Uruguay kämpar mot svarta marknaden trots legalisering av cannabis

Från Narkotikafrågan #2/2018 av Sandy Kalleny.
Den 19 juli förra året vände världen sin blick mot det lilla landet Uruguay. Som första land i världen skulle cannabis säljas legalt där. Nu, snart ett år senare börjar effekter märkas och siffror träda fram. Resultatet visar att Uruguay kämpar med en fortsatt stor svart marknad.
Det är en vanlig sommardag i Montevideo. I stadens största park,
Parque Rodo, hänger människor i alla åldrar för att njuta av solen.
Det är få gånger man kan gå förbi parken utan att känna lukten
av marijuana. Jag tittar runt. I gräset ligger en man med en joint i
handen. Det är ännu lite ovant att se någon röka marijuana så
öppet och avslappnat. Några meter därifrån leker barn med varandra.
Det är svårt att låta bli att undra; är det här framtiden även
för resten av världen, eller kommer Uruguay bli ett avskräckande
exempel för kommande generationer?

Beslutet att legalisera cannabis trädde i kraft 2013 under den
förre presidenten José "Pepe" Mujíca och hans vänsterledda regering.
Men att implementera beslutet har tagit tid och det var
först sommaren 2017 som sexton auktoriserade apotek kunde
påbörja sin försäljning. Och sedan dess har mycket hänt.
I början av året gjorde landets största tidning El Pais en
granskning som visade att endast tre procent, motsvarande 512
kg, av all dittills konsumerad marijuana har sålts via auktoriserade
apotek. "Med tanke på användarnas entusiasm till legaliseringen
verkar dessa 512 kg väldigt lite”, erkände en källa till regeringen
till tidningen. Slutsatsen kan ses som rimlig med tanke på att det
förra året producerades 3,4 ton cannabis i Uruguay.
Vid en första anblick kan siffrorna vittna om ett misslyckande.
Men Martín Rodríguez, verkställande direktör på IRCCA som
är den kontrollerade myndigheten för försäljningen, distributionen
och odlingen av cannabis, skakar på huvudet när han hör siffrorna.
– Det stämmer bara halvt, säger han. Det är mer komplicerat
än så.
I dag finns det tre tillvägagångssätt att få tag på laglig marijuana
i landet. Ett sätt är att köpa via ett auktoriserat apotek, det
andra är att odla själv hemma och det tredje är att vara med i en
cannabisklubb där flera personer går ihop för att odla tillsammans.
Idag får man bara registrera sig för ett alternativ.
– Här har man räknat med den cannabis som odlas hemma
eller via klubbar. Så det stämmer att tre procent av all konsumerad
cannabis säljs via apotek, men det innebär inte att det finns
ett enormt osålt lager hos apoteken och att de resterande 97 %
säljs på svarta marknaden.
Enligt hans, och IRCCA:s beräkning, är det ungefär två tredjedelar
som konsumerar cannabis på laglig väg, antingen genom
att köpa, odla eget eller att få från en vän, vilket också är lagligt.
Men det innebär att åtminstone en tredjedel av all konsumerad
cannabis fortfarande kommer från den svarta marknaden.
– Vår största utmaning är att utbudet och tillgångarna inte
möter efterfrågan. Det odlas för lite och majoriteten av distributörerna
finns i Montevideo. Apoteken klarar helt enkelt inte av
trycket, och bor man ute på landet så finns inga lagliga alternativ,
säger Martín Rodríguez.
Mer än hälften av all cannabis säljs i Montevideo, resterande
44 procent är fördelade över resten av landet. Jag frågar honom
om han tror att en större tillgång kommer leda till att fler börjar
röka, men han skakar återigen på huvudet.
– Det är inte vårt syfte. Vi vänder oss inte till icke-rökare, utan
till de som redan finns på marknaden. Genom ett ge information
om preparatet och erbjuda stöd till de som behöver det vill vi ge
konsumenterna en säker produkt samtidigt som vi arbetar emot
den svarta marknaden.
Men bristen på marijuana är tydlig i Montevideo. Utanför ett
av landets auktoriserade apotek ringlar kön. Folk börjar bli otåliga.
Det är inte lång tid kvar. Snart stänger försäljningen för dagen
och de som inte hinner köpa får vänta till efter helgen.
– Det är inte lätt att få tag på cannabis bara för att det blivit
lagligt, säger Victoria Hernandez som står i kön. Man måste vänta
länge, och det är inte alltid man kan få tag på det i apoteken.
Ibland är det slut och dessutom säljs det bara under vissa timmar
på dagen. Då blir det förståeligt att vissa vänder sig till den svarta
marknaden, säger hon.
Väl inne i apoteket finns två kassor, en där man kan köpa mediciner
och en där man kan köpa cannabis, men handeln sker bara
med kontanter. På mindre än ett år har fyra apotek dragit sig tillbaka
från försäljningen av marijuana. Anledningen är att de amerikanska
bankerna som är etablerade i Uruguay började protestera
bara en månad efter att försäljningen startade. Enligt amerikansk
lagstiftning får deras banker inte på något sätt kopplas till droghandel.
Detta lämnade uruguayanska regeringen med ett val; antingen
avsluta all cannabisförsäljning med kort eller riskera att
amerikanska banker lämnar landet. För dem var valet uppenbart
och således fick de uruguayanska apoteken informationen att
deras bankkonton skulle stängas. Nu skulle all handel ske med
kontanter.
Men bristen på utbud är inte den enda utmaningen. Än så länge
är cannabisförsäljningen i Uruguay bara för uruguayaner och boende
i landet. Regeringen har medvetet valt att inte öppna upp för
”cannabisturism” av geopolitiska skäl.
– Vi vill inte påverka de andra länderna i regionen negativt,
säger Martín Rodríguez. De har annan drogpolitik som vi inte vill
underminera och vi vill inte skada våra internationella relationer
eller Uruguays rykte.
Men huruvida Uruguay ska öppna upp marknaden för turister
är redan uppe för diskussion. The Brookings Institution and the
Washington Office on Latin America (WOLA) som analyserar
politiska policyer i Sydamerika har i en rapport föreslagit att Uruguay
bör öppna upp försäljningen för turister. Något som Carlos
Noria, generaldirektör för bekämpning av olaglig narkotikahandel,
håller med om.
– Vi har inte belägg för att säga att turismen har ökat på grund av legaliseringen, men däremot märker vi att turister som kommer
till Uruguay passar på att testa när de är här, och då är det enda
alternativet för dem att vända sig till den svarta marknaden.
Det har också uppstått en grå marknad där de som kan köpa
lagligt säljer vidare till turister. Ett sådant exempel var i februari
förra året då polisen beslagtog nära 800 marijuanaväxter i en
cannabisklubb i ett vandrarhem. Klubben erbjöd prover till turister
och fick sitt tillstånd återkallat, men regeringen stod frågande
inför hur de i framtiden ska hantera liknande situationer i ett land
med en allt ökande turism.
Enligt IRCCA har man hittills inte kunnat dra några paralleller
mellan legaliseringen och en ökad brottslighet eller försämrad
hälsa, men enligt Carlos Noria har polisen märkt av en intensifierad
strid mellan familjer som säljer illegal marijuana i Uruguay.
– Försäljarna konkurrerar numera om färre konsumenter. Det
har lett till att vi upplever att våldet har ökat dem emellan nu när
det sätts ett större tryck mot den svarta marknaden.
Polisen har hittills i år konfiskerat ungefär lika stor mängd
olaglig marijuana som åren innan legaliseringen. Att den svarta
marknaden fortfarande är relativt stor i Uruguay, och att bara tre
procent av all konsumerad cannabis säljs via apotek, ser dock
Martín Rodríguez inte som ett misslyckande.
– Beslutet att legalisera cannabis är det första i världen. Vi vet
inte vilka konsekvenser våra beslut kommer att få. Vi kan läsa på,
fråga och besöka andra länder, men det finns inga garantier. Vi
måste experimentera och se vad som fungerar och inte, och det
är just det vi gör nu.
Solen börjar gå ner över Montevideo när jag går fram till
mannen i Parque Rodo. Han vill inte riktigt svara på frågan om hur
han fått tag på marijuanan, men han tycker inte att det är konstigt
att den svarta marknaden fortfarande existerar i Uruguay.
– Legaliseringen har kommit försent. De jag känner köper
fortfarande svart för att det är enklare; man har vanan och kontakterna.
Dessutom behöver man inte registrera sig någonstans.
Vem vet hur de registren kommer att användas i framtiden, säger
han och tar sedan ett bloss av sin joint, ler och blåser ut.