Aftonbladet publicerade 28 december en text av Martin Schori, utrikesredaktör på tidningen, där jag är intervjuad. Det har blivit en del reaktioner kring en något olycklig formulering om ett ställningstagande från WHO om att avkriminalisera narkotikabruk.
I intervjun använder jag begreppet ”aids-människorna” syftande på de enheter inom WHO som arbetar med hiv/aids. Vilket jag också förtydligade till Schori men han valde att ta bort förtydligandet.
Tja, så där är det ibland när man talar med journalister.

För ett knappt år sedan tog RNS fram ett nytt narkotikapolitiskt handlingsprogram i tio punkter. Här kan du läsa det. Det vore fel att påstå att det fått stor uppmärksamhet i debatten. Så fungerar det nästan aldrig med organisationers programförklaringar.

Att ta fram ett program handlar om att renodla organisationens uppfattningar för att ha en plattform att stå på i sitt arbete och när man ger sig ut i samhällsdebatten. Utan denna grund blir man offer för de kastvindar som präglar i stort sett all politisk debatt. Man hamnar i att agera reaktivt på andra aktörers utspel istället för att proaktivt driva en egen agenda.

Polisen i X-stad berättade om sitt arbete på Facebook.
 
”En del av vårt arbete som områdespoliser är att arbeta mot den lokala problembilden på orten. Ett av dessa problem är narkotikaanvändning. I veckan har vi riktat vårt arbete mot denna problematik. Det resulterade i husrannsakan, innehav och bruk av narkotika. Vi fortsätter vårt arbete och hoppas att ni vill vara våra ögon och öron. Tipsa oss gärna!
Trevlig fredagskväll önskar, 
Områdespoliserna Stefan, Mia, Johan och Maria”

Reaktionerna lät inte vänta på sig och inlägget fick snabbt många kommentarer och likes. Vilka är det då som reagerar när polisen berättar om hur de arbetar mot narkotika? Det är inte männen – det är kvinnorna. Av kommentarerna är 83 procent från kvinnor och av likes är 63 procent från kvinnor.

Stefan Löfven annonserar att Socialdemokraterna satsar stort på polisen. 7,1 miljarder över tre år. Mer än vad myndigheten själv begärt. Borde vi ropa Hurra!? Nja…
 
Man kan konstatera att valrörelsen är igång, att detta syftar till att locka väljare till Socialdemokraterna. Jo, så fungerar demokratin. Partierna strävar efter att få röster och då agerar man där folkviljan finns. Inte dåligt alls egentligen. Frågan är dock om det finns ett långsiktigt perspektiv, bortom nästa val. Och bortom nästa val igen.
 
Att den stora omorganisationen av polisen gått åt pipsvängen är ingen nyhet. Det hade säkert varit bättre att laga de fel som fanns med den förra organisationen istället för att dra igång detta jätteexperiment i den glada förhoppningen att det skulle gå att genomföra inom befintlig budget. (Notera att även Alliansen var med på noterna. Det är inte bara den nuvarande regeringen som har ansvaret.) Men nu är det hela igång och det går inte att backa.

Större delen av de 7,1 miljarderna kommer troligen försvinna i de hål i polisens ekonomi som uppstått sedan man satte igång omorganisationen. Det är förstås välkommet men det syftar inte framåt. Morgan Johansson (som nu är minister med ansvar även för polisen – bra!) säger i och för sig att pengarna ska räcka till att anställa nya poliser och att anställa civil personal. Mycket bra om det blir så. Den som lever får se.

Vid flera av de senare årens terrordåd har förövarna visat sig vara vanerökare av cannabis. För ett knappt år sedan skrev jag om en rapport som visade hur terrordåd kopplade till IS ofta begicks av personer med kriminellt förflutet där cannabismissbruk i flera fall förekom.

19-åriga Tova Mobergs 22-åriga fd pojkvän sitter häktad misstänkt för att ha mördat henne. Han var inbiten cannabismissbrukare.
(Läs mer »)

2014 mördade en förvirrad cannabispåverkad man med järnrör en tonårig pojke och en medelålders kvinna, synbarligen helt utan motiv, i Ljungsbro utanför Linköping.
(Läs mer »)

Att cannabis finns med vid olika våldsdåd är känt sedan länge. Är det bara rena tillfälligheter eller finns det något slags samband? Forskningen om detta är begränsad och det lilla som finns ger inte så tydliga svar.

I juni 2016 publicerades dock en brittisk studie som visar på ett samband mellan långvarigt cannabisbruk och våld. Forskarna har följt 411 pojkar födda runt 1953 i en arbetarstadsdel i London från det de var 8 år tills de var 56 år. Så gott som alla var födda i England och de växte upp med båda sina föräldrar.

En ovanligt bra nyhet såhär i midsommarveckan är det förslag till nya ungdomspåföljder som regeringens utredare Karin Sandahl presenterade den 20 juni. Dan före årets ljusaste dag. Jag gillar verkligen ljusa sommarnätter och jag gillar verkligen den här nyheten!
 
Karin Sandahl föreslår ungdomstillsyn och ungdomsövervakning som påföljd för unga lagöverträdare. Den första varianten går ut på att en kontaktperson håller koll på vad den unge har för sig. Den andra varianten, övervakningen, kan innehålla utegångsförbud på helgkvällar vilket kontrolleras med fotboja eller andra begränsningar i den unges frihet. Där ska påföljden föregås av en utredning av problemsituationen och påföljden ska anpassas till individens behov.

I narkotikadebatten har under ganska lång tid rests krav på att samhället inte ska ingripa rättsligt när unga människor experimenterar med narkotika. Istället ska det handla om att erbjuda vård och annan service när folk själva väljer att söka hjälp från samhället. Fokus i den här debatten har varit förbudet att konsumera narkotika, som funnits i narkotikastrafflagen sedan 1988.

För några dagar sedan la vi upp en länk på twitter till en artikel i Aftonbladet där det finns uppgifter om att två av de tre män som anhållits misstänkta för mordet på Tova Magnusson tidigare dömts för att ha använt cannabis. Det var inte en av våra bästa tweets och därför tar vi nu bort den. Den var slarvigt formulerad vilket inte var OK med tanke på det tragiska mordet på en ung kvinna.
 
Twitter ger inte utrymme för några längre utläggningar, vilket inte är en ursäkt att utrycka sig slarvigt. Många har tolkat vår tweet som att vi menar att det är själva cannabisbruket som lett fram till mordet. Det går absolut inte att uttala sig om den saken på basis av de mycket knapphändiga uppgifterna i Aftonbladet. Det var inte heller så vi menade men vissa har uppfattat det så.

Amanda Sokolnicki, ledarskribent på Dagens Nyheter gjorde en riktig fuling i måndags (8 maj), men fick snabbt en välförtjänt imaginär snyting tillbaks. Amanda S skriver återkommande om narkotikapolitik i DN och ansluter sig till den bland ledarskribenter så populära trenden att ifrågasätta idén med att ett narkotikafritt samhälle som långsiktigt mål. Vad det alternativa målet är nämns sällan, men strunt i det för den här gången.
 
TV-dokumentären ”Aldrig backa”, som följer en mamma-grupp inom KRIS ledd av Sara Woldu, har setts av många svenskar och gjort stort intryck. Uppenbarligen även på Amanda S som skrev en ledarkrönika om serien.

För alla oss som känner till KRIS och även lärt känna Sara W var det minst sagt konstigt att läsa hur Amanda S drar långtgående narkotikapolitiska slutsatser utifrån dokumentären.

Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten presenterade idag (27/4) en åtgärdsplan för att få ner de höga narkotikarelaterade dödstalen. Ett uppdrag från folkhälsominister Gabriel Wikström. Den är på ca 50 sidor inklusive referenser och några bilagor. De allra flesta åtgärderna man föreslår är bra, med ett par undantag.
 
Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten vill bygga ut sprutbytesverksamheten i Sverige. Det är en insats som inte kommer att påverka dödstalen ens marginellt. I bästa fall har sprutbyte en hiv-preventiv effekt, men kommer sannolikt ha näst intill noll effekt på narkotikadödsfallen. Motiveringen från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten tolkar jag som att man definierar sprutbyte som harm reduction och harm reduction är bra och därför ska vi ha mer av det. Snarare ett ideologiskt sätt att resonera än baserat på forskning och erfarenhet.

Sprutbyte har byggts ut en del under senare år i Sverige samtidigt som dödstalen stigit kraftig. Denna ökning kan man inte lasta sprutbytet för men det har å andra sidan inte haft någon bromsande effekt.

I Borås Tidning pågår en intressant debatt om narkotika och skola. Den började med ett inlägg av en gymnasielev som tycker att vuxenvärlden sviker de unga genom att inte agera. Eleven heter Nathalie Majdek Mathisen och går sista året i gymnasiet. Hon bloggar här om många olika frågor.

Efter att Nathalie Majdek Mathisens fått sin text publicerad i BT svarade Timmy Aula, också han skolelev, att legalisering av cannabis är lösningen på problemet med narkotika i skolan.

Ida Legnemark, lokalpolitiker (V), kliver in i debatten med ett inlägg där hon tar frågan på stort allvar och markerar att hon står för en restriktiv narkotikapolitik. ”Vi får aldrig backa från målet om ett narkotikafritt samhälle” avslutar hon sitt inlägg.

Tidningen Bohusläningen rapporterade 15 mars att polisen i Uddevalla genomfört en insats på gymnasieskolor i kommunen. 15 ungdomar fick följa med polisen för provtagning, misstänkta för ringa narkotikabrott. 7 lämnade positiva prover. Polisen hade velat ta in fler men alla de misstänkte var inte på plats.

Det var skolorna som tagit initiativ till polisens insats för att man vet att det förekommer narkotikamissbruk bland eleverna. Föräldrarna kallades till förhör och socialtjänsten var också inkopplad. Ulrika Engelbrektsson är drogsamordnare i Uddevalla och säger att det inte är frågan om någon hetsjakt på ungdomarna. Syftet är att fånga upp de som är i farozonen och hjälpa dem. Viktigt att de går färdigt skolan. Hon konstaterar också att ingen av skolorna i Uddevalla verkar ha mer problem än de andra.

Thomas Thomasson, drogfri narkoman och tidigare lektor i sociologi, skrev en debattartikel 20/2 i Sydsvenskan/Helsingborgs Dagblad om att den restriktiva svenska narkotikapolitiken är ett stort misslyckande. Han pekade på de höga dödstalen bland narkomaner som en konsekvens av förbudslinjen. TT vill istället se mer av sprututbyte, sprutrum och ännu mer behandling med metadon och Subutex. Användningen av narkotika vill TT avkriminalisera. Han skriver: 
Den populistiska och kunskapsfientliga narkotikapolitik som förs av tongivande politiker, som fortfarande är nolltoleransens försvarare, måste avvecklas.

Den 23/2 svarade Nils Littorin, läkare och medlem av RNS, att problemet med de höga dödstalen bland narkomaner beror på att opioidläkemedel missbrukas så mycket mer idag jämfört med för tio år sedan.
NL skriver: 
Förskrivningen av narkotikaklassade läkemedel har inte på många årtionden varit så liberal. Dessutom blir den illegala handeln med droger allt fräckare. Narkotika säljs öppet på gatan i Malmö, bland annat utanför en förskola vid Folkets park. På internet kan unga beställa livsfarliga droger direkt hem i brevlådan.
 

Land skall med lag byggas. Så står det i de gamla landskapslagarna och det är lika sant idag som då. Polisen i Island lär ha detta som sitt valspråk. Coolt!
 
Inför Socialdemokraternas kongress i april kommer de 350 ombuden att behöva fundera över vad denna gamla sanning betyder i praktiken. Partistyrelsen lägger fram ett förslag till kriminalpolitiskt program som är långt mycket tuffare jämfört med tidigare. Man skriver:
"Brottsligheten utgör ett hot mot hela det demokratiska samhället och ska bekämpas med alla medel. Socialdemokratin kommer att stå i första ledet i den kampen.”
 
Inrikesminister Anders Ygeman säger till Ekot:
”Socialdemokratin har ju alltid prioriterat det förebyggande arbetet, men nu har vi också en tydlig prioritet på de hårdare insatserna, fler poliser i de utsatta områdena, skärpt lagstiftning, tuffare påföljder.”

Nyligen skrev Thomas Thomasson, drogfri narkoman och tidigare lektor i sociologi, i Helsingborgs Dagblad om att vi måste avveckla vår restriktiva narkotikapolitik. Huvudargumentet är de höga dödstalen bland narkomaner som enligt Thomas Thomasson beror på att icke-medicinskt bruk av narkotika är förbjudet.
 
Thomas Thomasson fick ett par dagar senare svar från Nils Littorin, läkare i Skåne och medlem av RNS. Han listar tre myter om narkotikaproblemet som vi måste göra upp med för att få en faktabaserad debatt.

1. Vi har enbart stränga straff för narkotikabrott. Inte sant.
2. Syftet med politiken är att i första hand straffa narkomanerna. Inte sant.
3. De höga dödstalen beror på att vi har visionen ett narkotikafritt samhälle. Inte sant.

Nyligen beviljade Läkemedelsverket licens så att två personer ska kunna äta cannabis som läkemedel. Precis som väntat har detta fått stor uppmärksamhet i media. Här redogör vi för hur RNS ser på detta.
 
Är växten cannabis ett läkemedel?
I och med att Läkemedelsverket beviljat licens för dessa två personer så kan man säga att det är det för dem. Annars inte. Inte någonstans i världen har en statlig myndighet som beslutar om att registrera läkemedel godkänt växten cannabis som ett läkemedel. Beslut om att registrera ett läkemedel fattas på vetenskapliga grunder.
 
Varför har man gjort undantag för de här två personerna?
Läkemedelsverket kan ge licens för att använda icke godkända preparat som läkemedel i vissa fall, det förklarar man här. Exakt hur man resonerat om det två personerna redovisas inte. Det är givetvis en fråga om sekretess.

DN-journalisten Amina Manzoor har tilldelats priset som Årets folkbildare av föreningen Vetenskap och Folkbildning. Mottot för föreningen är ”För kritiskt tänkande och mot pseudovetenskap sedan 1982” och man säger sig vilja bekämpa felaktiga och ogrundade påståenden i frågor som kan avgöras vetenskapligt. Den här gången har man dock inte levt upp till detta utan slarvat med granskningen.
 
Enligt motiveringen har Manzoor under året ”tillgängliggjort medicin och annan vetenskap på ett lättbegripligt och insatt sätt för allmänheten.” Själv säger Manzoor att ”Vi jobbar hårt med att sortera bland studier, att dubbelkontrollera fakta och att de forskningsresultat vi skriver om verkligen är säkerställda.”
 
DN förklarar vidare hur man arbetar med kvalitetsjournalistik: ”Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.”