Logik istället för liberalisering

På radion säger de att det visat sig att hjälpen till barn som far illa i hemmet bedrivs kontraproduktivt. I flera kommuner arbetar man med metoder som i efterhand visat sig stjälpa mer än hjälpa de utsatta barnen.
På nyheterna säger de att dieselbilar – tvärtom mot vad man trott i åratal – är sämre för miljön än bensindrivna bilar. Tji fick vi som kört dieselbilar och tji fick miljön.
”Vin varje dag, bara bra! ” Ungefär så har det stått på löpsedlarna då och då när det varit nyhetstorka. Förra veckan kunde vi läsa att en bieffekt av att dricka vin varje dag är att risken för stroke ökar. 

När jag var tonåring sa man till gravida kvinnor som rökte att ”det är bättre för dig och barnet att du fortsätter röka under graviditeten än att du mår dåligt av nikotinabstinens”. Pust!
Ibland säger vi att vi lägger rälsen medan vi kör. Det betyder att det är bråttom, så bråttom så vi inte vet om vi gör rätt men hoppas på det bästa. På en konferens jag var på om så kallade ”särskilt utsatta områden” svarade BRÅ på min fråga beträffande New York-modellen: ”Vi vet inte alls om det är på grund av noll-toleransarbetet som man nådde nolltolerans i New York, så vi väljer att inte ta efter den modellen”.
”Att informera ungdomar om narkotikans skadeverkningar skapar nyfikenhet och kan få dem att börja”, sa man under början av 2000-talet. Så kunde vi inom rättsväsendet med gott samvete sluta att besöka skolor och prata med elever om hur haschet kan skada deras fantastiska hjärnor.
I svenska städer skjuter kränkta kriminella ihjäl varandra. Länge hörde man uttalanden som: ”Det drabbar ingen oskyldig.” I Göteborg där jag bor har de mest oskyldiga jag kan tänka mig drabbats; en fyraårig flicka som dog av en bilbomb och en åttaårig pojke dog av en handgranat när han låg och sov.
För mig är det logiskt att marijuanan har samma effekter och ger samma skador och sug oavsett om den är utskriven på recept i USA, röks på en cannabisklubb i Barcelona eller om den köps av en langare nere på torget. Att experimentera med fri cannabis är att experimentera på människor. Sorgligt nog riskerar ”försökskaninerna” redan vara skadade när vi får facit.
Upplyst skolpersonal, fler tullare vid gränsen, synlig polis i problemområden, föreningar, vettig missbruksvård och föräldrar, föräldrar, föräldrar! Lite logik säger att om hela samhället involverar
sig i frågor om knark och våld, att vi bekämpar narkotika och behandlar narkotikamissbruk så kommer färre börja, färre skadas och fler sluta med droger.

Det finns inte tid och plats för experiment när det gäller våra värdefulla hjärnor. Lika lite som det finns plats för chanstagningar när det rör barn i våldsamma miljöer, eller miljöförstöring. Om vi fäster blicken lite längre fram än näsan räcker och regelbundet tittar i backspegel, då tror jag vägen framför oss kommer bli smidig att köra på även när framtidens vuxna sitter bakom ratten.