Norsk miljardär sommarpratar i Sveriges Radio och vill legalisera cannabis

Den norske miljardären och tidigare ägare av tobaksimperiet Tiedemanns Tobak Johan H Andresen gästade Sveriges Radio P1 12 augusti som sommarpratare.
 
Att Johan Andresen förespråkar legalisering av cannabis väckte en viss uppmärksamhet. Enligt Andresen har narkotikapolitiken misslyckats och att bevisbördan ligger på dem som håller fast vid ett system som inte fungerar.
 
Producenten för programmet Mia Odaba förklarade sig i Expressen (12/8). Enligt Odaba har redaktionen diskuterat och nyanserat Andresens utspel om legalisering och förklarat att det utifrån Sveriges Radios regler är viktigt att få fram både plus och minus om legalisering. Odaba förklarar att sommarprataren måste tillåtas att ha en egen åsikt.

Problemet är inte detta. Andresen får gärna marknadsföra legalisering, det ska vara högt i tak i Sveriges Radio. Problemet är när Odaba tillägger att ”poängen i det han säger är inte legaliseringen av cannabis, utan att om man fortsätter på status qou-vägen när den inte fungerar så har man bevisbördan på sig”.
 
Men det är Andresen som har bevisbördan och det borde Odaba gjort klart. Istället har Odaba och Sveriges Radio accepterat Andresens förenklade och felaktiga problembeskrivning. Påståendet att den nuvarande politiken "inte fungerar" blir en sanning. Att det finns brister är en sak, men "fungerar inte" är något annat. Odaba kunde ha ställt den kritiska frågan vad Andresen menar med ”fungerar inte”. Och hur skulle en legalisering vara lösningen på ett system som ”inte fungerar”?
 
En legalisering har otvivelaktigt vissa positiva effekter. Det ger vissa skatteintäkter till staten, det genererar ett antal arbetstillfällen och det minskar en viss typ av cannabisrelaterade brott (innehav för personligt bruk).
 
Men en närmare granskning av framför allt de delstater i USA som var först ut att legalisera och där effekterna nu börjar synas visar att myntets baksida är många. En legalisering löser inte som Andresen antyder problemet med en hög opioidrelaterad dödlighet, som inte bara är ett misslyckande i Sverige och Norge utan framför allt i USA och Kanada.
Colorado som legaliserat cannabis har betydligt högre opioidrelaterad dödlighet än Sverige.
 
Den intressanta frågan är därför vilka positiva respektive negativa effekter en legalisering har och hur balansräkning ser ut. En sådan analys måste baseras på fakta och inte löst tyckande.
 
Grafen nedan visar utvecklingen och situationen i Colorado och Sverige och där användningen i Colorado är avsevärt mycket högre.

Till det kommer att av cannabisanvändare i Colorado har andelen som har en daglig/nästan daglig användning ökat och är nu 51,5%. Detta sannolikt som en effekt av ökad tillgänglighet med hemodling och närhet till närmaste cannabisbutik. För den som redan använder kan ökad tillgänglighet lätt leda till ökad användning.

Med fler användare och ökad användning i befolkningen och med fler som har en daglig/nästan daglig användning ökar antalet personer som utvecklar ett beroende med andra problem som följd.
 
Data från Colorado visar också att andelen barn som exponeras för cannabis i hemmet har ökat. Cannabis finns oftare tillgängligt och föräldrar och andra vuxna använder cannabis i ökad utsträckning. Som en följd av det har antalet samtal till giftinformationen (poison center) ökat där barn och unga exponerats för cannabis ofta i godis, mat och dryck. Likaså har antalet marijuanarelaterade besök på akutmottagningar för barn och unga ökat. Fler exempel finns.
 
En studie över legaliseringens nytta och kostnader, Economic and Social Costs of Legalized Marijuana, från Centennial Institute (2018) visade att för varje dollar staten fick in i skatt var kostnaden för samhället 4,50 dollar. Det är med cannabis som med tobak och alkohol, det kostar mer än det smakar.
 
Bevisbördan ligger hos Andresen och de som förespråkar en legalisering.
 
Staffan Hübinette