Legalisering i konflikt med Barnkonventionen
Från Narkotikafrågan #4/2020 av Staffan Hübinette
Legaliseringen av cannabis i Kanada, Uruguay och flera delstater i USA har lett till ökad användning av cannabis från en redan tidigare hög nivå. Med legaliseringen och normaliseringen av cannabis i vardagen ökar exponeringen av cannabis för barn.
Andelen kvinnor i USA som använder cannabis före och under graviditeten liksom under amningsperioden har ökat. I Colorado ligger nivån på användningen högre än för genomsnittet i USA och efter legaliseringen har användningen bland gravida och ammande kvinnor ökat.
Forskning visar att föräldrars attityder och vanor har betydelse för barnens attityder och vanor. Att föräldrar använder cannabis innebär därför en ökad risk för att barn sedan själva prövar cannabis.
Med möjligheten att odla ett antal plantor i hemmet för eget bruk och genom att nya produkter utvecklas och blir allt vanligare, där cannabis finns i godis, bakelser, mat och drycker ökar risken för att små barn ofrivilligt exponeras för cannabis.
I Colorado har andelen föräldrar som använder cannabis i hemmet ökat från 3,4 procent 2014 till 5,5 procent 2017.
Även andelen föräldrar som förvarar cannabis i hemmet har ökat från 6,9 procent 2014 till 11,2 procent 2017. Cannabis förvaras också i ökad utsträckning på ett för barn osäkert sätt. Andelen som uppger att de försvarar cannabis på ett potentiellt osäkert sätt i hemmet har ökat från 14 procent 2014 till 22,4 procent 2017.
Kombinationen av ökad användning bland föräldrar, möjligheten att odla cannabis i hemmet, att cannabis i ökad utsträckning används i hemmet, i ökad utsträckning förvaras på ett osäkert sätt och ökad användning av cannabisprodukter i ät- och drickbar form ökar har lett till att barn i högre grad exponeras för cannabis i hemmet.
Data från flera delstater visar att antalet samtal till giftinformationen där barn exponerats för cannabis ökat kraftigt efter att så kallad medicinsk marijuana och legalisering införts. En närmare analys av var dessa situationer inträffar visar att det absoluta flertalet sker i hemmet.
Enligt FN:s barnkonvention, artikel 33, ska konventionsstaterna ”… vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftningsåtgärder, administrativa, sociala och utbildningsmässiga åtgärder, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psykotropa ämnen såsom dessa definieras i tillämpliga internationella fördrag och för att förhindra att barn utnyttjas i den olagliga framställningen av och handeln med sådana ämnen.”
Vad som kan anses vara ”alla lämpliga åtgärder” ändras vid en legalisering. När cannabis är tillåtet att odla, inneha och använda för eget bruk, sälja och marknadsföra flyttas gränserna för ”lämpliga åtgärder”. Exponeringen ökar samtidigt som skyddet för barn minskar. Konflikter om regelverk i städer och kommuner har blivit vanliga där folkhälsointresset ställs mot cannabisbranschens intressen.
Konflikterna kan gälla regler för minsta avstånd från en cannabisbutik till förskolor, skolor, lekparker, bibliotek, busstationer, järnvägsstationer och andra offentliga miljöer. Skillnaden mellan 500 och 300 meter kan ha betydelse.
Regler för färg på cannabisgodis för att inte vara alltför lockande för barn, mängden THC i olika ät- och drickbara produkter, förpackning och märkning av produkter och reklam är andra exempel på detaljregler där konflikter uppstår.
Införandet av åldersgränser för innehav och inköp av cannabis har sagts vara ett sätt att skydda barn och ungdomar. Ingenting tyder på att detta skulle vara ett skydd. Med legaliseringen har tillgängligheten har ökat och en illegal marknad kvarstår där ungdomar enkelt har tillgång till cannabis. Användningen bland skolelever i Colorado är också cirka sex gånger högre än bland deras svenska motsvarigheter.
Problemet för barn i USA är att de inte kan ställa politiker och cannabisindustri till svars och hänvisa till FN:s barnkonvention. USA är det enda landet som inte undertecknat barnkonventionen. Striden handlar nu om färgen på cannabisgodis.
Staffan Hübinette