Narkotikafrågan

- Sveriges ledande tidning mot narkotika

Narkotikafrågan är tidningen för dig som vill hänga med i debatten och bli uppdaterad om det som händer på det narkotikapolitiska området. Här hittar du fördjupande reportage om kampen mot narkotika, skarpa analyser och det senaste inom forskningen på narkotikaområdet. Narkotikafrågan utkommer med 4 nummer per år. Tidningen skickas ut till bland annat polisstationer, domstolar och socialförvaltningar. Men även till politiker, gymnasieskolor, våra företagsvänner samt medlemmar och engagerade privatpersoner.

Läs senaste numret här!

loading...

Vill hänga med i debatten och bli uppdaterad om vad som händer inom organisationen? Välkommen att prenumerera på Narkotikafrågan

Läs mer >>

Är du socialt engagerad och tycker vårt arbete är viktigt?
Välkommen att annonsera i Sveriges ledande tidning mot narkotika!

Läs mer >>

Är du frilansjournalist och har en artikelidé du tror skulle passa tidningen? Eller har du frågor och synpunkter? Kontakta oss!

Läs mer >>

2019 > 05

Från Narkotikafrågan #2/2019 av Jessica Vikberg

Magnus Rosén har många strängar på sin lyra. Han kommer till exempel att anlitas av Narkotikafri Skola som föreläsare.
Berätta mer om dig själv Magnus. Vad kommer du ifrån? Hur hamnade du där du är i dag? Var är du idag?
– Jag minns att det sniffades lim ur gula plastflaskor där jag
bodde. Det var på 70-talet och jag bodde i Västra Frölunda i
Göteborg.

Det låg plastpåsar med lim i de få skogsplättar som
fanns i höghusdjungeln. Cannabis, bensin, amfetamin, LSD – allt
fanns i omlopp. Det var en tuff miljö. Vi fick ingen info i skolan om droger vad jag minns. Men det fanns fungerande fritidsgårdar när jag var ung, med personal som spelade stor roll. I skolan fanns resurser för de som behövde; blev man utvisad ur klassrummen för att man störde de andra kunde man inte driva vind för våg utan togs omhand av en extralärare.
Men ibland fick ett gäng tillgång till tomma källarlokaler med
syfte att ha en klubb där. Lokalerna var helt ”vuxenbefriade”
vilket gjorde att det ibland blev någon form av tillhåll, där det sniffades
och boffades. En del skolkompisar har det gått riktigt dåligt för. Både de som bodde i själva Frölunda och de som kom från finare områden
runtomkring. Eleverna från de välbärgade områdena hade pengar
och resurser men jag tror det var en snedvriden bild att de var mer
välmående. En del av dem gick under av droger. Det var inte det
att de hade dåliga föräldrar, men föräldrarna hade inte tid. Barnen
fick fritt spelrum.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #2/2019 av Pelle Olsson
Allt fler gymnasier har infört slumpvisa drogtester för att förebygga missbruk och förbättra arbetsmiljön. Det som skiljer Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby från många andra skolor är det täta samarbetet med andra myndigheter i kommunen.

– När vi fick signaler från polisen, socialtjänsten och från
lärarna att det förekommer ganska mycket droger bland våra ungdomar, särskilt cannabis, ville vi utveckla den drogpolicy vi hade,
säger Emilia Jirle, rektor för gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby.
En av de drivande krafterna för nyordningen var skolkurator
Nanna Leinonen.
– Tidigare drogtestades elever enbart på förekommen anledning,
säger Leinonen. Det blev samtal med föräldrarna och
en orosanmälan till socialtjänsten. Men vi tyckte att skolan borde
komma in tidigare för att förebygga bruk av narkotika.
Skolan – uppkallad efter en biskop och logikprofessor från
1600-talet – började planera för mer heltäckande åtgärder under
2014. Året därpå satte man igång slumpvisa frivilliga drogtester.
Det krävdes ett beslut i utbildningsnämnden och ingen av
politikerna var emot reformen. Alla elever som börjar i årskurs 1
på de praktiska programmen och deras föräldrar fick ett papper
om samtycke att skriva på. Ingen har hittills tackat nej.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #2/2019 av Per Johansson
...Erik Leijonmarck, generalsekreterare för stadsnätverket European Cities Against Drugs, och som har utbildat tusentals
föräldrar och andra vuxna om narkotika och då tagit upp det senaste inom forskningen om förebyggande arbete och behandling av missbruk.
Nu har du skrivit en bok Erik, berätta!
– Boken jag skrivit heter Droghandboken och är en handbok för att rusta föräldrar och andra nyfikna med goda argument
och ett gott föräldraskap inför sina barns tonårstid med hänsyn
till droger. Dagens narkotikaindustri marknadsför droger på ett
sätt som i stort sett saknar motsvarighet i modern tid. Detta har
medfört att droger finns tillgängligt i barnens uppväxtmiljö på ett
sätt som deras föräldrar saknar erfarenhet av från när de själva
växte upp.
Men det går att göra mycket för att minska risken för sina barn.
Ett nära och varmt, men även gränssättande föräldraskap skyddar
mycket. Men även om man gör det mesta rätt behöver man
vara vaksam på droger hos sina barn av den enkla anledningen att
det finns så många krafter i samhället som förstärker drogpositiva
budskap idag.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #2/2019 av Jonas Hartelius 
I januari 1969 inledde svensk polis en offensiv mot narkotika över
hela Sverige. Den gav flera viktiga resultat. Det mest märkbara
var att den svenska narkotikaepidemin minskade för första gången
sedan starten 1946. Ett annat resultat var att det skapades
specialiserade narkotikarotlar både centralt och lokalt. Ett tredje
var att många poliser fick utbildning i spaning och utredning av
narkotikaärenden. En unik kompetens byggdes upp.
Den grundläggande uppfattningen om narkotikabrottslighetens
art och bekämpningens fokus förblev dock att narkotikapolisen
och tullen skulle inrikta sina viktigaste insatser mot de
grova brottslingarna, främst smugglare och storlangare. De enskilda
missbrukarna sågs som offer och skulle få vård.

Läs hela inlägget »

Senaste

Översikt:

Vill du också ha ett narkotikafritt samhälle?
STÖD OSS!
Vi behöver din hjälp.