Gymnasieskola har "egna" narkotikahundar
Från Narkotikafrågan #2/2017: Text och bild Sven Liljesson
En lärare på Stagneliusskolan i Kalmar tränar även sina narkotikasökhundar på skolan. Vilket har drogförebyggande effekt, menar hon.
Charlotte Barvestad som undervisar i psykologi och sociologi på kommunala gymnasieskolan har fått tillåtelse av skolledningen att efter skoltid träna sina hundar i skolans lokaler.Hon har en kennel på Öland och har tre vita herdehundar och en liten papillon som hon tränar i narkotikasök. Nästan varje gång hon och hundarna går genom skolan så hittar de något.
De har upptäckt några gömmor och brevlådor, men oftast handlar det om dofter efter droger som varit där tidigare.
– Mitt jobb går inte ut på att göra beslag, utan är förebyggande. Och vet elever om att jag brukar komma med hundarna, så tar de inte med sig skiten till skolan, säger hon.
Hundarna är tränade att känna igen dofter, såsom cannabis,
centralstimulantia och opiater. De bygger upp ett doftbibliotek i minnet. Det kan räcka med att en elev använder visst läkemedel och svettas i klassrummet, så kan hundarna markera mot en stolsits fler timmar senare.
En vårafton på skolgården mitt i Kalmar, så går hon runt med
herdehundarna Nova, Cinzia och Mini. De hälsar glatt på förbipasserande, men när de får uppdrag att söka så
blir de koncentrerade. Vi går till gymmet intill gymnastiksalen och jag får placera ut några "gömmor" med olika drogdofter, bakom skivstång, ett element och i en hög gamla sopsäckar.
– Leta knark, ger Charlotte Barvestad order.
Och Mini nosar runt, hittar snart gömmorna och ställer sig i
markering.
– Vad du är duktig, säger hon och ger Mini medhavd blodpudding och köttbullar i belöning.
Om hundarna hittar något och markerar, så ringer hon till rektorn, som får föra saken vidare.
– Hittills har hundarnas markeringar aldrig lett till något beslag. Men de har bidragit till att elever tidigt har fångats upp. Men också till samtal med polis, socialen och kuratorer. Hennes hundar ger starkt signalvärde för omgivningen och alla på skolan om att vi tar droger på allvar, säger Stefan Regebro, en av tre rektorer på Stagnelius.
Och eleverna ska veta om att det kan komma narkotikahundar på
kvällstid, och inte ha droger i elevskåpen exempelvis. Han betonar att hundarna bara är en del i att arbeta för en drogfri skola.
Och att elevers integritet måste värnas och också att ett gott
skolklimat behövs. Och fokus på friskfaktorer i preventionsarbetet.
Han vet att det förekommer droger bland eleverna och mer tillåtande attityder oroar. Men några slumpvisa drogtester som på Lars Kagg-skolan är inte aktuellt på Stagneliusskolan.
– Nej, vi har inte de yrkesprogram med farliga moment som de har
och som nog behövs som stöd för testerna, 90-procent av våra elever går högskoleförberedande program. Men vi följer Kaggs projekt med stort intresse, säger han.
Charlotte Barvestad har uppdrag av andra skolor, HVB-hem och
företag där hon och hundarna patrullerar efter narkotika. Hon anser att sökhundar är en billig och effektiv metod att förebygga drogproblem.
– Men bra vore att på skolor kombinera slumpvisa drogtester och narkotikasökhundar. Och att utbilda all skolpersonal om drogkännetecken, då skulle fler elever med problem upptäckas och slippa ett helvete senare i livet, säger hon.
Sven Liljesson