Från Narkotikafrågan #4/2016: Rektorer, lärare, kuratorer och skolsköterskor blir dagligen påminda om konsekvenser elevers cannabisbruk. Risken för skolk, dåliga betyg och avbrutna studier ökar. Att arbeta för att skolan ska vara en narkotikafri arbetsmiljö är därför en självklarhet. Engagemanget är ofta stort och många skolor gör ett bra arbete men skolans möjligheter att agera är begränsade och det finns en osäkerhet om vad man kan, får och bör göra.

Skolan har idag inte mandat och befogenhet att ha kontroll över sitt eget territorium. Skolan hamnar ofta i ett ”osäkert läge” där elever som bevisligen använder droger kan fortsätta att delta i undervisningen utan att skolan kan agera genom kontroll eller disciplinära åtgärder. Och för att hjälpa den unge. Elever i skolan har därför sämre skydd än vuxna anställda på en arbetsplats. Orsakerna till detta är flera.

Från Narkotikafrågan #4/2016: Runt om i Sverige pågår ett allt mer medvetet arbete på att förebygga och ingripa mot narkotika på gymnasiet. Så här berättar skolsköterskor och kuratorer från fem skolor som samarbetat med Staffan Hübinette och RNS i projektet Narkotikafri Skola.

Malin Tillenius Frisk | Kurator
Bolandgymnasiet, Uppsala
- Vi hade redan tidigare ett bra samarbete med socialtjänstens Ungdomsteam som hjälpte oss med misstankebaserade drogtester. När vi fick en ny rektor intensifierades arbetet i början på 2015. Då införde vi slumpvisa drogtester på yrkesprogrammen.

Självklart att skolan ska ingripa! Det är både för att hjälpa individen och för att skapa en bättre skolmiljö. Vi har ju en anmälningsplikt när vi misstänker att en elev far illa. Sedan finns det en smittoeffekt när någon använder droger; flera andra lockas att prova. Men vi har ingen hjälp av skollagen hur vi ska ingripa mot narkotika. Där står inget om missbruk, däremot om ”störande av studiero”, men det är långt ifrån alla som använder droger som stör på lektionerna.

Från Narkotikafrågan #4/2016: Under höstlovet drog Narkotikafri Skola återigen ut på en föreläsningsturné runt om i landet. Under veckan besökte vi Örebro, Göteborg, Malmö och Stockholm där vi bjöd in till en utbildningsdag om cannabis och skolans arbete med policy, handlingsplan och rutiner. En majoritet av deltagarna kom från elevhälsa och skolledning inom gymnasieskolan men även representanter från grundskola, polis, socialtjänst och flera kommuner var på plats. Veckan bjöd på många intressanta samtal och inspirerande exempel såväl som svåra frågeställningar och oroväckande rapporter från golvet.

- Det är alltid inspirerande att se att det finns ett sådant engagemang i skolan för att få insatserna mot narkotika att verkligen fungera och att deltagarna delar med sig av erfarenheter och praktiska exempel, säger Staffan Hübinette, föreläsare.

Från Narkotikafrågan #4/2016: Den 6:e november bjöd RNS in ungdomar till en utbildningsdag om cannabisdebatten. Genom utbildningen med namnet Lär dig debattera cannabis fick ungdomar mellan 14 och 18 år analysera cannabisdebatten, testa argument från båda sidor och lära sig mer om cannabis. Under dagen deltog ett 20-tal ungdomar som alla är engagerade inom organisationen Smart Ungdoms klubbverksamhet i Skåne, Blekinge och Dalarna.

Utbildningsdagen började med att vi tog fram argument för och emot en legalisering av cannabis. Vi gick igenom vilka argument ungdomarna själva har stött på bland kompisar eller på nätet och
tillsammans sorterade vi sedan argumenten och diskuterade utifrån dem. Pelle Olsson, författare och journalist som skriver mycket om cannabis, var med och under en föreläsning fyllde han på med
kunskap om de vanligaste missuppfattningarna om hasch och marijuana och svarade på frågor.

Från Narkotikafrågan #4/2016: I polisens något röriga omorganisation "försvann" narkotikapolisen. Men nu bildas nya gatulangningsgrupper i Stockholm. Först ut är en på Södermalm som tidigare ravepolisen Annika Ljung leder.

Nära Björns trädgård vid Medborgarplatsen leker en liten flicka medan pappan med blicken oroligt följer två män som raglar runt nära kiosken. Den ena berättar högljutt för den andra om en kamrat som nyligen avlidit i en överdos. Det är tragiskt och samtidigt lite otäckt, tycker pappan och ropar på barnet. Två cyklande poliser rullar långsamt förbi och de påverkade männen drar iväg. En vardagsbild från Södermalm.

Från Narkotikafrågan #4/2016: I det här numret av Narkotikafrågan kan vi glädjande nog berätta att polisen i Stockholm satsar på en ny gatulangningsgrupp på Södermalm (Läs mer). Samtidigt kommer rapporter från hela Sverige om att polisen har stora problem med att arbeta mot narkotikabrott.

Den 3 november rapporterar Dagens Nyheter om konsekvenserna av att Ravekommissionen lades ner och att den specialiserade narkotikapolisverksamheten närmast försvann i samband med omorganisationen av polisen (Läs mer). Förändringarna i polisens sätt att arbeta har lett till att projektet Mumin i praktiken har lagts ner eftersom polisen inte arbetar specifikt med att upptäcka ungdomar som missbrukar narkotika.

Från Narkotikafrågan #4/2016: Statistiken över beroendevården i Holland är klar för 2015. Det är den 30:e årsrapporten som ges ut och ända fram till för några år sedan har opiater, huvudsakligen heroin, alltid varit den vanligaste narkotikan inom beroendevården. Antalet patienter med alkohol som huvudsakligt missbruk har dock varit runt tre gånger större än heroin och är så alltjämt.

Opiatpatienterna har succesivt minskat under de senaste tio åren. Istället har de vårdsökande med kokain och cannabis som huvuddrog blivit fler. År 2008 började emellertid gruppen kokainpatienter att minska medan cannabis har fortsatt att stiga.

Från Narkotikafrågan #3/2016: Så har vi då fått en debatt om sprutrum i Sverige, med inspiration från Danmark där man nyligen öppnade en nybyggd anläggning i Köpenhamn. Glädjande att ansvariga politiker i Skåne tar avstånd. Bättre hjälpa missbrukare att sluta, säger en av dem.

På ett sätt är det en logisk fortsättning på att sjukvården erbjuder gratis sprutor till narkotikamissbrukare att också se till att medicinskt utbildad personal hjälper till med själva injicerandet. Därefter kommer så småningom krav på att samhället även tillhandahåller den narkotika som eftertraktas. Den debatten finns på flera håll i världen och på några ställen förser man missbrukare med heroin, även om det än så länge är ganska sällsynt.

Från Narkotikafrågan #3/2016: En stor del av den narkotika som orsakar så många dödsfall kommer från sjukvården. Samtidigt har den illegala marknaden utvecklat sina metoder i form av näthandel och hemleveranser. För att göra någonting åt den svåra situation vi befinner oss i måste vi sluta betrakta missbrukaren som kroniskt sjuk och beroende av livslång medicinering, skriver Gunnar Ågren, tidigare generaldirektör för Folkhälsoinstitutet.

Den brittiska forskaren Penny Whiting och hennes medarbetare publicerade förra sommaren en översikt av cannabis medicinska nytta¹. Forskargruppen har gått igenom alla RCT (kliniska försök med slumpvist utvalda försökspersoner) om cannabis som medicin. 79 studier med sammanlagt 6.462 försökspersoner ingick i analysen. Det handlade både om syntetiska cannabinoider i tablett- eller sprayform och rökt cannabis.

Från Narkotikafrågan #3/2016: Polisen i Sverige genomgår just nu
en mycket smärtsam omorganisation. Det kan knappast någon ha missat som följer med i media åtminstone lite grann. Jag tror inte att de som fattade beslut om att genomföra detta insåg hur jobbigt det skulle bli. Det råder stor förvirring inom kåren. En hel del kollegor har röstat med fötterna och lämnat yrket vilket har lett till akut personalbrist här och var. Men trots allt är det många som verkligen försöker göra ett bra jobb efter bästa förmåga.

I Västerås där jag jobbar har vi en enhet som jag ingår i och som ska ingripa mot narkotikabrott, stora och små. Vi kämpar på och lyckas ingripa ganska ofta och känner oss ibland ganska effektiva. Men i och med den rådande personalsituationen får vi allt som oftast släppa narkotikan och rycka ut när det händer akuta saker.

Läkarkåren är en nyckelgrupp för marijuanaindustrin. All så kallad
medicinsk marijuana måste rekommenderas av en läkare, vilket de flesta är tveksamma till. I staten New York hade mindre än en procent av delstatens cirka 90000 läkare registrerat sig för att kunna
rekommendera cannabis som medicin ännu ett halvår efter att reformen hade genomförts.

Ett sätt att skynda på processen att skaffa fram nya patienter som köper marijuana är olika förslag där man kringgår de ovilliga läkarna. Bland annat att andra yrkesgrupper, som sjuksköterskor och naprapater, ska kunna utfärda intyg. I Illinois har en grupp republikaner och demokrater lagt fram ett gemensamt förslag. Dels vill de utöka kriterierna för vilka diagnoser och symtom som ska gälla för att få ett intyg om medicinsk marijuana och dels ska läkare ska
slippa ”rekommendera”. De ska bara dokumentera, efter patientens egen utsaga, att han eller hon uppfyller någon av de 40 kriterier som krävs. Det här intyget ska sedan gälla i tre år, inte ett som nu är fallet.

Från Narkotikafrågan #3/2016: Den 8 november, samma dag som presidentvalet mellan Clinton och Trump, ska de amerikanska
medborgarna i en rad delstater också folkomrösta om cannabis.
I cannabisindustrins främsta nättidning Marijuana Business Daily gör
reportern John Schroyer en sammanfattning av förutsättningarna. Schroyer konstaterar att det mest avgörande valet sker i den folkrikaste delstaten Kalifornien. Här är så kallad medicinsk marijuana godkänt sedan 1996, vilket resulterat i att nästan 3 procent av den vuxna befolkningen idag är marijuanapatienter. En folkomröstning 2010 att helt legalisera drogen avvisades dock av medborgarna. En förlust den här gången också vore ett svårt nederlag för marijuanavännerna och framför allt för marijuanaindustrin.
Opinionsmätningar har länge visat att 60 procent av medborgarna kommer att rösta ja till legalisering. Om det blir så kommer den totala legala marknaden för ”rekreationellt bruk” av cannabis mer än
fördubblas i hela USA.

Från Narkotikafrågan #3/2016: Nya domar i förvaltningsrätten skapar osäkerhet för skolor att ingripa när elever använder narkotika och de tvingas nu istället gå lång omväg via socialtjänsten. En fungerande modell i Uppsala har redan beslutats lägga ner, skriver StaffanHübinette, lärare i drogprevention, i en analys.

Två domar i högsta förvaltningsrätten i mars 2016 mot Linköpings kommun riskerar leda till att skolans möjligheter att ingripa mot och hjälpa elever som använder narkotika beskärs. Uppsala kommun har redan beslutat lägga ner en sedan 20 år fungerande modell där skolan
kunnat hjälpa elever snabbt och enkelt. Nu tvingas man i stället gå en lång och osäker omväg via socialtjänsten. 

Domarna gäller Linköpings kommun som överlåtit bedömning av enskildas behov inom hemtjänsten och boendestöd till privata utförare utan att någon biståndsbedömning gjorts av socialtjänsten. Enligt domen strider detta mot gällande lagstiftning.

Från Narkotikafrågan #2/2016 TEXT: PELLE OLSSON 
Acceptansen för cannabis blir allt större i USA. Att kunskaperna om drogens skadeverkningar också ökar hjälper inte eftersom ett välfinansierat lobbyarbete påverkar opinionen mer än vetenskapliga fakta. Bakom propagandan står numera den växande marijuanaindustrin. Det viktigaste steget mot legalisering av cannabis i USA går via den "medicinska" marijuanan. Jag använder citattecken eftersom inget läkemedelsverk i världen, eller någon av de stora amerikanska läkarorganisationerna godkänt cannabis som läkemedel. Trots det har 24 delstater plus huvudstaden Washington godkänt att läkare får rekommendera cannabis mot vissa sjukdomstillstånd. Fyra av dessa delstater har legaliserat drogen även för nöjesbruk. Reformerna har i de flesta fall skett genom folkomröstningar.

Fån Narkotikafrågan #2/2016: FN:s narkotikakonventioner bidrar till global hälsa och välfärd, skriver Werner Zipp, nyvald president i Internationella narkotikakontroll-styrelsen, INCB, i förordet till årets INCB-rapport. Han menar att konventionerna är balanserade och flexibla. Detta utvecklas längre in i rapporten: det internationella förbudet mot narkotika – för annat än medicinska och vetenskapliga ändamål – måste inte innebära fängelse för mindre narkotikabrott. Det finns alternativ, till exempel behandling för rehabilitering. Proportionen mellan brottet och straffet måste vara rimligt, skriver INCB. 

Från Narkotikafrågan #2/2016: För inte så många år sedan stod Italien Sverige nära narkotikapolitiskt. Idag är läget helt annorlunda. Benedetto Della Vedova, medlem av senaten, har initierat ett förslag som nu disktueras inom Italienska parlamentet om en variant på legalisering av cannabis. Modellen är hämtad från Spanien och går ut på att medlemmar av en klubb ska kunna odla cannabis lagligt tillsammans och röka den. Det finns även idéer om att sälja cannabis till allmänheten.

Från Narkotikafrågan #2/2016: UNGASS-mötet i New York är över. Som väntat hände egentligen ingenting, om man ser till slutdokumentet, deklarationen, som generalförsamlingen fattade beslut om redan i inledningen av mötet. Det som hände kom efter antagandet. Alla länder röstade för slutdokumentet som hade förhandlats fram undder lång tid i
samband med förberedelserna till UNGASS. Så har det alltid gått til
l. Alla beslut hittills inom FN om narkotika har antagits i enighet, något som dock ser ut att bli svårare och svårare.

Från Narkotikafrågan #1/2016 Narkotikadebatten har gått ner i varv på senare tid. Samtidigt finns alla problem och utmaningar där som förut. Frågan är vad som ska göras för att få ner de höga dödstalen. Hur ska skolorna agera när elever missbrukar cannabis och andra droger? Gör förbudet att konsumera narkotika att folk är rädda för att söka vård? 

Från Narkotikafrågan #1/2016 Ovanligt många frågor är starkt belysta i samhällsdebatten just nu. En sådan är den om förorter som betraktas som riskområden. Nationella operativa avdelningen på polisen (tidigare Rikskriminalen – varför ändrade man det namnet?) har identifierat 53 förorter som har problem med brottslighet och låg social status. 15 av förorterna är särskilt utsatta, där är läget akut.

Från Narkotikafrågan #1/2016 I ett uppmärksammat beslut riktade Skolinspektionen i augusti 2015 hård kritik mot Njudungsgymnasiet i Vetlanda kommun sedan elever som använt eller misstänkts använda narkotika stängts av. Beslutet visar att skolan måste acceptera att elever som använder narkotika
kan fortsätta att gå i skolan utan att skolan kan ingripa och agera. Detta är inte rimligt och skolan måste ges bättre möjligheter säkerställa en narkotikafri skolmiljö. Skolan kan inte vara en fredad
zon för elever som använder droger.

Från Narkotikafrågan #1/2016 Lokalregeringen i Hongkong vill förbättra insatserna mot narkotika och bjöd in en svensk delegation att berätta om hur polis samarbetar med socialtjänst och sjukvård. Per Johansson, generalsekreterare i RNS, var med på resan. Här är hans berättelse..  

Från Narkotikafrågan #1/2016. TEXT: Pelle Olsson. I slutet på förra året publicerade den amerikanska professorn i psykobiologi vid Harvards läkarutbildning, Bertha Madras, en omfattande genomgång av cannabis effekter. Rapporten, Update of Cannabis and its Medical Use, skrevs på uppdrag av Världshälsoorganisationen, WHO. Särskilt den medicinska frågan får en grundläggande genomlysning. Madras är noga att fastslå skillnaden mellan cannabis och cannabinoider. De senare är de renodlade komponenterna i cannabis, till exempel THC och CBD, som antingen kan vara syntetiskt framställda eller utvunna ur plantan. De kan också vara endocannabinoider som redan finns i hjärnan och nervsystemet.

Från Narkotikafrågan #1/2016. TEXT: Pelle Olsson. I slutet på förra året publicerades två nationella drogvaneundersökningar i USA. Både cannabiskritiker och cannabisförespråkare ansåg att den nya statistiken stärkte deras argument. "Marijuanalegaliseringens sak har blivit starkare" var rubriken i Washington Post den 16 december. Bloggaren och journalisten Christopher Ingraham argumenterade att Monitoring the Furure-enkätundersökning, MTF, visade att legalisering inte har lett till ett ökat bruk bland unga.

MTF har frågat ut mer än 40 000 skolelever i 8:e, 10: och 12:e klasserna, vilket motsvarar sjuan, nian och andra året i gymnasiet i Sverige. Resultatet visar att bruket legat relativt stabilt under de
senaste fem åren. Bruket av andra droger har minskat.

Från Narkotikafrågan #1/2016. TEXT: Pelle Olsson. Kevin Sabet, ledare för Smart Approaches to Marijuana (SAM), USA:s viktigaste lobbyorganisation mot legalisering av cannabis, är optimistisk när han sammanfattar vad organisationen åstadkommit under 2015. 

Som nummer ett bland SAM:s framgångar räknar han segern för nej-sidan i folkomröstningen i delstaten Ohio i november. Den handlade om legalisering och att låta några få företag sköta all marijuana-verksamhet. Kampanjen finansierades med 25 miljoner dollar, drygt 200 miljoner kronor, av cannabisindustrin. De väldigt långtgående kraven avvisades av en två tredjedels majoritet trots att nej-sidan bara hade ett par miljoner dollar till sitt förfogande.