Oenighet i Norge om narkotikapolitiken

Från Narkotikafrågan #3/2018 av Knut T Reinås, Redaktör för tidskriften MOT RUSGIFT
Från 2013 har Norge styrts av en koalitionsregering bestående av Høyre (Moderaterna) och Fremskrittsspartiet (till höger om Høyre). Från och med 2018 har även Venstre (Liberalerna) blivit en del av regeringsunderlaget, men det handlar fortfarande om en minoritetsregering. Høyre var länge en trygg narkotikapolitisk bastion, men flera skandaler under senare år har visat att även i detta parti finns politiker som använder narkotika och har narkotikaliberala idéer.
Bent Høie, hälsominister från Høyre, har länge haft ett varmt
hjärta för drogmissbrukare, och har arbetat för att få fram bättre
behandling och stöd. Men han har också följt med i de narkotikaliberala strömningarna och gått in för att överföra ansvaret för narkotikapolitiken från rättsväsendet till hälsoväsendet.

Här har han blivit inspirerad av den så kallade ”Portugalmodellen”. Delegationer från regeringen, från stortinget och från diverse andra
aktörer, har alla varit på studiebesök i Portugal det senaste året.
Fremskrittspartiet har varit en motståndare till legalisering, men
deras tidigare hälsopolitiska talesperson, Jon Alvheim, var en stark tillskyndare av sprutrum. Venstre är ett klart narkotikaliberalt parti, så det är idag stora narkotikapolitiska spänningar inom regeringen.

I regeringens politiska plattform från januari i år heter det:
”Regeringen avser genomföra en reform för att säkra bättre erbjudande till drogberoende, där ansvaret för samhällets reaktion
på bruk och innehav av illegala droger för eget bruk överförs från
rättsväsendet till hälsoväsendet.”
I stortinget gjordes före jul i fjol följande ställningstaganden:
”Kommitténs majoritet, medlemmarna från Arbeiderpartiet,
Høyre, Socialistisk Venstreparti och Venstre, önska överföra ansvaret
för samhällets uppföljning av bruk och innehav av illegala droger för eget bruk från rättsväsendet till hälsoväsendet.”
Representanterna från Fremskrittspartiet och Kristelig Folkeparti
hävdade emellertid: ”Undertecknade menar dock att avkriminalisera lättare narkotika innebär att man avdramatiserar bruk av narkotika och sänder ut en signal om att det är ofarligt med bruk och miljöpåverkan och att testa narkotika.”
Flera kommentatorer i press och media har uttalat sig som om
en ny narkotikapolitik redan är beslutad. Men inom partigrupperna
finns motsättningar. För det första säger en majoritet av partierna
– Arbeiderpartiet och Høyre – att ”ett förbud mot bruk och
innehav av narkotika även i fortsättningen är en viktig normgivande
sak, och vi anser inte att detta är ett hinder för ytterligare satsningar
på skadereduktion.”
Med andra ord: förbudet mot innehav och bruk av narkotika ska
bestå. Detta förstärks också av att Fremskrittspartiet och Kristelig
Folkeparti är mot en avkriminalisering. Det kan alltså verka som om det finns majoritet för en överföring av ansvaret från rätts- till hälsoväsendet. Men samtidigt pågår diskussionen om detta och det är inte alls säkert att det finns en uppslutning bland norska folket kring detta. Hälsominister Bent Höie har därför tillsatt en kommitté som ska lägga fram ett utkast till ny politik före utgången av 2019.

Tills vidare gäller således den gamla narkotikalagstiftningen,
och innehav och bruk är fortsatt förbjudet och straffbart. När
kommittén lägger fram sitt förslag i slutet av nästa år kommer det
sannolikt bli en remissgenomgång under 2020, vilket kommer
pågå en stund, vilket kan leda till att narkotikapolitik kanske blir en
del av valrörelsen inför stortingsvalet 2021. Men regeringen försöker plocka ut några saker ur sammanhanget och pressar på för att genomföra en ändring av sprutrumslagen så att det ska bli tillåtet att röka heroin på sprutrummen också. Man vill också göra det lagligt att använda flera droger samtidigt inne i sprutrummet. Dessutom vill regeringen sätta igång ett försöksprojekt med så kallad heroinassisterad behandling, det vill säga heroinutdelning. Det är osäkert när och var detta sätter igång, om det ens kommer ske över huvud taget.