Kärleken övervinner inte allt

I lördags, den 18 februari, begravdes Whitney Houston. Ceremonin ägde rum i hennes barndoms kyrka The New Hope Baptist Church i Newark, New Jersey. Jag såg delar av begravningen på tv. En kamera längst bak i kyrkan. Enklast tänkbara bildval. Man fick verkligen intryck av att det var en privat tillställning även om flera talare var mycket kända personer.

Ett ord som återkom hela tiden i talen var "kärlek". Talarna ville på olika vis tala om hur de älskat Whitney Houston och det kändes verkligen som om de talade från hjärtat. Stevie Wonder framförde sin sång Love's In Need Of Love Today som en hyllning till sin borgångna artistkollega.

Jag har inte följt Whitney Houstons öde och vet inte mycket om hennes liv annat än att hon under lång tid varit beroende av narkotika. Ingen tog upp detta, vad jag hörde, under begravningen. Rätt så. Inte för att det är tabu att prata om detta i ett sådant här sammanhang, men när en så känd artist har dött en (trolig) drogrelaterad död blir allt man säger i det ämnet föremål för tolkningar åt ena eller andra hållet.

Tony Bennet, den gamle skönsångaren, gjorde ett märkligt utspel efter Whitney Houstons död. Han drar slutsatsen att vi nu måste legalisera alla droger så att inga fler artister ska behöva dö, och exemplifierar med Michael Jackson och Amy Winehouse. Bennet menar att det borde vara som i Amsterdam där man kan gå till en läkare och få narkotika utskriven. Förutom att beskrivningen av Amsterdam är lite skruvad så dog just Michael Jackson av läkemedel utskrivet av läkare. Amy Winehouse stora problem verkar ha varit alkohol. Vi vet ännu inte vad Whitney Houston dog av men att det har med hennes mångåriga beroende är i allra högsta grad troligt.

Den stora tragedin med Whitney Houstons död är att all den kärlek som hennes kollegor och hennes släktingar och vänner kände för henne inte kunde konkurrera ut drogerna. Man säger att kärleken övervinner allt men det är naturligtvis inte sant. När det kommer till droger och drogberoende är det i allra högsta grad osant. Det har alltför många fått uppleva alltför starkt, inte minst många barn som växt upp i skuggan av missbruk.I familjer där någon blir alkoholiserad eller narkomaniserad, försöker ofta den övriga familjen länge älska bort missbruket. Att man genom att ställa upp i vått och torrt för den beroende så ska han eller hon välja bort drogen och istället välja familjen. Så gott som alltid leder älska-bort-missbruket-metoden till att den nyktra delen av familjen tar på sig ett ansvar för den beroendes beteende som snarare cementerar missbruket och absolut inte leder bort från det.

Det finns ingen patentmetod på hur en familj ska bete sig när drogerna kliver in genom dörren. Två saker är dock säkra: bara kärlek räcker inte och ingen kan sluta supa eller knarka åt någon annan. Och här är vi alla ganska lika. Det spelar inte så stor roll om man har världens vackraste röst och är rik och berömd. Det gör det inte ett dugg enklare att välja äkta kärlek istället för den förödande passion drogberoende är. Det är en kamp på liv och död. Alltför ofta vinner drogerna.

Vila i frid, Whitney Houston.

Per Johansson