Socialstyrelsen har stort ansvar för narkotikadöden

Toxreg bygger sina uppgifter på rättsmedicinskt undersökta dödsfall
och redovisar vilken drog som ansetts vara huvudorsaken till
dödsfallet, se figuren. 

I Toxreg finns också uppgifter om var någonstans personen dog och
av det kan man utläsa att metadon/buprenorfin-dödsfallen är spridda
över hela landet medan heroindödsfallen är koncentrerade till
storstäderna. Det är rimligt att på basis av detta anta att metadon och
buprenorfin kommit på villovägar främst från sjukvården medan
heroinet distribueras via narkotikalangare.

En undersökning gjord vid Malmö högskola, (Johnson och Richert, International Journal of Drug Policy 2014) visar att två tredjedelar av de patienter man intervjuat någon gång gett bort eller sålt sina läkemedel vidare. En fjärdedel hade gjort så senaste månaden. Dessa uppgifter borde fått alarmklockorna att ringa högljutt hos Socialstyrelsen men där har man istället producerat en rapport där myndigheten försöker visa att det handlar om insmugglade läkemedel från framförallt Frankrike.

Rapportförfattarna drar tvärsäkra slutsatser utifrån ett begränsat
undersökningsmaterial och det går inte att komma ifrån känslan att
Socialstyrelsen försöker sopa igen spåren av sina egna misstag.

Metadonbehandling har förekommit i Sverige sedan 60-talet och
sköttes länge exemplariskt och var till stor nytta för människor med
opiatberoende. En viktig del av kontrollen av denna behandlingsform
var att Socialstyrelsen hade ett patientregister där viktig information
fanns samlad. Gradvis monterade Socialstyrelsen ner detta register
och idag finns det inte längre, vilket gör det svårt att se till att
klinikerna sköter behandlingen korrekt till nytta för patienterna.

Då och då förekommer det i debatten att den ökade
narkotikadödligheten hänförs till den restriktiva narkotikapolitiken; att
förbudet att använda narkotika skulle på olika sätt hindra eller försvåra att folk söker vård. Den statistik som Toxreg tagit fram visar istället tydligt kopplingen till de förändrade reglerna för behandling med metadon och buprenorfin 2005.

Därför är det ytterst märkligt att regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda orsakerna till den ökade dödligheten. Är det någon som tror att Socialstyrelsen kommer att peka på sitt eget ansvar för detta?

Den linje Socialstyrelsen valt i nuläget är att genom ändrade
föreskrifter utöka behandlingen med metadon och buprenorfin till nya
patientgrupper. Fram till idag har underhållsbehandling med metadon
och buprenorfin begränsats till opiatmissbrukare – det vill säga heroin,
morfin och opium. Nu vill Socialstyrelsen att även opioidmissbrukare
från årsskiftet ska kunna få behandling, det vill säga personer som
missbrukar syntetiskt framställda preparat som liknar opiaterna.
Således ska de som missbrukar metadon och buprenorfin få
underhållsbehandling med – metadon och buprenorfin. Huruvida detta är en bra behandlingsform vet vi inte eftersom forskningsunderlaget är ytterligt svagt.

I det nya regelverket försvinner även kravet på att ett dokumenterat
missbruk omfattande minst ett år ska föregå behandlingen. I framtiden ska den behandlande läkaren göra en bedömning av hur länge missbruket förekommit.

Sammantaget kommer de nya föreskrifterna sannolikt leda till en
kraftfull ökning av förskrivningen av metadon och buprenorfin vilket
troligen kommer leda till större läckage ut på svarta marknaden och att narkotikadöden fortsätter öka. Behandling mot heroinmissbruk med metadon och buprenorfin är en nödvändig del av det svensk
narkotikapolitik, men den måste kontrolleras mycket bättre än vad
som sker idag. I nuläget ser det inte ut som att Socialstyrelsen är
beredd att ta ansvar för detta. 

Det är svårt att tro att folkhälsominister Gabriel Wikström kommer att
ta nya initiativ gällande narkotikadöden efter att han gjort misstaget att ge utredningsuppdraget till Socialstyrelsen istället för till en
oberoende utredare/utredningsgrupp. I detta läge bör Socialutskottet i
Riksdagen ta initiativ till en parlamentariskt till satt utredning vars
uppgift ska vara att snabbt ta fram en åtgärdsplan för att kraftfullt
minska de narkotikarelaterade dödsfallen. Målet för utredningen bör
vara att Riksdagen under vintern ska fatta beslut om en sådan plan
med målsättningen om en nollvision för narkotikadöden.

Per Johansson, Generalsekreterare RNS