Samtal och drogtester visar att man bryr sig

Från Narkotikafrågan #2/2019 av Pelle Olsson
Allt fler gymnasier har infört slumpvisa drogtester för att förebygga missbruk och förbättra arbetsmiljön. Det som skiljer Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby från många andra skolor är det täta samarbetet med andra myndigheter i kommunen.

– När vi fick signaler från polisen, socialtjänsten och från
lärarna att det förekommer ganska mycket droger bland våra ungdomar, särskilt cannabis, ville vi utveckla den drogpolicy vi hade,
säger Emilia Jirle, rektor för gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby.
En av de drivande krafterna för nyordningen var skolkurator
Nanna Leinonen.
– Tidigare drogtestades elever enbart på förekommen anledning,
säger Leinonen. Det blev samtal med föräldrarna och
en orosanmälan till socialtjänsten. Men vi tyckte att skolan borde
komma in tidigare för att förebygga bruk av narkotika.
Skolan – uppkallad efter en biskop och logikprofessor från
1600-talet – började planera för mer heltäckande åtgärder under
2014. Året därpå satte man igång slumpvisa frivilliga drogtester.
Det krävdes ett beslut i utbildningsnämnden och ingen av
politikerna var emot reformen. Alla elever som börjar i årskurs 1
på de praktiska programmen och deras föräldrar fick ett papper
om samtycke att skriva på. Ingen har hittills tackat nej.

Gymnasieskolan Knut Hahn har 870 elever fördelade på ungefär
häften i teoretiska program (som inte omfattas av slumpvisa
drogtester) och hälften i yrkesförberedande: bygg- och anläggning,
el- och energi, industritekniska, barn- och fritid, handelsoch
administration och flygteknik. Leinonens kuratorskollega
Tobias Sandin berättar att man låter en slumpgenerator lotta
ut två klasser i varje årskull per termin som ska testas. Läraren
får veta det kvällen innan, men inte eleverna för att minska risken
för manipulerade prov. Sen går de båda skolkuratorerna, och
APL-samordnaren (den som är ansvarig
för yrkespraktiken) in
i klassrummet och tar med sig varsin elev, tills hela klassen är
testad. Innan eleven lämnar urinprovet intervjuas han eller hon om
skolarbetet, hur de trivs med livet, om de tar droger och vad de
tycker om drogtester.
– Det är fortfarande frivilligt, men ingen har hittills sagt nej,
säger Nanna Leinonen.
Både hon och kollegan Sandins erfarenheter är att eleverna
svarar väldigt ärligt på frågorna. Eleverna kan berätta att de använt
droger. Eller att de känner någon som håller på, fast utan att
nämna något namn. Ofta avslöjar de mer i de här samtalen på skolan
än vad de har sagt till sina föräldrar.
– Samtalen är det viktigaste, inte drogtesterna, menar Leinonen.
Det kommer upp olika saker som bekymrar dem.
Rektor Jirle instämmer:
– Syftet är inte att sätta dit någon utan att vårt arbete ska vara
förebyggande.
– Ja, de som testar positivt har ofta erkänt det innan, säger
Leinonen. Då blir det ett samarbete att hjälpa den unge att bli ren.
Vid positivt prov, antingen det är vid slumpvisa prov eller efter
misstanke, blir det omedelbar kontakt med socialtjänsten. Det
händer bara enstaka gånger per termin. Eleven tas om hand av
Sören Thorén eller hans kollega Carina Grüner Hennig som arbetar
med familjebehandling, HAP (haschavvänjningsprogram) och
CPU (cannabisprogram för unga). Drogtesten tas om och föräldrarna
kallas in om eleven är under 18 år.

Det är i det här skedet som skolor i andra kommuner kan få problem
med att följa upp sina elever på grund av sekretessen.
Socialtjänsten informerar inte skolan. Men på Gymnasieskolan
Knut Hahn ber man eleven, och föräldrarna om de är under 18,
skriva på ett papper att häva tystnadsplikten. Det gäller också
gentemot polisen, vilket inte mött protester. Ett undantag är att
elever som åker fast för polisen ogärna vill att skolan ska få veta
det.
– Vi kommer hit ibland och kollar läget och pratar med eleverna.
Vi bygger relationer, säger Carina Grüner Hennig och Sören
Thorén.
Närvaron av socialtjänsten visar eleverna att det finns ett samarbete.
Det är en av poängerna med drogpolicyn på skolan. Även
poliserna, Katarina Johansson, kommunpolis, och Anna Johansson,
gruppchef kommer då och då till skolan, uniformsklädda.
– Det viktiga är att eleverna ser vårt öppna samarbete och
att ni från socialtjänsten också är med. Det är vårt bästa vapen,
säger Anna Johansson.
De droger som förekommer i trakten är främst cannabis, men
också Tramadol (en smärtstillande opioid). Även kokain och
ecstasy förekommer. De båda poliserna tror att missbruket är
ungefär
som det ser ut i andra sydsvenska städer. Även om det
inte säkert har ökat så har attityden till narkotika blivit liberalare
bland de unga.
– De som använder och säljer gör det mer öppet nuförtiden,
man gömmer sig inte så mycket som tidigare, säger Katarina
Johansson.
– Det är därför det är nödvändigt att vi har ett sånt här nätverk,
säger rektor Emilia Jirle. Vi träffas här på skolan var sjätte vecka,
utbyter information, även om enskilda elever, och diskuterar hur
vi kan hjälpa dem.
Jirle och hennes personal arbetar nu vidare för att kunna införa
slumpvisa frivilliga drogtester även på de teoretiska programmen.
Man hoppas på ett godkännande i utbildningsnämnden i höst.
Argumenten är bland annat för att förbättra arbetsmiljön, och att
alla skolämnen
har farliga moment, till exempel kemi, idrott och
fysik där man gör olika experiment.
– Men det främsta argumentet är att hitta och hjälpa dem som
har problem. Att vi bryr oss, säger Tobias Sandin.
– Alla som blir intervjuade inför drogtesten tycker att det är
bra, säger Nanna Leinonen. Ingen har sagt att de är emot det.
Och vilken förälder skulle inte vilja veta om dras barn har problem?

PS. Just som tidningen går i tryck får vi veta att de frivilliga slumpmässiga drogtesterna på skolan gäller från och med augusti
2019 på alla gymnasieprogrammen.