Uppsalapolisen hyllas för strategi mot gängen

Från Narkotikafrågan #1/2018 av Sven Liljesson, Drugnews.
Statsminister Stefan Löfven hyllade i sitt jultal Uppsalapolisen
och dess chef för det ihärdiga arbete mot gängkriminalitet som
ökat i staden. Sedan projektets start hösten 2016 har över 200
gängmedlemmar gripits, flera hundra av deras bilar forslats bort
och vapen, narkotika och kontanter beslagtagits. I julhelgen gjorde polisen ett rekordbeslag på uppåt 500 kilo av narkotikaklassade läkemedlet Tramadol i en razzia i omskrivna förorten Gottsunda. Misstänkta sitter häktade. De kriminella nätverken är klart stressade.

Jale Poljarevius, lokalpolischef för Uppsala och Knivsta, har
i intervjuer målande uttryckt att "vi ska vara som en sovjetisk
stridsvagn, bara köra på och inte stanna förrän vi är i Berlin". Han
känner sig hedrad av statsministerns uppmärksamhet om insatserna
mot grov gängkriminalitet i Uppsala, men betonar att det är
ett lagarbete.
När jag når honom är han mitt uppe i förberedelserna av en
ny operation.
– Det är ett sånt helsikes tryck just nu, så min agenda är
stängd för de närmaste tre veckorna, säger Poljarevius, som dock
fortsätter twittra om polisarbetet.
Istället träffar jag hans närmaste man, kommissarie Daniel
"Dala" Larsson, som är chef för de yttre befälen i Uppsalaområdet,
på polishuset.
– Vi har ett hårt tryck mot gänggrupperingar just nu i hela vår
"lilla storstad". De är pressade och försöker kanske slå tillbaka.
Men vi backar inte, säger han.
Han har just kommit från en utsättning inför kvällen. Mobilen
och radiomottagaren ringer ofta. Det är patruller runt Uppsala
som återkommande behöver stöd och lägesbedömningar.
Projektet särskilda gänginsatser (SGI) inleddes i september
2016. Bakgrunden var att ett tiotal nätverk på kort tid hade ökat till
ett tjugotal – med uppåt ett par hundra lättkränkta unga män som
sålde droger, bekämpade varandra med skjutvapen och skapade
oro för invånarna i staden.
I förorten Gottsunda och intilliggande området Valsätra, som
finns på polisens lista över särskilt utsatta områden, slängs sten
efter bussar, bränns bilar och handlas öppet med droger. Otryggheten
sprider sig.
Men det är inte en "no-go-zon", enligt kommissarien.
Polisen utgick från de begränsade resurser de har – inga särskilda
specialistgrupper, utan alla skulle bidra. Det innefattar allt
ifrån hundpatruller, insatspoliser och trafikpoliser till receptionister
och andra civilanställda. Lokalpolisområdet har cirka 220
tjänster, varav 50 är vakanta.
Det är resurskrävande att ta sig an brott i områden där sociala
problem, skuggsamhälle och parallell rättstillämpning finns.
Vid förhör av unga i farozonen så måste ibland tolkar, socialtjänst,
advokat och god man medverka. Landets rättsvårdande instanser
är inte rustade för den mängd unga brottsaktiva pojkar och
unga män som tillkommit senare år. På 1990-talet jagade polisen
en liten känd grupp, kallad "Uppsalamaffian", idag bildas nätverk
som delar sig, och nya uppstår i strid ström, menar Daniel
Larsson.
– Visst skulle vi behöva fler poliser. Men vi fokuserar på det
vi har, och vi har viljan och förutsättningar att kraftsamla med
dagens resurser. Och Jale håller modet uppe, uppmuntrar oss
och ser till att det blir verkstad och action, säger Daniel Larsson.
Honnörsorden är uthållighet och tålamod, mod och nolltolerans
mot alla slags brott, respekt mot de misstänkta, samt samarbete
med andra myndigheter, föreningar, kyrkor och föräldragrupper.
I centrala Uppsala patrullerar även privata ordningsvakter
som är med på polismöten, och gatulangningsgruppen har behållits
(när narkotikapoliser försvann vid polisomorganisationen
i övriga landet).
Både polisområdeschefen och kommissarien har tidigare
jobbat som narkotikapoliser och betonar vikten av att störa droghandeln
i gatuledet.
– Narkotikans roll är central – både för gängens finansiering
och att locka in nya missbrukare och kurirer, som ungdomar och
ensamkommande flyktingar. Tillgången är stor på droger, det
märks på flödet och att det går snabbare att göra beslag, även
stora, som Tramadolbeslaget. Vi hittar ofta narkotika vid husrannsakningar
efter vapen och vid våldsbrott, säger Daniel Larsson.
Fram till årsskiftet hade projektet i Uppsala lett till bra resultat.
Ett ljus i mörkret av växande gängkriminalitet, vilket regeringen
noterat. Över 200 gängmedlemmar hade gripits sedan starten,
38 vapen beslagtagits och tiotals kilon cannabis, amfetamin
och kokain tagits. Dessutom alltså ett halvt ton läkemedel. Och
särskilda insatser mot heroin fortsätter under våren.
Över 300 bilar hade tagits från kriminella och forslats bort
i samarbete med kommunen med stöd av bilmålvaktslagen.
Något som gör det knepigare för dem att röra sig dygnet runt och
begå nya brott.
Fyra av gängen har nästan helt försvunnit senaste året. Dels
sedan flera av medlemmarna gripits och dömts, men även efter
att några skadats i bråken eller flyttat.
Några marockanska gatupojkar som begick brott har utvisats.
Ett hundratal unga afghaner som rörde sig kring centralstationen
i Uppsala och begick personrån för att bekosta droger
och störde resenärer har trängts tillbaka. Några av dem har socialtjänsten omhändertagit och de får tvångsvård för sitt missbruk,
andra har flyttat.
Men mycket återstår – två gängmord och ett 30-tal skjutningar
inträffade ifjol i Uppsala. Antalet skjutningar i staden är nu så
många att de i relation till invånarantal är fler än i Stockholm och
Göteborg, men färre än i Malmö.
Och i februari ifjol sprängdes en bil som tillhör en polischef
och sent i höstas briserade en handgranat på polishusets baksida.
– Rena turen att ingen skadades. Det här visar att de kriminella
är mycket pressade. Våra narkotikabeslag gör att de som handlat
på kredit kanske hamnar i skuld som kan leda till nya konflikter,
säger Daniel Larsson.
Det hävdas ibland att legalisering av cannabis skulle slå undan
benen på de kriminella gängens intäkter av narkotikahandeln?
– Nej, det tror jag inte alls. De skulle inte övergå till hederliga
jobb för det utan sälja billigare och annan narkotika. Och tillåts
cannabis skulle tillgången öka och fler unga bli beroende och få
problem, svarar han.
Projektet för att bekämpa de kriminella gängen i Uppsala-området
ska pågå till 2021.
Men kommissarie Daniel Larsson tror inte polisen lyckats
driva bort alla kriminella grupper från staden till dess.
– 2018 blir ett tufft år – det gäller att visa att narkotikahandel
och skjutningar inte är ett normaltillstånd. Men även om det skulle
lugna ner sig så gäller det hålla kontrollen uppe och fortsätta
jobbet framöver, säger han.
Från årsskiftet beordrade ledningen för Region Mitt, där Uppsala
ingår, en långsiktig insats mot grov organiserad brottslighet
(Operation Lynx) i hela polisregionen.
Statsminister Löfven sade nyligen att han inte kan utesluta att
framöver sätta in militär mot kriminella gäng, även om det inte är ett
förstahandsval. Kriminalpolitik verkar bli en het valfråga till hösten.
Kommissarie Daniel Larsson tycker inte polisen behöver hjälp
av militär, "som gröna gubbar i utsatta förorter". Men gärna få tillgång
till deras underrättelser och teknik.
Däremot anser han att tullens gränsskydd bör stärkas för
att avlasta polisen med att stoppa fler vapen och mer narkotika
innan det når gängen.
Dessutom behövs lagar ändras, bland annat skärpta straff
för innehav av handgranater och att brottsaktiva unga som begår
grova brott "ska kunna låsas in lättare".