Drogtester i skolan diskuteras

Användning av slumpvisa drogtester i gymnasieskolan har blivit allt vanligare. TT Nyhetsbyrån presenterade en undersökning av ett antal gymnasieskolor som använder slumpvisa drogtester. Nyheten publicerades vidare i olika artiklar i ett stort antal tidningar. I en artikel konstaterar forskaren Björn Johnsson att inga bevis finns för att drogtester minskar missbruk. Likaså att Skolinspektionen avråder från att använda drogtester.
Innebär detta att drogtester inte bör genomföras i gymnasieskolan?

Då slumpvisa drogtester är en insats som Narkotikafri Skola föreslår kan vara en del i en drogpolicy för gymnasieskolan, särskilt för yrkesprogrammen, och då TT:s publicering kan skapa osäkerhet i skolan, finns det skäl att förtydliga bakgrunden till detta.
Den ena frågan gäller rättsläget och om slumpvisa drogtester strider mot lagen eller ej. Den andra frågan gäller kunskapsläget och om det finns vetenskaplig evidens för att drogtester har positiva effekter.
 
Är drogtester lagliga?
Skolinspektionen avråder från drogtester för man menar att frivilligheten inte går att säkerställa. Justitieombudsmannen, JO, gör dock en annan bedömning. I ett beslut från 2010 konstaterar JO att slumpvisa drogtester är lagliga om frivilligheten garanteras.
Skolinspektionen har även i en PM redan 2009 konstaterat att drogtest kan vara en förutsättning för att eleven ska kunna delta i vissa moment.

Reglerna för drogtestning kan därför sammanfattas på följande sätt:

• Det finns ingen lag som direkt förbjuder drogtester i skolan.
• Drogtester är alltid frivilliga och eleven ska upplysas om detta.
• Att eleven upplysts om att frivilligheten ska dokumenteras skriftligt.
• Drogtester kan användas vid misstanke och slumpmässigt om frivilligheten kan säkerställas.
• JO har fastslagit att frivilligheten kan säkerställas.
• Slumpvisa drogtester kan erbjudas alla elever.
• Drogtester kan vara ett krav för att delta i vissa moment eller praktik.

Har drogtester någon effekt?
Drogtestning har flera syften där ett är att påverka elevers användning av droger, ett annat att förebygga risker för skador och olyckor och bidra till en säkrare arbetsmiljö. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, konstaterar i sin översikt Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga (2015) att det vetenskapliga stödet för att slumpvis drogtestning påverkar droganvändning är otillräckligt. Det gäller även effekter på arbetsmiljön. Att kunskapsunderlaget är otillräckligt betyder att det är för få studier genomförda. Det betyder inte att insatsen inte ger effekt, men vi behöver mer forskning.

Betyder det att slumpvis drogtestning inte kan rekommenderas? Nej, vi vet tillräckligt för att fortsätta att utveckla en praktik men det behövs också mer forskning. Det vi vet och kan utgå från är följande.
 
De två studier SBU redovisar visar på vissa positiva effekter, men är enligt SBU otillräckliga. Utöver dessa finns ytterligare ett antal enklare utfallsstudier (för och eftermätning med eller utan kontrollgrupp) som visar på vissa positiva effekter. Dessa enklare studier är inte randomiserade kontrollerade studier och ingår därför inte i sammanställningar i kunskapsöversikter. De kan därför inte tillmätas samma betydelse men är i väntan på ytterligare forskning ändå ett underlag, särskilt om de pekar i samma riktning.
 
Erfarenheter från arbetslivet
Det finns även erfarenheter och studier som gjorts inom arbetslivet. Drogtestning är idag vanligt förekommande inom arbetslivet, exempelvis har Region Gävleborg nyligen infört slumpvis drogtestning inom vården. I en artikel i Läkartidningen (46/2010) säger forskarna att drogtestning i urinprov tycks vara en effektiv metod för att identifiera narkotikamissbruk, särskilt om den kombineras med andra åtgärder.
 
Skolans drogpolicy – en helhet
Enbart drogtester löser inte problemet med att elever använder droger. Däremot är drogtester en insats av flera i en policy. Skolans viktigaste förebyggande insats är att vara en väl fungerande skola där elever trivs, är trygga och utvecklas och där relationerna till vuxna är avgörande. Till det behövs en policy som beskriver skolans regler, förebyggande insatser och hur skolan agerar vid oro och misstanke om att elever använder narkotika.
Viktigast för att se och uppmärksamma elever är skolans lärare, personal och inte minst elevhälsa. Goda relationer, personal som ser och vet hur de ska agera inom ramen för policyn är centralt. Till det behövs ytterligare insatser för att öka risken för upptäckt. Slumpvisa och misstankebaserade drogtester är en sådan insats. I en policy behövs också sanktioner om reglerna överträds, men även stöd och hjälp inom elevhälsan och socialtjänsten för de elever som upptäcks och behöver hjälp.

Skolinspektionens avrådan från drogtester skapar en osäkerhet i skolan om vad skolan kan, får och bör göra för att utveckla det förebyggande arbetet. I stället behöver skolan arbeta vidare utifrån den kunskap och erfarenhet som faktiskt finns. Vi vet tillräckligt för att fortsätta utveckla en praktik med systematiskt policyarbete där även slumpvisa drogtester kan vara en del.
 
Staffan Hübinette

Läs en längre version av artikeln här