Genombrott för projektet Narkotikafri Skola

Från Narkotikafrågan #2/2018 av Staffan Hübinette.
Våren har varit intensiv för Narkotikafri Skola med besök på många gymnasieskolor runt om i landet. I förra numret av Narkotikafrågan skrev jag om intrycken från Klippans gymnasieskola och under några dagar i april gjorde jag en mindre turné till ett antal skolor och kommuner för att följa upp och ta del av erfarenheter men också påbörja ett policyarbete. I dessa skolor har viljan och engagemanget i arbetet med drogpolicy och förebyggande insatser varit tydlig hos både rektorer och elevhälsa.

Första stoppet var Åkrahällskolan i Nybro som nu utvecklar sin
policy och till hösten ska införa slumpvisa drogtester på yrkesprogrammen.
Andra stoppet var Lars Kaggskolan i Kalmar som förra
året införde en ny policy med slumpvisa drogtester och nu arbetar
med att förbättra modellen. Tredje stoppet var Karlskrona kommun
som förbereder en ny drogpolicy för de kommunala gymnasieskolorna
till kommande läsår med slumpvis drogtestning på
yrkesprogrammen.
På vägen passerade jag också Brinellgymnasiet i Nässjö som
jag första gången besökte i februari 2008 för att hålla en föreläsning
om drogpolicy vilket resulterade i att skolan till läsåret därpå
införde en ny policy med slumpvisa drogtester. Detta blev ett
viktigt pilotfall då den i oktober 2008 nybildade Skolinspektionen
omedelbart riktade kritik mot Brinellgymnasiet och ansåg att
drogtesterna stred mot lagen då frivilligheten inte kunde säkerställas.
Nässjö kommun gjorde en annan bedömning och tolkning
av lagen och trotsade Skolinspektionens beslut vilket ledde till
en JO-anmälan. JO gjorde en annan bedömning än Skolinspektionen
och gav i ett beslut i april 2010 Nässjö kommun rätt. Detta
fall har varit av stor betydelse och banat vägen för andra skolor.
Jag har följt utvecklingen på Brinellgymnasiet under åren, besökt
skolan och haft kontakt med rektorer och elevhälsa. Men
som i alla organisationer sker en omsättning av personal och att
upprätthålla system och rutiner är alltid en utmaning, så också när
det gäller drogpolicy.
– Det har varit en liten svacka under en period, förklarar Linda
Davidsson som är rektor för bygg- och anläggningsprogrammet,
el- och energiprogrammet och järnvägsutbildningen.
Nu kunde vi sitta ner i lugn och ro och gå igenom hur policyarbetet
fungerar, vilka praktiska problem som finns och vad som
kan förbättras.
– En fråga vi diskuterar är testtekniken, säger Linda. På yrkesprogrammen
har vi urinprov med stickor, men på de teoretiska
programmen använder vi utandningstest. Men de måste analyseras
på laboratorium och är dyra vilket gör att vi inte kan ta så
många test som vi skulle vilja.
Planen är nu att gå över till att använda enbart urinprov och
att göra fler tester.
Nästa stopp var Svalövs kommun där jag var inbjuden för en
föreläsning för rektorer och elevhälsa på alla skolorna och även
företrädare för socialtjänsten. Ett arbete har påbörjats för att utveckla
ANDT-arbetet i kommunen och där skolornas drogpolicy
är en viktig pusselbit. Resultatet blev en anteckning i almanackan om ett återbesök på försommaren för att sitta ner med gymnasieskolans
ledning och elevhälsa och utveckla skolans drogpolicy.
Även här är slumpvis drogtestning aktuell. Ett antal frågor återkommer under besöken. Det gäller rollfördelningen
mellan skolsköterska och kuratorer. Vem ska ta de slumpvisa
drogtesterna? I några fall är det både skolsköterskor och
kuratorer, i andra är det bara skolsköterskan och i ytterligare några
skolor är det bara kuratorerna. Det får också konsekvenser för
hur testerna ska dokumenteras. Vilken testteknik ska användas
– stickor, salivtest eller utandningstest? Vem tar tester vid misstanke
– skolsköterskan eller socialtjänsten – och hur får skolan
återkoppling från socialtjänsten? Frågorna är många och lösningarna
varierar beroende på hur kommunen är organiserad,
skolläkarens roll i förhållande till skolledning men också olika synsätt
bland skolsköterskor och kuratorer. Vi diskuterar behovet av
en tydligare standard för testning, dokumentation och behovet av
uppföljning och utvärdering.
Näst sista stoppet på denna lilla turné var Knut Hahngymnasiet
i Ronneby som jag första gången fick kontakt med i samband
med en föreläsning i Ronneby kommun i februari 2014. Det blev
inledningen till ett intensivt samarbete för att arbeta fram en ny
drogpolicy och införa slumpvis drogtestning på yrkesprogrammen.
Till läsårsstarten hösten 2014 var den nya policyn på plats
och jag har haft fortlöpande kontakt med skolan för att följa arbetet.
Skolan har cirka 900 elever och en extern enhet med en flygteknikutbildning.
I samband med den stora tillströmningen av ensamkommande
hösten 2015 ställdes skolan inför stora utmaningar.
– Det uppstod mycket konflikter och bråk mellan olika grupper
som skapade både turbulens på skolan och rubriker i lokalpressen,
berättar Nanna Leinonen, kurator på skolan.
Jag var förstås nyfiken på hur situationen såg ut nu och hur
skolan klarat att arbeta med drogpolicyn under den här perioden.
– Vi har fortsatt arbetet och nu är det helt lugnt, säger Nanna
och Emilia Jirle som är rektor fortsätter att berätta vad som gjorts.
Åtta nya mentorer har anställts för att följa och arbeta med
eleverna och vara ett stöd utanför klassrummet. Samtidigt har
lärarna avlastats vissa arbetsuppgifter men ökat antalet undervisningstimmar.
Olika säkerhetsåtgärder har vidtagits för att öka
tryggheten i skolmiljön.
Polisen gör emellanåt sökning med narkotikahund, även om skolan skulle önska att det förekom lite oftare. Man har nu också
utvidgat de slumpvisa drogtesterna som erbjuds alla elever.
– Men drogtestningen är bara en liten pusselbit i vårt förebyggande
arbete, säger Nanna Leinonen. Det viktiga är helheten
med relationsskapande arbete, satsning på mentorer, säkerhetsåtgärder
och en tydlig policy och tydliga rutiner.
– Det är också viktigt att själva drogtestningen genomförs på
ett bra sätt. Arbetet med att förklara varför vi har dem och framförallt
samtalen med varje enskild elev i samband med testningen är
det viktigaste, säger hon. Modellen är densamma som på Klippans
gymnasieskola.
På frågan om vad elever och föräldrar tycker om drogtestningen
svarar Nanna Leinonen att de hittills bara mött positiva reaktioner.
Endast två elever har avstått drogtestning sedan starten,
men båda ändrade sig och där den ena ville lämna ett prov senare
samma dag och den andre vid ett senare tillfälle. Även arbetsgivare
där skolan har praktikplatser är positiva.
Sista stoppet blev skolsköterskemässan på Älvsjömässan
i Stockholm i Narkotikafri Skolas monter. 1 900 deltagare från
hela landet var där för att ta del av föreläsningar och seminarier.
För oss var det första gången och vi visste därför inte hur intresset
skulle vara. Men redan i första pausen tog allt material slut och
många samlades kring montern under pauserna för frågor och
diskussioner, mest om drogtestning. Till vår hjälp hade vi Helena
Wiberg som är skolsköterska på Klippans gymnasieskola som
kunde berätta hur de arbetar med drogtestning. Listorna med
mejladresser för fortsatt kontakt fylldes snabbt och flera skolor
ville ha besök och fortsatt samarbete. Alla förväntningar överträffades
med råge.
Det gångna läsåret har varit mycket intensivt för Narkotikafri
Skola, det mest intensiva året hittills. Allt fler gymnasieskolor utvecklar sin drogpolicy och inför slumpvisa drogtester. Allt fler
skolor arbetar även med olika trygghets- och säkerhetsåtgärder
som en del av det förebyggande arbetet. Ett informellt nätverk
har bildats mellan kommuner och skolor som besöker och lär av
varandra där Narkotikafri Skola är en spindel i nätet men där nätverket
nu börjar bli självgående.
Läsåret går mot sitt slut men ännu återstår besök i sju skolor
och kommuner, däribland Norrköpings kommun som nu arbetar
med en ny drogpolicy och till läsårsstarten i augusti ska införa
slumpvisa drogtester på alla yrkesprogram på de fyra kommunala
gymnasieskolorna.
Och så har Timrå hört av sig...