Eskilstuna storsatsar på Trygga Unga.
Från Narkotikafrågan #1/2021 av Anna Bergfors.
”Ett starkare och tryggare Eskilstuna – 31 miljoner i trygghetssatsning”, står det att läsa på Socialdemokraternas hemsida i Eskilstuna.
Under 2020 har den ledande politiska alliansen i Eskilstuna: Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet låtit ta fram ett förslag på hur man ska arbeta förebyggande för att minska brottsligheten och öka tryggheten.
I detta arbete har man utgått från Ingvar Nilssons rapport ”Orten bortom våldet” och förutom att det är en stor ekonomisk satsning så är den mycket långsiktig vilket är mycket positivt utifrån att dessa problem har ingen quick fix.
”Orten bortom våldet”, är en rapport från 2018 som skrevs för att förstå det ökade våldet i samhället, särskilt bland män, och våldets bakomliggande mekanismer och hur dessa kan förebyggas.
Orten är inte nödvändigtvis detsamma som förorten. Det kan vara en geografisk plats men även ett sinnestillstånd. Orten kan finnas i storstadens utkant, i Norrlands inland eller i en döende bruksort. En plats där etnicitet och fattigdom ofta går hand i hand men orten är inte etnicitet. Det kan vara ett bostadshus, ett område, en gata, en trappuppgång, menar rapportskrivarna.
”Vi har under 30 år arbetat med hundratals förändringsprojekt i ett mycket stort antal utanförskapsområden över hela landet. Och vi är evinnerligt trötta på: enkla lösningar, tillfälliga lösningar, halvhjärtade lösningar, enögda och partiella lösningar, lösningar som förnekar komplexiteten, lösningar som förnekar behovet av betydande systemförändringar, tron på en universallösning och inte minst på uppgivenheten och hopplösheten. Om samhället ska lyckas tackla Ortens stora utmaningar måste vi ta en bred ansats där kortsiktiga lösningar – som att få stopp på våldet – kombineras med långsiktiga systemförändrande utvecklingsprocesser. Det handlar inte primärt om ett problem för rättsväsendet utan om underliggande samhällsförändringar. För att lyckas kommer det att krävas politiskt mod och beslut som håller längre än en mandatperiod”, står det i rapporten.
I rapporten skriver man vidare om vikten av att se människan som en investering, inte en kostnad och att frågor som rör våld, narkotika, kriminalitet, uppgörelser, hot och misshandel snarare rör fattigdoms- och klassfrågor, inte etnicitet eller religion. De skriver till och med om en ”systemkollaps”, för det är farligt när det blir ”normalt” att misslyckas i skolan, att föräldrar inte får arbete, att ständigt mötas av nerkissade trappuppgångar och klottrade busskurer, där gängen upprättar egna spelregler, där det är vardag med drogförsäljning vid skolor eller att vittnen inte vittnar…
Den lösning som Orten bortom våldet pekar på är inget nytt, det handlar om långsiktigt arbete och man talar om paket med förebyggande insatser på MINST 18 års sikt, vilket är det spår Eskilstuna nu står inför.
Under hösten 2020 tog alltså Kommunfullmäktige i Eskilstuna kommun beslut om en långsiktig satsning som kallas Trygga Unga och som är ett strategiskt och operativt arbete för att tidigt möta upp oro för och eliminera risker för att barn och unga hamnar i kriminalitet och missbruk. Satsningen är en utökning av befintliga främjande och förebyggande insatser för att minska våldsbrott och annan kriminalitet bland barn och unga. Man ser ett behov av att skala upp det arbete som finns idag för att nå fler och just långsiktigheten i satsningen ses som en avgörande faktor för att nå framgång. Skolan kommer vara den plattform allt arbete utgår från.
Satsningen innehåller följande delar:
- Ett mobilt team inrättas som ska finnas tillgängligt för att skapa trygghet och stötta ungdomar under dygnets alla timmar, särskilt när skolan är stängd. Det mobila ungdomsteamet ska finnas där ungdomar finns, vara tillgängliga och synliga. De ska samverka med skolan, polisen och socialtjänsten.
- Så kallade SSPF-team (Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid) inrättas på samtliga högstadie- och gymnasieskolor. Skola, socialtjänst, polis och fritid går samman för att arbeta med individ, familj, händelser och situationer som uppstår. I detta vill man se ett arbete med så kallat nödstopp där enskilda händelser runt ett barn/ungdom, vid sidan av eller innan exempelvis orosanmälan innebär en omfattande och massiv insats runt individen och dess omgivande personer.
- Avhoppar-/exitverksamhet för den som vill lämna en kriminell livsstil växlas upp och får nu samma storlek som exempelvis Malmö stad.
- SIG, Sociala insatsgrupper utvecklas för att kunna gå in vid särskilda händelser med oro och otrygghet. Det kan handla om konflikter mellan individer, våldsamma händelser eller att bryta den sociala otrygghet som vuxit fram på en plats. Att återerövra det offentliga rummet och lotsa personer som skapar detta bort från detta.
- Ökad närvaro från samhällets sida är avgörande för det trygghetsskapande arbetet. Kommunens insatser i stadsdelar med sociala utmaningar är därför viktiga och prioriterade framåt.
Detta med att satsningen blir långsiktig, permanent och fredad är något som både Jimmy Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande och Göran Gredfors (M) ordförande socialnämnden poängterar.
”Även vid kommande besparingskrav ska denna satsning vara fredad”, säger Jimmy Jansson.
Hela satsningen ligger på drygt 20 miljoner kronor/år och detta kan sättas i relation till att en kriminell person kostar samhället ca 23 miljoner kronor under en 15 års period, ett gäng på 15 personer kostar minst 280 miljoner under en 20-årsperiod om man bortser från samhällets alla systemkostnader för att skydda sig, enligt Nilsson.
Både Jimmy Jansson och Göran Gredfors är bekymrade över samhällsutvecklingen och menar att narkotikarelaterade frågor är ett av våra största samhällsproblem och den fråga som ofta är roten till andra frågor såsom våld, kriminalitet och otrygghet.
”En sak som verkligen skrämmer mig är den drogliberala synen som finns hos många”, berättar Göran Gredfors när vi pratar om hans uppdrag som ordförande i socialnämnden och som ansvarar för socialtjänsten. Även Jimmy Jansson tar upp detta med drogliberala vindar som en av våra största utmaningar för att minska narkotikaanvändandet.
Enligt CAN:s mätning ”Upp till var och en?” där man låtit mäta förändringar i ungas attityder till narkotika mellan åren 2003 och 2019 ser man att unga idag är mindre benägna att uppfatta narkotika som ett problem och har en mindre restriktiv syn på narkotika.
Vi kommer osökt in på genusperspektivet när vi pratar om frågor som rör våld och narkotika då det är främst pojkar och unga män som står för denna problematik, och Göran Gredfors berättar om MVP, Mentors in violence prevention, som bedrivs på flera skolor i Eskilstuna och som syftar till att skolor ska bli bättre på att stoppa och motverka våld som utförs av killar och män.
”MVP är ett program som ska användas inom skolan och målet är att stoppa och förebygga mäns och killars våld. Elever och lärare får lära sig att ta ansvar för varandra och säga ifrån om de ser eller hör våld och kränkningar”, säger Göran Gredfors.
Jimmy Jansson påpekar att genusarbetet behöver påbörjas ännu tidigare: ”MVP arbetet är riktat till gymnasieskolan- och grundskolan och även om ett genusinriktat arbete pågår runt om på våra förskolor så behöver vi göra mer utifrån problematiken att det främst är pojkar och män som står för våldet och otrygghet”.
Både Jimmy Jansson och Göran Gredfors är överens om att det krävs både ”mjuka tag som hårdare tag” och Jimmy Jansson poängterar att ”Vi måste givetvis fortsätta med redan införda insatser såsom fler bevakningskameror i det offentliga rummet såväl som vid skolor. Narkotikasök med hundar likaså. Skalskydd och belysning är också viktigt och ordningsvakter är också instrument vi successivt utökar likväl”.
Text Anna Bergfors