronas modell är att eleven ger sitt godkännande. Om Landskronas modell gått ut på att man bara kommunicerar med föräldrarna och att elevens ståndpunkt negligeras, då hade SI haft rätt. Men nu ser det inte ut så. I verkligheten.

Ännu mera Kurt Olsson-varning blir det när SI ska reda ut vad som händer om en elev nekar att lämna ett prov. "Den som inte samtycker till att låta sig testas riskerar också att misstänkliggöras." Återigen: Om SI bemödat sig om att hålla koll på det verkliga läget skulle man konstaterat att om en elev nekar att lämna prov när han/hon blir lottad så händer inget annat än att föräldrarna underrättas. Från skolans sida sker inget mer än så. Däremot är ju precis det resonemang SI för i det här fallet – alltså om slumpvisa tester – väldigt relevant när det gäller misstankebaserade tester, som också måste vara frivilliga naturligtvis. Som SI inte har något emot! Fullföljer man resonemanget är det bara för skolorna att lägga ner all drogtestverksamhet. Vilket kanske SI skulle välkomna, innerst inne.

Närmast tragikomiskt blir det på slutet, sid 7, när SI ska försöka visa att man visst tycker det är viktigt att skolorna ska göra något för att motverka att eleverna missbrukar droger: "Det kan ifrågasättas om inte syftet uppnås lika eller mer effektivt på andra sätt, exempelvis genom att fokusera på att tidigt identifiera elever som misstänks ha problem med alkohol eller droger och ge dem adekvat stöd." Hurdå identifiera?

Alla som har erfarenhet av att arbeta med missbruk vet att förnekelse och manipulation är en stor del av problematiken. Just därför är det så svårt att upptäcka i tid och sätta in lämpliga åtgärder när prognosen fortfarande är god. I Landskrona har politikerna ambitionen att förbättra metoderna för att upptäcka i tid i syfte att hjälpa eleverna. Man vill göra detta i samråd med föräldrarna. Och så får man en statlig myndighet mot sig som gör allt vad den kan för att stoppa detta lovvärda initiativ.

Läget just nu är därför helt befängt. Gissningsvis (förhoppningsvis) kommer Landskronapolitikerna att följa Nässjös linje och strunta i Skol­inspektionen. Alltså får detta drogpreventiva arbete bedrivas i ett slags juridiskt vakuum. Och så kan man ju inte ha det i längden. Det måste till ett klargörande. Och den enda möjlighet jag ser i nuläget är att Jan Björklund som ansvarig minister kungör sin ståndpunkt och då pekar med hela handen. Han är ju rätt bra på just det. Så, kom igen Jan! Vi väntar på dig.

Per Johansson