Narkotikafrågan

- Sveriges ledande tidning mot narkotika

Narkotikafrågan är tidningen för dig som vill hänga med i debatten och bli uppdaterad om det som händer på det narkotikapolitiska området. Här hittar du fördjupande reportage om kampen mot narkotika, skarpa analyser och det senaste inom forskningen på narkotikaområdet. Narkotikafrågan utkommer med 4 nummer per år. Tidningen skickas ut till bland annat polisstationer, domstolar och socialförvaltningar. Men även till politiker, gymnasieskolor, våra företagsvänner samt medlemmar och engagerade privatpersoner.

Läs senaste numret här!

loading...

Vill hänga med i debatten och bli uppdaterad om vad som händer inom organisationen? Välkommen att prenumerera på Narkotikafrågan

Läs mer >>

Är du socialt engagerad och tycker vårt arbete är viktigt?
Välkommen att annonsera i Sveriges ledande tidning mot narkotika!

Läs mer >>

Är du frilansjournalist och har en artikelidé du tror skulle passa tidningen? Eller har du frågor och synpunkter? Kontakta oss!

Läs mer >>

2020

Från Narkotikafrågan #3/2020 av Sven Alhbin

Polisreformens införande 2015 innebar bland annat ett krav på samverkan med Sveriges kommuner och att kommun och polis skulle upprätta så kallade medborgarlöften, som tas fram i en medborgardialog. Medborgarlöften är en del av polisens styrmodell som förstärker och utvecklar samverkansöverenskommelser mellan polis och kommun. Medarbetarna och medborgarna ska kunna påverka verksamheten i större omfattning än tidigare. 

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #3/2020 av Sven Liljesson, Drugnews

Länge ökade narkotikarelaterad dödlighet oroande i Sverige, men nu syns ett litet trendbrott nedåt – särskilt bland unga. Dödsfallen bland 15–29-åringar av droger har minskat med nära 25 procent från toppåret 2014 till ifjol, enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister. 

Statistiken för alla dödsfall 2019 kom i somras och narkotikaforskaren Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö Universitet, har för Drugnews och även tidningen Syre, hämtat fram drogrelaterade dödsdata ur statistikbasen. Statistiken omfattar dödliga överdoser, oklara förgiftningar och självmord genom förgiftning. 

– Den visar sig att dödligheten i narkotika- och läkemedelsförgiftningar har minskat något i riket, från 962 dödsfall toppåret 2017 till 894 fall ifjol. I den yngsta åldersgruppen, 15-29 år, så är nedgången större med nära 25 procent från 219 dödsfall toppåret 2014 till 167 fall år 2019, säger Björn Johnson till Drugnews. 

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #2/2020 av Oscar Lindvall 
 
Är corona/covid-19 en total ”game changer” eller är det endast ett hack i maskineriet? I nuläget vet vi inte så mycket och det är alltid vanskligt att söka sia om framtiden. Det vi vet är att gränser har stängts, i somliga länder råder utegångsförbud och i andra länder spelas det fortfarande fotboll i högsta ligan som om ingenting hänt.  
 
All legal kommersiell verksamhet, inklusive illegal sådan såsom smuggling, drivs av efterfrågan. Är tillgången god sjunker priset och det omvända gäller om tillgången är sämre. En hörnsten är produktion, en annan transport och en tredje är möjlighet till försäljning. Till detta kommer – för det fall det är frågan om restriktionsvaror – alltid en riskpremie.  

Så länge det är tillräckligt lönsamt att bedriva kommersiell verksamhet kommer det göras. Det är endast om lönsamheten sätts ur spel som verksamheten upphör. Det innebär att det alltid finns incitament att hitta nya vägar för det fall en annan väg stängs. Det är inte annorlunda med smuggling.  

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #2/2020 av Erika Holmquist Hortlund
 
Jag måste erkänna att för sju år sedan tänkte jag att detta blir en utmaning. Men nu, med mängder av erfarenhet som lärare i denna form av undervisning, VET jag att det fungerar. Förutom att jag får tillfälle att faktiskt ge källkritisk fakta om vad som händer med kroppen och hjärnan får jag också ett fantastiskt tillfälle att tillsammans med eleverna diskutera vad som händer hos oss individiver i vissa givna situationer. Som lärare får jag tillfälle att lära känna eleverna och att öppna upp sig i diskussioner kring livet och vad som känns viktigt för att just jag ska må bra. Ämneskunskap kombinerat med att få eleverna att reflektera över sin egen självkänsla. Vilka vinster! 
 
I Norrbotten har det vid tre tillfällen genomförts kartläggningar av gymnasieungdomars kunskap, attityd och användande av cannabis. Undersökningarna har visat ett samband mellan begränsade kunskaper och mer liberala attityder till att testa cannabis. Begränsade kunskaper är också en riskfaktor för att testa cannabis. Sammantaget visar undersökningarna att det är viktigt att ge gymnasieungdomar kunskaper om cannabis. Det var också detta som var startskotten för Länsstyrelsen att utföra utbildnings- och handledningsinsatser för oss i skolan. En rapport är skriven av tre elever från Luleå Tekniska Universitet där satsningen granskats i form av intervjuer från lärare och elever som fått undervisningen. Där framkommer bland annat att eleverna, ännu år efter insatsen, fortfarande minns upplägget och innehållet. Studenterna kommenterar att utbildningen borde rikta sig till alla gymnasieelever i Sverige.  

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2020 av Sven Liljesson, Drugnews

Socialutskottets krav på en att narkotikapolitiken ska ses över har fått en del att hoppas på steg mot avkriminalisering av eget bruk. Socialminister Lena Hallengren (S) välkomnar en utvärdering, men stänger dörren till att slopa konsumtionsförbudet. 
– Det är inte aktuellt att titta på en avkriminalisering. Jag upplever heller inte att det finns ett enigt socialutskott i den frågan, och det finns inte i uppdraget som jag fått det berättat för mig. Det handlar om en översyn helt enkelt, sa hon till Svenska Dagbladet den 13 februari. 
Förbudet att konsumera illegala droger infördes 1988 och skärptes 1993 för att kunna använda drogtester vid misstanke om påverkan. Förbudet skulle ge en tydlig signal att all hantering med narkotika var förbjuden och underlätta att upptäcka unga på glid och missbrukare och erbjuda dem vård. 
Vänsterpartiets Karin Rågsjö sa  till Drugnews efter beslutet i utskottet att även om konsumtionsförbudet ligger i justitieutskottet, så förutsätter hon att en utredning av narkotikapolitiken ändå bör omfatta det. Vänstern är enda riksdagsparti som vill avkriminalisera eget bruk. 

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2020 av Pelle Olsson

Det påstås ibland att cannabis kan ge lindring vid olika psykiska sjukdomar. En ny stor översikt av vetenskapliga undersökningar publicerad i The Lancet visar emellertid att varken naturlig eller syntetisk cannabis har någon effekt vid sådana åkommor.  
I tusentals år har man sett ett samband mellan cannabis och ”galenskap”. Ofta har det handlat om psykoser och schizofreni. Det dröjde emellertid ända fram till det senaste millennieskiftet innan forskavärlden nådde konsensus att drogen fördubblar eller tredubblar risken för schizofreni. Den svenska värnpliktsstudien från 1987 var ett första bevis för detta.i Den brittiska dagstidningen The Independent bad tjugo år senare om ursäkt för att de vilselett sina läsare i frågan.ii  
Under senare tid har det emellertid dykt upp påståenden, framför allt med hjälp av marijuanaindustrin i USA, att cannabis kan lindra vid andra typer av psykisk ohälsa. Detta har gång på gång tillbakavisats i flera stora forskningsgenomgångar. I den senaste stora rapporten om cannabis från Amerikanska vetenskapsakademin The health effects of cannabis and cannabinoids utgiven 2017,iii finns ingen psykisk sjukdom med på den korta listan över tillstånd där cannabis eventuellt har effekt.  

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2020 av Per Johansson

I samhällsdebatten argumenterar en del aktörer för att Sverige ska ta bort narkotikakonsumtionsförbudet, som infördes 1988. I Riksdagen driver Vänsterpartiet som enda parti detta krav. Några andra partier vill utreda frågan. RNS gav Sifo i uppdrag att ta reda på hur det ser ut i den allmänna opinionen.  
Ända sedan frågan om ett konsumtionsförbud väcktes i mitten av 1980-talet har stödet i allmänna opinionen varit starkt för att det ska vara olagligt att använda narkotika i icke-medicinskt syfte. Senast detta undersöktes var 2015 då Sifo ställde frågan: All icke-medicinsk hantering av narkotika är idag förbjuden i Sverige. Förbudet omfattar även själva konsumtionen. Anser du att narkotikakonsumtionen skall vara förbjuden även i framtiden eller skall den inte vara det? Då svarade 91% att de var positiva till förbudet. Vi bad Sifo ställa samma fråga i år och då svarade 86% att de är positiva till förbudet. Det är enligt Sifos analys en signifikant sänkning mot för fem år sedan, men det är trots allt en mycket stor majoritet av svenskarna som idag är för förbudet. 
Intressant är också att konstatera att stödet för att ta bort förbudet inte har ökat på ett statistiskt säkerställt sätt, från 7% 2015 till 9% 2020. 
Det som sticker ut i undersökningen är att yngre personer (15-29år) är något mer positiva till att ta bort förbudet, 16%. Män är mer positiva till att ta bort förbudet jämfört med kvinnor, 13% mot 5%.  

Läs hela inlägget »

Senaste

Översikt:

Vill du också ha ett narkotikafritt samhälle?
STÖD OSS!
Vi behöver din hjälp.