Narkotikafrågan
- Sveriges ledande tidning mot narkotika
Narkotikafrågan är tidningen för dig som vill hänga med i debatten och bli uppdaterad om det som händer på det narkotikapolitiska området. Här hittar du fördjupande reportage om kampen mot narkotika, skarpa analyser och det senaste inom forskningen på narkotikaområdet. Narkotikafrågan utkommer med 4 nummer per år. Tidningen skickas ut till bland annat polisstationer, domstolar och socialförvaltningar. Men även till politiker, gymnasieskolor, våra företagsvänner samt medlemmar och engagerade privatpersoner.
Läs senaste numret här!
Vill hänga med i debatten och bli uppdaterad om vad som händer inom organisationen? Välkommen att prenumerera på Narkotikafrågan
Är du socialt engagerad och tycker vårt arbete är viktigt?
Välkommen att annonsera i Sveriges ledande tidning mot narkotika!
Är du frilansjournalist och har en artikelidé du tror skulle passa tidningen? Eller har du frågor och synpunkter? Kontakta oss!
2017 > 05
Från Narkotikafrågan #2/2017: Efter ökade drogproblem och liberalare attityder bland gymnasieelever har slumpvisa drogtester införts på Lars Kagg-skolan Kalmar. Målet är att bli en helt narkotikafri skola – tester och samtal om cannabis på lektionerna ska stärka motståndet.
Första gången vi talas vid är efter att första slumptesterna gjorts bland killar på ett yrkesprogram i februari. Andra gången när vi möts på skolan så har ytterligare två klasser slumptestats. Tredje gången när jag ringer upp har två slumptester till gjorts. Alla i första årskursen.

Från Narkotikafrågan #2/2017: Text och bild Sven Liljesson
En lärare på Stagneliusskolan i Kalmar tränar även sina narkotikasökhundar på skolan. Vilket har drogförebyggande effekt, menar hon.
Charlotte Barvestad som undervisar i psykologi och sociologi på kommunala gymnasieskolan har fått tillåtelse av skolledningen att efter skoltid träna sina hundar i skolans lokaler.Hon har en kennel på Öland och har tre vita herdehundar och en liten papillon som hon tränar i narkotikasök. Nästan varje gång hon och hundarna går genom skolan så hittar de något.

Från Narkotikafrågan #2/2017: Den prisbelönta brittiska journalisten Johann Hari slår an tonen direkt till sin reportagebok Att tysta skriket. Redan i förordet skriver han ”kriget mot narkotikan” två gånger och ytterligare fem gånger i första kapitlet. Uttrycket återkommer sedan genom hela boken. Han förklarar övertydligt att det är legalisering av narkotikan som ska rädda oss alla. För att få ekvationen att gå ihop upprepar han också gång på gång hur illa alla narkomaner alltid har blivit behandlade över hela världen tack vare narkotikaförbudet.
Bortsett från att jag inte håller med honom och att han är väldigt subjektiv i sitt urval av exempel och av de personer han intervjuar och att han är slarvig med fakta och inte sällan har helt fel – så är det
ett välskriven och intressant bok.
Från Narkotikafrågan #2/2017:
Cannabisplantans medicinska historia
Cannabis är en gammal kulturväxt som följt människan i årtusenden. De vanligaste varianterna är Cannabis sativa – som fick sitt namn av Carl von Linné – Cannabis indica1 och Cannabis rudealis2. Plantan har nyttjats både som berusningsmedel och medicin. Av fibrerna har man tillverkat rep, tyg, segelduk, papper och andra nyttigheter.
Fram till mitten av 1900-talet fanns flera godkända läkemedel som innehöll cannabis. År 1947 gjorde emellertid CND, FN:s narkotikakommission, en undersökning av cannabis medicinska värde varvid majoriteten av medlemsländerna kom fram till att cannabis saknade sådan egenskaper. Det var bara den nederländska delegationen som hade en avvikande åsikt.3
Från Narkotikafrågam #2/2017: Kulturföreningen Kalegium gör skillnad. I över två decennier har de slagits för drömmen om ett fritt kulturliv och bättre hälsa. När dess främsta aktivist Nadya Avsievich hastigt rycktes bort fick frågan ny aktualitet: Vad är det som betyder något i ett samarbete över gränserna?
Maria Söderberg, som reste till Pinsk första gången i januari 1997, har läst igenom sina texter från många års möten.