Narkotikafrågan
- Sveriges ledande tidning mot narkotika
Narkotikafrågan är tidningen för dig som vill hänga med i debatten och bli uppdaterad om det som händer på det narkotikapolitiska området. Här hittar du fördjupande reportage om kampen mot narkotika, skarpa analyser och det senaste inom forskningen på narkotikaområdet. Narkotikafrågan utkommer med 4 nummer per år. Tidningen skickas ut till bland annat polisstationer, domstolar och socialförvaltningar. Men även till politiker, gymnasieskolor, våra företagsvänner samt medlemmar och engagerade privatpersoner.
Läs senaste numret här!
Vill hänga med i debatten och bli uppdaterad om vad som händer inom organisationen? Välkommen att prenumerera på Narkotikafrågan
Är du socialt engagerad och tycker vårt arbete är viktigt?
Välkommen att annonsera i Sveriges ledande tidning mot narkotika!
Är du frilansjournalist och har en artikelidé du tror skulle passa tidningen? Eller har du frågor och synpunkter? Kontakta oss!
2015
Från Narkotikafrågan #4/2015. Sedan Magnus Lintons bok Knark kom ut tidigare i höstas har den fått mycket stor uppmärksamhet. Recensionerna har med få undantag vara positiva och boken har nominerats till Augustpriset. Nils Littorin, som arbetar som läkare i Lund och sitter i RNS styrelse, skrev en artikel på Aftonbladets debattsida 24 september där han kritiserade Linton för de slutsatser han drar om narkotikadöden. Linton svarade 29 sep och Littorins slutreplik kom 1 oktober.
Från Narkotikafrågan #4/2015. I höst har den gemensamma nyhetsredaktionen för Rapport och Aktuellt ganska oblygt ägnat sig åt kampanjjournalistik med den restriktiva svenska narkotikapolitiken som måltavla. Bakom kampanjen står två unga journalister, Therese Bergstedt och Johan Wicklén.
I ett stort antal texter på svt.se och uppföljande nyhetsinslag i Rapport och Aktuellt har reportrarna gett oproportionerligt stort utrymme åt personer som vill ändra på svensk narkotikapolitik. Huvudfokus har varit narkotikastrafflagens förbud mot olovligt brukande, det så kallade konsumtionsförbudet.
Från Narkotikafrågan #4/2015. Ordförande har ordet: Årets höst har inneburit stora prövningar för alla EU:s medlemsstater, inte minst för oss som bor i Sverige. Den stora flyktingströmmen från Syrien, Irak och Afghanistan är en mycket stor utmaning för hela EU och i extra hög grad för oss. Sverige har en lång tradition av att vara ett land öppet för invandring i olika lägen. Det vi nu står inför är nytt sett till omfattningen av antalet människor som söker sig till oss. Det kommer att kräva stora ansträngningar att klara av att hjälpa de som kommer inte bara på kort sikt utan i flera år framåt.
Från Narkotikafrågan #4/2015. Vad händer med våra missbrukare? Varför ökar dödligheten, särskilt hos ungdomar? Svaret kan sökas inom ett antal områden som tillsammans har skapat en situation där mer än 700 människor avled av sitt missbruk under 2014. Dödligheten ökar och den ökar mest hos unga människor.
Källa till all grafik i den här rapporten är Anna Fugelstad, Ph D, Karolinska Institutet.
Från Narkotikafrågan #4/2015. Gabriel Wikström har varit minister drygt ett åt med ansvar för bland annat hälsa och sjukvård, idrott och frågor om alkohol, narkotika, dopning och tobak, därtill strategin kring WHO.
"Det är ingen mänsklig rättighet att bruka narkotika, men att värna liv och hälsa". Det säger folkhälsominister Gabriel Wikström om
kritiken mot Sveriges narkotikapolitik. I vår åker han till särskilda
narkotikamötet i FN, UNGASS.
Från Narkotikafrågan #4/2015. Bert-Inge Karlsson är skolkurator och alkohol- och drogförebyggande samordnare i Klippans kommun. I sin roll har han varit tongivande och drivit på arbetet med policy och handlingsplan i Klippans gymnasieskolor. För ett och ett halvt år sedan kopplade han in Narkotikafri Skolas Staffan Hübinette i arbetet och sedan dess har Bert-Inge och Staffan samarbetat i framtagandet av handlingsplan och metoder för drogtestning. Idag har Klippan en väl fungerande arbetsmodell på plats och inspirerar andra skolor runt om i landet.
Från Narkotikafrågan #4/2015. Jag reser en hel del och möter lärare, rektorer, elevhälsopersonal, poliser, förvaltningschefer, lokala
politiker, socialarbetare och drogsamordnare runt om i landet. Jag
föreläser och utbildar personal men fungerar även som rådgivare och konsult när skolan och kommunen ska utveckla sin drogpolicy. Vi kan då i lugn och ro sitta ner och arbeta med frågor som rör regler, handlingsplaner, rutiner, drogtester och samverkan. Det handlar om att få en praktiskt fungerande struktur i det dagliga arbetet med att förebygga, tidigt upptäcka och agera.
Henrik Tvarnö (S) kommunstyrelsens ordförande i Vetlanda
Från Narkotikafrågan #3/2015.
Narkotikafrågan fick en pratstund med Henrik Tvarnö (S), kommunstyrelsens ordförande i Vetlanda som bland annat säger att:
"Vissa har sagt att de inte tycker om att kommunen som en offentlig verksamhet ”bryter mot lagen”, vilket ju i och för sig var lite oklart. Det sista är synpunkter jag tar till mig samtidigt som jag vill hävda att det moraliskt rätta ibland kan komma i konflikt med gällande lag."
Från Narkotikafrågan #3/2015 Äntligen verkar det som om Skolinspektionen lägger ner sin kampanj mot drogtester i skolan. Efter att man gjort bort sig maximalt när det gäller Njudungsgymnasiet i Vetlanda och hänvisat till gammal lagstiftning (som inte ens var tillämplig när den gällde!) viker man nu ner sig och avråder skolorna från att använda drogtester.
Tidigare har Skolinspektionen försökt hävda att det inte är tillåtet med drogtester i kommunala skolor, utan att kunna ge en begriplig motivering för detta. På Skolinspektionens hemsida ligger nu en ny text om drogtester som säger att de är tillåtna om frivilligheten kan säkras. Texten uppdaterades 20 augusti.
Från Narkotikafrågan #3/2015 . Sedan mitten av 90-talet har den narkotikarelaterade dödligheten mer än tredubblats. Det rättsmedicinska registret Toxreg redovisar 686 döda under 2014. Socialstyrelsens dödsorsaksregister redovisar 765 döda. Ökningen var måttlig fram till 2006 då den istället ökade kraftigt. Året innan hade Socialstyrelsen beslutat om nya regler för behandling med läkemedlen metadon och buprenorfin och det är framförallt dessa läkemedel som är kopplade till den ökade dödligheten sedan dess, samtidigt som heroin- och morfindödligheten legat kvar på en hög nivå.
Från Narkotikafrågan #3/2015 . Jag har jobbat som narkotikapolis i många år men sällan känt att läget varit så allvarligt som just nu. Och då handlar det främst om att vi in
om polisen måste prioritera upp narkotikabrotten på ett helt annat sätt än som det ser ut i dag. Visserligen pekar
drogvaneundersökningarna bland ungdom på att missbruket minskar något, vilket verkligen är glädjande, men min känsla från fältet är ändå att det finns grupper i samhället som inte fångas upp av dessa undersökningar och där missbruket istället ökar. Det handlar om unga vuxna som passerat skolåldern och som har rätt vidlyftiga drogvanor. Det handlar om etablerade missbrukare som missbrukar mer i och med att det nu finns både ”lagliga” och ”halvlagliga” alternativ till narkotikaklassade droger.
Klicka för att komma till RNS pressklipp, det senaste från RNS i debatten.
Från Narkotikafrågan #3/2015 Det värsta som kan hända med narkotikadebatten är att den tystnar. Ett problem som inte debatteras finns liksom inte. Tyst har det dock inte varit om narkotikaproblemet på senare tid. Snarare har det funnits anledning att rekommendera folk att ta på sig hörselskydd för att kunna ta till sig det som sägs.
Från Narkotikafrågan #3/2015
Säg att en elev kommer till skolan och är berusad. Med stor sannorlikhet skickas eleven hem och familjen kontaktas. Skulle samma sak hända fast eleven visar sig vara narkotikapåverkad blir det oftast mer problematiskt. Vad får och ska skolan göra? Hur bör man agera och vem ska man kontakta? Numera är det rätt vanligt att droger förekommer i skolan. Oftast vet skolledningen om att det finns sådana rykten, men har kanske aldrig fått dem bekräftade. Som rektor ska man inte heller agera eller fatta beslut utifrån rykten. Det gäller att skaffa sig handfast information och att ha en plan – en handlingsplan!
Från Narkotikafrågan #3/2015. För andra året i rad hade RNS ett tält i Almedalen, den här gången tillsammans med ECAD, European Cities Against Drugs. Solen sken från en klarblå himmel och besökarna på torget i hamnen var många. Både för RNS och ECAD är det en stor satsning att åka till Almedalen och lyfta narkotikafrågan, bland alla andra frågor som behandlas där i totalt cirka 3500 seminarier.
Från Narkotikafrågan #2/2015 För ett tag sen fick vi ett mejl från en narkotikapolis som funderade mycket på hur polisen arbetar mot narkotika. Med den nya polisorganisationen försvinner specialiserade narkotikapoliser vilket betyder att de blir för få på gatan där de verkligen behövs.
I Stockholm city kan man just nu se en stor ökad efterfrågan av heroinet. "Inför heroinet är vi alla lika oavsett inkomst och social börd” skriver polisen i mejlet. Drogen förslavar, splittrar familjer, förstör och tar liv. Ibland långsamt över flera år, ibland snabbt och oväntat – alltid alldeles för tidigt.
Från Narkotikafrågan #2/2015 Att Skolinspektionen förmedlar vilseledande information om gymnasieskolans möjligheter att använda drogtester har genom åren påtalats i flera sammanhang. Trots detta upprepas den vilseledande informationen, nu i ett beslut rörande drogtestning vid den fristående
gymnasieskolan Yrkesplugget i Uppsala.
Från Narkotikafrågan #2/2015 Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO, heter en ny statlig myndighet som ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvården. Av IVO:s tillsynsrapport för år 2014 framförs från IVO kritik mot att HVB-hem (hem för vård och boende – finns för både vuxna och för barn och
ungdomar) använder sig av vad IVO kallar ”integritetskränkningar” i form av drogtester, att personal har tillträde till klienters rum, att klienters väskor och rum genomsöks och att begränsningar i klienters telefonerande förekommer, så som att inte få ha hand om mobilen
själv eller att få telefonera endast i närvaro av personal. Det är för IVO mycket viktigt att alla restriktioner är ”frivilliga”.
Från Narkotikafrågan #2/2015 Den 7 maj 2015 hade branschorganisationen Sveriges Byggindustrier Väst bjudit in till ett eftermiddagsseminarium för bygglärare vid gymnasieskolorna i Göteborg med omnejd. Enda föreläsaren var staffan Hübinette från RNS som således hade gott om tid på sig att under rubriken Narkotikafri Skola tala om policyarbete, drogtestning, arbetsmiljö och hur man i skolan kan utveckla sina rutiner när det gäller att förebygga, upptäcka och ingripa vid drogmissbruk.
Från Narkotikafrågan #1/2015 Tack vare ett fortsatt stöd från PostkodLotteriet kan projektet Narkotikafri Skola fortsätta erbjuda Sveriges gymnasieskolor gratis rådgivning och stöd i det drogförebyggande arbetet under
vårterminen.
Från Narkotikafrågan #1/2015 Politik och idrott är inte riktigt samma sak, men det finns likheter. Avgörande i båda fallen är vem som har initiativet i spelet. Visst kan ett defensivt spel i exempelvis fotboll leda till att man klarar hem oavgjort mot en normalt sett starkare motståndare. Men om man ska vinna matchen måste man agera offensivt och ta vara på de tillfällen som ges till att anfalla.
Från Narkotikafrågan #1/2015 Narkotikafrågan intervjuar Olof Beck, professor på Karolinska institutets avdelning för klinisk farmakologi, och ber honom reda ut varför det varit så svårt att hinna klassa alla nya droger och vad regeringen skulle kunna göra för att få kontroll över situationen.
Från Narkotikafrågan #1/2015 I och med årsskiftet blev svensk polis en stor statlig myndighet från att ha varit 21länspolismyndigheter. Framtiden får utvisa om detta leder till effektivare brottsbekämpning. För min egen del hoppas jag – utgår ifrån – att storleken på polisens organisation inte ska leda till att vi poliser fokuserar så mycket på stora narkotikabrott att vi prioriterar ner de små brotten. Effektivitet en i narkotikabekämpningen är direkt
kopplad till hur bra polisen är att upptäcka narkotikabrott i början av ”karriären”.
Från Narkotikafrågan #1/2015 För att väsentligt effektivisera processen med att narkotikaklassa nya syntetiska droger skulle ett vetenskapligt expertråd behöva inrättas,
menar Olof Beck. Det är egentligen inget fel på det system vi har idag, men det är för kapacitetssvagt. Det inrättades i en tid då det sällan dök upp nya droger som regeringen behövde narkotikaklassa.
Från Narkotikafrågan #1/2015 Spicemissbruket förefaller minska efter att ha ökat stadigt sedan 2007
och nått en topp under senhösten 2014. Statistiken från
Giftinformationscentralen visar nu en kraftig minskning av frågor om
Spice-förgiftningar. Även på akutmottagningar märks en nedgång i antalet ungdomar som är Spice-förgiftade. Förklaringen ligger i att flera varianter av Spice nu klassats som narkotika eller hälsofarlig vara. Regeringen klassade den 16 januari 24 olika variant er av nätdroger som tidigare såldes som Spice.