Vad vet vi om analyser av avloppsvatten, för att mäta användning av narkotika?
Från Narkotikafrågan #1/2022 av Henrik Svensson
Visste du att ett flertal länder årligen genomför provtagning och analyser av avloppsvatten för att se hur mycket droger som befolkningen använder?
I takt med att debatten om droganvändning i samhället har intensifierats så har även frågan om mätmetoder aktualiserats, behovet av att kunna mäta problemet med droganvändning i samhället har ständigt ökat, detta för att kunna fatta korrekta beslut och genomföra evidensbaserade insatser inom området.
Vi har sedan tidigare helt förlitat oss på den egenrapporterade statistiken om droganvändning i samhället, statistiken från rättsvårdande myndigheter och kartläggningar baserade på t.ex. läkemedelsförskrivning. Det finns dock alltid ett visst mått av osäkerhet när det gäller undersökningar där människor själva väljer att berätta om sin droganvändning, eller statistik som till stor del styrs av myndigheternas insatser.
Kring millennieskiftet så började därför forskare att titta på alternativa sätt att mäta människors droganvändning. 2005 så genomfördes de första stora försöken att analysera avloppsvatten för att söka efter droger. Omfattande provtagningar gjordes under en veckas tid i tre olika städer i Europa (Milano, Lugano och London). Baserat på den forskning och de kunskaper som fanns tillgängliga vid den tidpunkten så behandlades proverna och omräkningar gjordes för att få fram ett resultat som kunde omsättas i antal missbrukardoser.
För första gången så kunde man då presentera en ögonblicksbild av missbruket i dessa tre städer som inte byggde på enkäter eller statistik från rättsvårdande myndigheter. Man kunde se att missbruket i stort såg likadant ut i de tre städerna, med den enda större skillnaden att man i Milano använde mer kokain och mindre cannabis än i de andra två städerna. Felkällorna i mätmetoden var dock vid den här tidpunkten ganska många, metoden var ganska oraffinerad och kunskapen om olika drogers metabolisering i kroppen var inte lika utvecklad som idag. Studien sågs mer som ett komplement till andra undersökningar och kunskaper i ämnet.
2010 så skapades ett europeiskt nätverk (SCORE) för samverkan över nationsgränserna samt även för att skapa en standard kring mätningarna, så att det lättare skulle gå att jämföra olika resultat med varandra. Man genomförde vid den tidpunkten mätningar i 19 europiska städer, detta växte vart år och under 2020 så genomfördes mätningarna i hela 82 städer. Den europeiska byrån EMCDDA sammanställer dessa mätningar och presenterar resultaten på sin hemsida – där syftet är att kunna jämföra resultat och trender i olika länder.
Även Sverige har tagit ett stort och aktivt ansvar vid utvecklingen av denna mätmetod, studier har genomförts vid bl.a. Umeå Universitet och ett flertal städer har under flera år genomfört mätningar på kommunal nivå. En stad som har genomfört mätningar under längst tid i Sverige är Gävle, där man sedan 2013 har gjort årliga provtagningar. Och för bara en månad sedan så släppte man sin senaste rapport om de nio år som man har genomfört mätningarna, och hur narkotikakonsumtionen har utvecklats i staden under dessa år.
Tack vare den långa serien av mätningar i Gävle så kan man med relativt stor säkerhet uttala sig om utvecklingen i kommunen. Det man har kunnat se är t.ex. att:
- Konsumtionsökningen av cannabis har varit konstant för varje år, med undantag för coronaåret 2020 då användningen sjönk (kanske som ett resultat av en sviktande tillgång?)
- Användningen av kokain har ökat mycket, en i det närmaste epidemisk utveckling.
- Användningen av amfetamin ökar, både vad gäller den illegala gatudrogen samt de legalt förskrivna läkemedel som innehåller amfetamin.
- Användningen av MDMA/Ecstacy ligger på en konstant låg nivå och användningen av läkemedlet tramadol minskar.
Genom att sedan jämföra sina resultat med andra mätningar inom samarbetet för SCORE så kan man även se att Gävle är en kommun där man använder betydligt mindre cannabis än i andra europeiska städer, detta gäller även kokain. Dock så kunde man se det motsatta vad gäller amfetamin, där ligger man oroväckande högt i jämförelse med mätningar i andra städer. Detta är något som man nu kommer att titta grundligare på, troligen blir det även underlag för polis och kommun, där man kan genomföra mer riktade insatser för att komma åt problemet.
I min egen kommun Falkenberg så har man också under ett antal år genomfört avloppsmätningar. Vi har inte kommit riktigt lika långt som Gävle så att vi kan se tydliga trender i droganvändningen, men vi har som ett resultat av vissa starkt avvikande mätresultat t.ex. genomfört riktade trafikkontroller inom vissa geografiska områden, även hälso- och sjukvården har fördjupat sig i signaler om överförskrivning av tramadol i kommunen.
Min egen reflektion är att avloppsmätningar är att mycket bra verktyg för att mäta droganvändningen hos en befolkning. Det man inte kan se är hur många personer som missbrukar droger, utan endast hur mycket droger som missbrukas, men som komplement till drogvaneundersökningar och annan statistik så får man en komplett bild av droganvändningen, där mätningar har kunnat bekräfta de trender man kan se i till exempel drogvaneundersökningar. Genom samarbetet inom SCORE-nätverket så får man även en indikation om den egna kommunen avviker på något vis, vilket kan vara en viktig signal till både myndigheter och förvaltning.
Henrik Svensson styrelseledamot i RNS och polis