Drogtester i skolan -
Odramatiskt och säkert

Från Narkotikafrågan #1/2018 av Staffan Hübinette.
För fem år sedan införde Klippans gymnasieskola en ny drogpolicy. Skolan bestämde sig för att införa drogtester för elever på de yrkesinriktade utbildningarna. I januari besökte Narkotikafri Skola Klippan för att på plats bilda oss en uppfattning om hur drogpolicyn fem år senare fungerar i praktiken. Besöket sammanföll med drogtestning av en klass på vård- och omsorgsprogrammet, som veckan därpå skulle ut på praktik inom vården. Klippans gymnasieskola är idag en av många skolor som infört drogtester, men en av de som kommit längst med system och struktur i sitt arbete.

Klippans gymnasieskola består av flera enheter. Tegelbruksskolan
med 350 elever har fordons-, bygg- och anläggningsprogram
samt andra yrkesinriktade program. Åbyskolan med 530 elever
har studieförberedande program men också barn- och fritidsoch
vård- och omsorgsprogram. Flygteknikcenter har ett 70-tal
elever där det även finns en yrkeshögskoleutbildning och internatboende.
Sedan tidigare arbetar skolan aktivt med tobaksprevention.
Eleverna erbjuds ett tobakskontrakt där elever som inte röker belönas.
För att få bort rökning utanför huvudentrén pågick också
vid vårt besök en ombyggnad och förändring av utemiljön.
Drogtester infördes för fem år sedan för att öka säkerheten
och förebygga risker för skador och olyckor men också för att
skapa en tryggare skolmiljö. Den modell man valt är generella
tester där hela klasser lottas slumpvist. Under ett läsår testas 15-
20 klasser av totalt 40.
Från början omfattade testningen endast de praktiska yrkesprogrammen men numera även de studieförberedande.
– Vi började med de program som innehåller riskfyllda moment,
som fordon och flygteknik. I steg två utvidgade vi till alla program
med praktik i kursplanen och från hösten 2016 har vi successivt
inkluderat även de högskoleförberedande programmen, säger
kuratorn Bert-Inge Karlsson.
Drogtesterna är frivilliga, men att avstå innebär för elever på
de praktiska programmen att de inte kan delta i praktiska moment
eller praktik. När det gäller teoretiska program ser det inte ut så.
Skolinspektionen har besökt skolan och inte haft några invändningar
trots att man på sin hemsida avråder skolan generellt
från att använda drogtester.
Frågan om drogtester i skolan har fått stor uppmärksamhet i
debatten och att införa dem ställer krav på ett väl genomtänkt system.
I Klippan är drogtesterna en del av en förebyggande strategi
och insatser i syfte att förebygga, öka upptäcktsrisken, tidigt
upptäcka drogbruk och hjälpa elever. Under besöket och samtalen
med olika personalgrupper blir det tydligt att all personal är
viktig i arbetet med drogpolicyn. Inte minst har lokalvårdare och
vaktmästare en viktig funktion. De möter elever i skolmiljön och
ser mer än bara dammtussar i hörnen och trasiga lysrör i taket.
Det lokalvårdare och vaktmästare ser delar de också med kuratorerna
som därmed får en bättre bild av situationen i skolan och
bland eleverna.
Åbyskolan som är den största enheten har också vidtagit
ett antal tekniska åtgärder för att öka trivsel, trygghet, säkerhet
och upptäcktsrisk. I anslutning till skolans lokaler ligger Komvux
lokaler och ett bibliotek. Idrottshallen används även av andra än
skolans elever. Detta innebär att många människor rör sig i och
omkring lokalerna. Man berättade hur ett antal missbrukande
personer samlades bakom en av skolans lokaler i utkanten av området.
Vid något tillfälle hade en kanyl och tecken på användning
av fentanyl hittats i en papperskorg i Komvux lokaler där en lokalvårdare stack sig på kanylen. För att få en bättre uppsikt över flödet av elever och besökande har den stora entrén byggts om så att både reception och cafeteria finns nära ingången. Någon av dessa är alltid bemannad.
Tolv övervakningskameror har installerats och andra ingångar
än huvudentrén stängs efter 8.30. Nu diskuteras att införa passerbrickor. Före polisens omorganisation förekom även sökning med narkotikahund i förebyggande syfte. Efter att ha legat på is en
period är förhoppningen att insatsen ska återupptas.

Drogtestning klassvis
Testningen sker klassvis och oförberett efter ett uppgjort schema.
Den undervisande läraren får samma dag information om att testningen
ska äga rum. Vi följde med när elevhälsoteamet med skolsköterska
och kuratorer knackade på dörren till en klass på vårdoch
omsorgsprogrammet som veckan därpå skulle ut på sin
praktik på olika arbetsplatser inom vården.
Eleverna känner sedan tidigare till skolans policy och att
drogtester används. Teamet informerar kort om vad som ska
hända, vad syftet är, att sekretess gäller, att testerna är frivilliga
och att eleven har rätt att avstå. Eleverna är medvetna om att
drogtester samtidigt är ett krav för att kunna delta i praktiska
moment och praktik. I detta fall var informationen mycket kort då
klassen testats två gånger tidigare.
En elev per personal följer sedan med till ett kortare samtal
innan provtagningen, medan övriga elever fortsätter undervisningen.
Det finns en vägledning för hur samtalet ska läggas upp.
Samtalet följer ett formulär med tolv frågor som ger tillfälle för
eleven att berätta om sin situation när det gäller tobak, alkohol,
läkemedel och droger, och för elevhälsoteamet att få en bild av
eleven och uppmärksamma elevens frågor, eventuella bekymmer
och behov.
– Det kommer ofta upp intressanta och viktiga saker under
dessa samtal, säger kuratorn Bert-Inge Karlsson.
Efter samtalet lämnar eleven ett urinprov. Detta är inte övervakat
och skälet till det är att det inte behövs då provet är oförberett.
Skulle eleven manipulera provet är det relativt lätt att upptäcka.
Vi fick möjlighet att med elevernas godkännande vara med
under några samtal och såg framför oss en situation där eleven
kunde uppleva en viss olust, press och anspänning inför samtalet
och testningen. Men det märktes snabbt att så inte var fallet.
Skolsköterskans och kuratorernas sätt att möta eleverna och lägga upp samtalet omgavs av lyhördhet och omtanke, samtalet var odramatiskt. Vårt intryck var att det fanns en god och trygg relation mellan elever och personal. När samtalen och provtagningen är klar samlas elevhälsoteamet för en genomgång av provresultaten och samtalet med varje elev. Det ger en bra bild av läget bland eleverna. Har frågor uppkommit och det finns ett behov följer man upp samtalen. Den här gången testade ingen positivt.

Positivt test – reaktion och stöd
En av frågorna i samtalet är om eleven tror att det finns en risk för
att provet är positivt. Det ger en möjlighet för eleven att berätta
om så är fallet och redan där påbörja ett samtal om sina problem.
Urinprovet är inte nödvändigt.
– Om eleven har använt droger brukar det ofta komma fram i
samtalet innan provtagningen, säger Bert-Inge Karlsson.
Om eleven redan berättat eller om urinprovet är positivt påbörjas
ett samtal om vad som händer och vilka möjligheter eleven
har att få hjälp.
Vid ett positivt prov informeras vårdnadshavare om eleven är
omyndig, en orosanmälan till socialtjänsten görs, eleven stängs
tills vidare av från praktiska moment och praktik. De första dagarna
sjukskrivs också eleven från undervisningen och en handlingsplan
till stöd för eleven upprättas tillsammans med eleven, vårdnadshavare,
skola och socialtjänst. Fortsatta urinprov görs för att
kontrollera drogfriheten. Följs handlingsplanen kan eleven återgå
till undervisningen och praktiken.
– Vi har inga direkt disciplinära konsekvenser, men eftersom
det inte är förenligt med policyn att vara i skolan påverkad kommer
vi överens med eleven och hemmet att eleven sjukskrivs
några dagar. Skolan accepterar sjukskrivning oavsett vilket skäl
som anges. Vid ett första tillfälle påverkar inte det CSN. Kontakt
hålls under tiden tills vi fått klarhet i nivån på drogen i fråga. Upprepas
det och under en längre tid försöker vi hitta alternativa
former för den teoretiska undervisningen, förklarar Bert-Inge
Samarbete med socialtjänsten
På Klippans gymnasieskola går elever från många olika närliggande
kommuner. Flygteknik- och brottningsprogrammet har
riksintag med elever från hela landet. Samverkan med socialtjänsten ser olika ut mellan olika kommuner och rutinerna varierar.
– När vi gör en orosanmälan har vi från skolan alltid ett förslag
på tid för ett möte på skolan med socialtjänsten, skolan, elev och
vårdnadshavare. Då kan socialtjänsten göra en förhandsbedömning
på plats och sekretessen är bruten. I många fall fungerar det
bra, men inte alltid, säger Bert-Inge Karlsson.
En uppföljning av statistik görs varje läsår, men en mer systematisk
dokumentation som kan ligga till grund för utvärderingar
saknas ännu.

Kulturen har förändrats
Hur har då arbetet med drogpolicyn påverkat skolan? Någon utvärdering har inte gjorts, inte heller fortlöpande drogvaneundersökningar som kan visa om elevernas drogvanor påverkats. När vi ställer frågan till elevhälsoteamet är bilden positiv. Man beskriver det som att kulturen på skolan förändrats. – Förut hörde man ofta elever säga att ”alla röker ju på” och
att det var mer prat om droger. Nu hör vi inte det längre för alla
vet att alla inte röker på, tvärtom är det ett fåtal, säger Bert-Inge
Karlsson.
Policyn är tydlig och både elever och personal vet vad som
gäller och känner sig trygga med det. Policyn, drogtesterna och
samtalet inför provtagningen blir en positiv förstärkning för den
majoritet elever som väljer att inte använda droger.
– Samtidigt blir vi bättre på att tidigt upptäcka, fånga upp
och motivera de som behöver stöd och hjälp, förklarar Bert-Inge
Karlsson.

Elever och föräldrar positiva
När vi pratar med elever och ställer frågor om vad de tycker om
skolans drogpolicy och drogtestningen svarar alla vi frågar att
de tycker det är bra. Det är tydligt att praktiken är viktig för motivationen.
– Man kan ju inte hålla på med droger om man ska göra praktik Jag ska jobba på ett LSS-boende, så det skulle inte fungera,
säger en elev och får medhåll från sina kamrater.
Två andra elever ansluter och får samma fråga.
– Jättebra att skolan har koll, säger båda två.
I samtalet får eleverna också frågan vad de tycker om att
skolan använder drogtester. De allra flesta svarar att de tycker
det är bra och hittills har bara en elev avböjt att lämna drogtest,
säger Helena Wiberg.
Helena berättar vidare att hon i elevsamtalen ofta får frågan
varför skolan inte testar fler och oftare.
– Vi har inte gjort någon enkät bland föräldrar men att alla föräldrar
hittills skrivit under medgivande att deras barn kan drogtestas
ser vi som ett gott betyg, säger Bert-Inge Karlsson.
– Vi får också frågor från föräldrar i andra kommuner som hört
talas om skolans drogpolicy och vill att deras barn ska söka till
Klippans gymnasieskola av just den anledningen.

Andra skolor intresserade
Frågor kommer också från många andra skolor runt om i landet
som vill utveckla sin drogpolicy och införa drogtester. Klippans
gymnasieskola ingår också i ett nätverk av skolor och kommuner
som nu växer fram där erfarenheter delas och där Narkotikafri
Skola är något av en spindel i nätet.
Vi lämnar Klippans gymnasieskola med många intryck. Den är
ett exempel på en skola som utvecklat en genomtänkt policy och
struktur för det drogförebyggande arbetet. En uppföljning av statistik
görs varje läsår. Med en systematisk dokumentation för utvärderingar
skulle det bli enklare för andra skolor att ta till sig det
goda exempel som Klippans gymnasieskola utgör.