En mycket viktig man

Jag deltog i en somalisk fest i Stockholmsförorten Husby. Temat var drogen khat och talarna avlöste varandra. Jag var en av dem. Kvällens höjdpunkt var när Abukar Awale talade och berättade om sitt arbete. Den somaliska förening som arrangerat festen lämnade över ett diplom till Abukar Awale och sedan ville alla – nästan i alla fall – bli fotograferade tillsammans med honom.

Abukar Awale är en mycket intressant man. Han lämnade krigets Somalia som ung och efter en tid i Finland (han talar utmärkt finska!) hamnade han i London. Där fastnade han i khatmissbruk som ledde honom ner till samhällets botten. Abukar Awale lyckades ta sig ur missbruket och bli drogfri och har sedan dess kämpat hårt för att bygga upp stöd för en narkotikaklassning av khat. Storbritannien är centralpunkt för khathandeln som går från Kenya (drogen missburkas mest i Somalia men odlas i Kenya) till London och därifrån vidare till andra länder i EU landvägen. Enligt uppgifter på festen har omsvängningen i politiken i Storbitannien redan lett till minskad khatsmuggling till Sverige.

På nyhetssajten 5Pillarz skriver Abukar Awale om sitt arbete och det motsånd han mött från olika håll, inte minst från odlarna i Kenya, och det brist på stöd han upplevt från ledande personer inom den somaliska gruppen. En intressant frågeställning han diskuterar är vems ansvar det är att hjälpa de som missbrukar khat. Såhär skriver han:

" I often get asked by people what would I do in order to cater for former khat users, as if to suggest that my campaigning against it therefore renders me personally responsible for finding them something to replace it with. My response woud be simple – if I could break free from khat addiction, then of course so could anyone else. Thankfully, I have a job whereby I’m able to support my dependents, now free from the debilitating effects of khat use. No one provided me with an alternative or helped me find employment simply because I don’t accept that it is the responsibility of others to do so. I’m happy to help where I feel I can but ultimately, every adult individual must assume personal responsibility for their actions and life choices."

Jag menar att ett grundfel i debatten om narkotikaproblemet är att så många vill lägga ansvaret för att blir drogfri på alla möjliga håll utom hos missbrukaren själv. Visst ska vi hjälpa varandra och visst ska samhället skapa möjligheter för drogfrihet, men huvudansvaret ligger alltid hos den enskilde individen. Abukar Awales öde är ett strålande bevis på hur man kan vända en mycket svår livssituation till något gott i mänsklighetens tjänst.

Per Johansson