Börje Olsson har åsikter i radio

Börje Olsson, professor vid Stockholms universitet, blev nyss intervjuad i radioprogrammet Vetenskapsradion. Börje Olsson dömer ut den svenska narkotika­politiken för att den präglas av "nolltolerans" och vill istället ha "harm reduction". Han menar att den svenska restriktiva narkotika­politiken lett till höga dödstal och i övrigt inga positiva resultat. Det som skett under senare år som varit bra, enligt Börje Olsson, är att metadonprogrammen byggts ut. För de räddar liv. Sprutbytesprogram är också bra. Allt enligt Börje Olsson.

Börje Olsson framför sin kritik i egenskap av forskare på området. Då borde han, tycker jag, ta fram de fakta som är relevanta så att det går att göra en hederlig bedömning. Att påstå att dödstalen i Sverige ligger högst i Europa är inte sant. Vi har höga dödstal, vilket är mycket allvarligt. Men det går inte att jämföra den här typen av statistik rakt av mellan länder, för statistiken förs på så olika vis. (Detta vet alla som sysslar med den här typen av forskning och det vet naturligtvis Börje Olsson också, men för stunden struntar han i detta.) Inom Norden kan man nog göra bra jämförelser och där ligger vi inte högst sett över ett antal år.

Hänvisningen till metadon är också konstig. Den behandlingen har ökat kraftigt under senare år utan att de heroinrelaterade dödstalen har sjunkit markant. De pendlar upp och ner runt 150. Det som hänt däremot är att de metadonrelaterade dödstalen ökat kraftigt. Samtidigt kan vi konstatera att de narkotika­relaterade dödstalen under många år varit högst just i Skåne där sprutbyte förekommit i 25 år. Det kanske inte har något samband med sprutbytet men den verksamheten har i alla fall inte påverkat dödligheten hos narkomanerna positivt.

Ännu mera knasigt blir det när Börje Olsson inte tar upp de siffror som CAN och ESPAD presenterat år efter år gällande ungdomars erfarenhet av narkotika. Där ligger Sverige mycket lågt jämfört med andra länder i Europa, trots att vi har kanske det äldsta narkotikaproblemet i vår del av världen. I England kom det igång ungefär samtidigt som hos oss och de har jättestora problem idag med utbrett cannabismissbruk bland unga människor. Det finns en tydlig tendens i ESPAD-materialet att länder med en mer tillåtande politik har högre prevalensnivåer. Jämförelsen Sverige-Danmark är särskilt intressant. Vi är lika i många avseenden i våra länder men just inom drogpolitiken skiljer det sig mycket tydligt och danska ungdomar ligger högt både när det gäller alkohol och narkotika.

Alla har rätt att ha en åsikt, hur dåligt underbyggd den än är. Detta gäller givetvis även professorer som Börje Olsson. Men då bör han vara mer ärlig och säga att han det handlar just om åsikter och att han valt ut fakta som passar den linje han vill driva i debatten. Och kanske Vetenskapsradion borde intervjua andra forskare som inte är så ideologiskt styrda som Börje Olsson?

Per Johansson

P.S Jag kan hålla med Börje Olsson om att begreppet "nolltolerans" inte är speciellt lyckat. Jag undviker att använda det även om jag anser att en restriktiv narkotika­politik är bra. Tolerans är en ädel egenskap och något vi bör värna om i förhållande till våra medmänniskor. Vad vi däremot inte bör värna om är låga ambitioner. Harm reduction-begreppet utgår från just låga ambitioner. "Bry dig inte om att sluta knarka, det är inte så viktigt. Det viktiga är att du knarkar på ett säkert sätt." Det finns något djupt inhumant i det sättet att resonera. Det hela bygger på idén om hopplösa fall eller förlorade själar. Ingen kan säga vem som är ett hopplöst fall. Ambitionen bör alltid vara att sträva mot frihet från narkotikamissbruk, på individnivå likväl som på samhällsnivå. Narkotikaberoende är kemiskt slaveri. Jag tycker man ska vara tydlig på den punkten D.S