OK köra bil stenad i Washington och Colorado
Det blir allt mer absurt hur man i USA ser på cannabis/marijuana. Washington och Colorado har nu stiftat lagar om gränser för hur mycket cannabis man kan ha i blodet som bilförare. Båda delstaterna har landat på 5 ng/ml, vilket i praktiken innebär att det är OK att köra bil narkotikapåverkad.
Min gode vän Robert L. DuPont publicerade 10 juni en genomgång av forskningsläget när det gäller marijuana och trafik i ljuset av den nya situation som uppstått när två delstater är i färd med att legalisera marijuana och ett tjugotal delstater tillåter "medical" marijuana. Med all önskvärd tydlighet framgår att trafiksäkerheten på amerikanska vägar håller på att försämras som en konsekvens av att cannabis håller på att bli en socialt accepterad drog i USA.
Bakgrunden till de lagar som stiftats i Washington och Colorado är givetvis att det finns gränsvärden för hur mycket alkolhol man får ha i blodet när man kör bil. I "rättvisans" namn måste motsvarande finnas även för marijuana. Problemet är dock att det inte är så enkelt. Alkohol och cannabis påverkar kroppen olika. Det går inte att vetenskapligt visa att det finns en säker nivå för hur mycket THC man kan ha i blodet och även om en låg koncentration rimligen är mindre farlig än en hög, så kompliceras detta av att kombinationen alkohol och THC blir mycket riskfylld även vid låga koncentrationer för båda drogerna. Folk kommer inte sluta dricka alkohol för att marijuana blir tillåtet. I själva verket är det så att de som röker på vanligtvis också dricker mycket.
Den amerikanska transportmyndigheten – US Departement of Transportation (DOT) – har sedan länge satt en säkerhetsstandard för marijuana som går ut på nolltolerans för yrkesförare, piloter och lokförare. Gränsen som DOT satt är helt enkelt där den tekniska gränsen går för att säkert upptäcka drogerna i blod. Det vill säga all påverkan av THC är förbjuden för dessa yrkesgrupper. Av det kan man antingen dra slutsatsen att DOT har tagit i onödigt mycket, eller att DOTs standard borde vara normgivande för all trafik.
DuPont visar i sin genomgång att 5 ng/ml är en hög nivå av påverkan när det gäller THC i kombination med att framföra fordon. I samband med exempelvis en trafikhändelse där polisen blir inblandad och man misstänker att föraren är påverkad av THC tar det normalt sett 90-120 minuter innan ett test kan genomföras. Om föraren är skadad kan det dröja flera timmar. Under denna tid hinner koncentration i nästan alla fall sjunka till under 5 ng/ml. En svensk forskningsrapport publicerad 2008 visar att 90% av de testade bilförarna hade mindre än 5 ng/ml i blodet trots att alla bedömdes ha fått sin körförmåga påverkad negativt av cannabis.
Nyligen genomförda meta-analyser av forskningsrapporter visar att marijuanarökare har dubblerad risk att hamna i trafikolyckor. En helt ny studie visar att inbitna rökare uppvisar svårigheter i att hantera ett fordon i tre veckor efter att de slutat röka på. Man slutade testa efter tre veckor så effekten kan ha suttit i ännu längre.
Eftersom THC stannar kvar i kroppen under så lång tid efter intag, och då påverkar exempelvis motorik och reaktionsförmåga, blir kombinationen marijuana och trafik en omöjlig ekvation att lösa för legaliseringsivrarna. Det är sannerligen ingen lösning att sätta en hög gräns för påverkan av THC om det innebär att en hel del personer kommer att lagligt kunna köra bil stenade.
Per Johansson
Senaste inläggen
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
straffskala khat heroinförskrivning dopning kanada socialstyrelsen konsumtionsförbud storbritannien fhm norden läkemedel nollvision missbruk val 2010 harm reduction barnkonventionen drogprevention europa mediekritik missbruksvård substitutionsbehandling skolan sprutbyte legalisering cannabis internationellt cannabis & risker narkotikadöden drogtester fns narkotikakonventioner partipolitik drogberoende hiv-prevention hepatit c ungdomsparti usa in memoriam medicinsk marijuana skolinspektionen narkotikabrott sjukdomsbegreppet medberoende inkörsport avkriminalisering stigma nps spice val 2014 litteratur