Regeringen bör inrätta vetenskapligt expertråd
Från Narkotikafrågan #1/2015 För att väsentligt effektivisera processen med att narkotikaklassa nya syntetiska droger skulle ett vetenskapligt expertråd behöva inrättas,
menar Olof Beck. Det är egentligen inget fel på det system vi har idag, men det är för kapacitetssvagt. Det inrättades i en tid då det sällan dök upp nya droger som regeringen behövde narkotikaklassa.
Att narkotikaklassa ett preparat är alltså ett regeringsbeslut. När det gäller läkemedel som behöver narkotikaklassas är det Läkemedelsverket som tar fram underlag för beslut. När det gäller ämnen som inte har medicinsk användning är det
Folkhälsomyndigheten som tar fram underlagen. Idag är det i praktiken två personer som arbetar med detta där.
Olof Beck menar att expertrådet måste ha stor vetenskaplig bredd och tyngd, så att de underlag man tar fram är oantastliga ur alla synvinklar. Därför bör inte bara kemister och medicinare ingå utan även juridisk och sociologisk kompetens måste finnas med. Totalt bör gruppen dock inte vara för stor, ett halvdussin personer eller något fler. De flesta i gruppen bör ha uppdraget som en bisyssla medan ett par personer bör arbeta heltid med uppdraget. Utöver forskarna måste det finnas personal som är kunniga i ämnet men som har administrativa uppgifter så att underlagen för regeringsbesluten
kommer fram snabbt och effektivt.
Expertrådet ska se över och granska det vetenskapliga underlag som trots allt redan finns för många av de nya droger det handlar om. En
hel del av dem är framtagna av läkemedelsföretag men ratade av företagen för att de helt enkelt inte fungerar som läkemedel.
Därutöver måste expertrådet ha resurser att se till att djurförsök genomförs för att få fram fakta om nya preparat; om hur de påverkar hjärnans belöningssystem och vilken beroendepotential de kan tänkas ha.
Det finns egentligen inga problem med att narkotika klassa de nya syntetiska droger som det här handlar om, menar Olof Beck. De har ingen medicinsk användning och de fyller heller inga behov inom den kemiska industrin eller liknande. Preparaten är framtagna i syfte att hitta ”lagliga” alternativ till narkotikaklassade ämnen och att de förbjuds drabbar egentligen bara de som tänkt tjäna pengar på dem.
Ingen kan säga hur lång tid det skulle ta att narkotikaklassa alla de ämnen som är praktiskt möjliga att framställa och som har narkot
isk effekt.
Olof Beck bedömer att man under fem till tio års tid skulle hinna avverka så gott som allt, om expertrådet får ett tydligt mandat och tillräckliga resurser att arbeta effektivt. Kostnaden för detta är i
sammanhanget mycket ringa, menar Olof Beck och jämför med att Sverige drabbas av en smittsam sjukdom som kräver stora insatser såsom massvaccinering eller liknande.
Per Johansson
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
- vad är lagligt och vad säger forskningen?
- Tyskland legaliserar?
- Vad vet vi om analyser av avloppsvatten, för att mäta användning av narkotika?
- Droger på krogen
- På 50-talet normaliserades tobak med hjälp av läkare.Blir vi lurade igen?
- Drogfri skola – Tidig upptäckt av narkotikamissbruk och insluss till socialtjänsten
- ”Det här testet kommer vara positivt”
- Nils Bejerot – från bespottad till folkkär
- Drogliberalism hos blivande jurister?
- RUSREFORMEN i Norge – vad händer med vårt grannland?
- Eskilstuna storsatsar på Trygga Unga.
- Missförstånd och okunskap om drogtester i skolan vanligt.
- En stad i tillväxt: Kan narkotika hota utvecklingen?
- Legalisering i konflikt med Barnkonventionen
- Barn som anhöriga – ett hälsoekonomiskt perspektiv.
- Fler kommuner behöver medborgarlöften med koppling till ungdomar och droger
- Minskad narkotikadöd bland unga
- Tro inte att smugglingen upphör på grund av coronapandemin
- Cannabis på schemat
- Socialministern: Inte aktuellt att avkriminalisera
- Cannabis lindrar inte psykisk ohälsa
- Starkt stöd bakom förbudet mot narkotikakonsumtion
- Världberömda musikern har inlett samarbete med Narkotikafri Skola:MUSIK GER INGEN BAKSMÄLLA
- Samtal och drogtester visar att man bryr sig
- Hallå där...