Svaret ligger i minskad efterfrågan
Från Narkotikafrågan #1/2017: Narkotikaproblemet ska i första hand betraktas som ett marknadsfenomen där tillgång och efterfrågan avgör det mesta. Motorn är naturligtvis efterfrågan som är osedvanligt stark när det gäller narkotika eftersom det handlar om beroendeframkallande droger. Är efterfrågan stark kommer det att finnas tillgång.
Till narkotikaproblemet hör givetvis också en mängd faktorer som indirekt har med tillgång och efterfrågan att göra. Social utsatthet kan göra en person benägen att testa droger. Genetisk disposition för att utveckla beroende till droger spelar roll liksom stark äventyrslystnad och vilja att testa gränser. Allt detta är delar av problemet. Vissa saker går att påverka på samhällsnivå, andra inte. Äventyrslystnad är ingen dålig egenskap och bör inte dämpas.
På olika sätt måste samhället agera när det gäller sådant som spelar roll i narkotikaproblemet, men den helt dominerande uppgiften är att stävja efterfrågan. Att människor lever i social utsatthet kan aldrig vara anledning till att inte ingripa mot narkotikamissbruk i dessa miljöer. Att samhället inte är helt jämlikt och att alla inte har samma chanser får inte stå i vägen för ett ambitiöst arbete mot ungas experimenterande med droger.
I det här numret skriver vi om att heroinmarknaden påverkats av att så många legala opioider nu finns tillgängliga på den svarta marknaden. På gatan och på nätet. Den ökade tillgången av opioider har lett till sjunkande priser på heroin vilket inneburit ökat användande – och mer problem och fler dödsfall.
På lång sikt gäller det att se till att unga människor inte börjar med droger. Där måste gymnasieskolorna arbeta med policy och handlingsplaner och med dem som stöd ingripa och agera. Vi fortsätter att skriva om vad RNS gör i projektet Narkotikafri Skola. Ett projekt vi drivit i många år. Sakta men säkert blir detta sätt att arbeta allt vanligare på våra gymnasieskolor. Det handlar om att skydda unga människor och det handlar om framtiden.
Per Johansson