vad är lagligt och vad säger forskningen?

Från Narkotikafrågan nr 3/2022 av Sara Heine, kommunikatör Narkotikapolitiskt Center.

Det talas en hel del om CBD som ingrediens i skönhetsprodukter, hälsokost och läkemedel. Men vad innebär det egentligen, vad är lagligt och vad säger forskningen?
 
Att det finns cannabinoider som har medicinska egenskaper råder inget tvivel om och redan idag har Läkemedelsverket godkänt användning av Sativex, som används för att lindra symptom vid MS, och Epidyolex som kan minska svår barnepilepsi. De kan även ge licens för utskrivning av icke-godkända cannabispreparat, som Bediol. Det är också utifrån medicinska egenskaper som FN år 2020 valde att omklassificera cannabis. Cannabis är dock fortfarande förbjudet, på samma nivå som exempelvis heroin och kokain.

De senaste åren har intresset för forskning kring cannabinoider, inte minst CBD (cannabidiol), ökat. Forskningsunderlaget utöver MS och barnepilepsi är dock fortfarande tunt och från läkarförbund och läkemedelsverk i en rad länder – bland annat USA, Danmark och Sverige – lyfts behovet av tydligare resultat innan cannabinoider som CBD och THC förskrivs till en bredare målgrupp och fler sjukdomstillstånd.
 
Samtidigt pågår ett intensivt påverkansarbete från flera olika intressegrupper för det som beskrivs som ”medicinsk cannabis”. Vad begreppet inkluderar är dock sällan definierat, vilket är en fördel om man önskar en legalisering av fler preparat än de som godkänns som läkemedel. Den legalisering av ”medicinsk cannabis” som skett i ett antal länder och delstater är också ett resultat av folkomröstningar och politiska beslut, inte av läkemedelsmyndigheters godkännande. Vad som egentligen avses med ”medicinsk cannabis” och regelverket för detsamma skiljer sig därför åt mellan länder och även mellan delstater och behöver därför definieras om det ska användas. Som jämförelse talar vi aldrig om ”medicinsk opiumvallmo” eller ”medicinsk koka”. Ett mer korrekt sätt skulle därför vara att beskriva preparaten som cannabinoidbaserade läkemedel – om det är läkemedel man avser.
 
Begreppet ”medicinsk cannabis” har dock kommit att stå för en bredare definition än så, där ibland allt från nämnda läkemedel till att röka cannabis inkluderas. Här blir även CBD-oljan svårplacerad, då den faller under olika regelverk beroende på i vilken form den används. Enligt en dom i EU-domstolen 2020 kan CBD inte förbjudas att säljas om den producerats lagligt i ett annat medlemsland, vilket har lett till öppnande av CBD-butiker och fler odlingar inom Europa. I Sverige är det dock förbjudet att sälja och marknadsföra CBD-oljor som intas oralt eller inhaleras utifrån att de ska ha medicinska egenskaper. För att få göra det krävs att oljan först är godkänd som läkemedel. Beslutet är taget av Läkemedelsverket och har överklagats av berörda bolag, men fastslagits av Förvaltningsrätten som menar att Läkemedelsverkets beslut är korrekt. Detta gäller också när företag i andra europeiska länder vänder sig till svenska konsumenter genom online-försäljning.
 
Men CBD finns även i andra produkter, som läsk, snacks och godis – och är de ätbara så faller de under Livsmedelsverkets regelverk. Inom EU klassas de som så kallad ”novel food” och beslut ska tas om de ska godkännas som livsmedel. Erfarenheterna från försäljningen av de CBD-produkter som hittills kommit ut på den europeiska marknaden, exempelvis i Frankrike, är dock att det är svårt att kontrollera vad den CBD som sälj egentligen innehåller. För att kunna avgöra om, och i så fall hur mycket THC en produkt innehåller krävs att den analyseras på ett labb, vilket blir en kostsam och resurskrävande hantering.
 
En annan användning av CBD är som ingrediens i skönhetsprodukter. Där återfinns de bolag som fått förbud mot att sälja cannabisolja, men som även har CBD i det sortiment som hamnar utanför läkemedelsverkets tillsyn. Användningen av CBD i skönhetsprodukter, så kallad ”cannabeauty”, har de senaste åren fått stor uppmärksamhet. Inte minst tack vare massiv marknadsföring  och samarbete med influensers. Företaget Mantle har exempelvis varit enormt aktiva i sociala medier, men även satsat på reklam i Stockholms tunnelbana och andra externa platser som ger stor synlighet. Att produkterna innehåller CBD möjliggör ett högre pris, men framförallt blir det ett effektivt sätt att normalisera cannabis hos en bred allmänhet – och inte minst hos de unga kvinnor som är främsta målgrupp. Flera av bolagen är också öppna med att de önskar en framtida legalisering av ”medicinsk cannabis” eller all cannabisanvändning. Mantle valde exempelvis att lansera sin nya skönhetslinje den 20 april, det vill säga på ”the Weed Day”. En dag som används av aktivister runt om i världen för att trycka på för en legalisering. Den stora investering och satsning som sker av skönhetsprodukter ska kanske snarare ses i ljuset av att den kan ge en större avkastning längre fram.
 
Frågan är därmed ganska snårig: Dels för att lagstiftningen inte hängt med i den snabba utveckling som skett de senaste åren och att det därmed funnits kryphål och gråzoner i regelverken som nyttjats för att testa och utmana rådande lagstiftning. Men också för att det både finns anledning att fortsätta forskningen kring cannabinoidernas möjliga medicinska effekter – och samtidigt vara medveten om de starka ekonomiska intressen, vars incitament är en utveckling mot en bredare användning eller legalisering. Och förståelsen för att de bolag och aktörer som nu ökar snabbt i Sverige och Europa inte agerar som enskilda öar, utan följer precis samma utveckling som tidigare skett i Kanada och de delstater i USA som nu har legaliserat cannabis.

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter