Jonas Sjöstedt vill göra det lagligt att använda narkotika i ett läge när narkotikamarknaden växer. Alla marknader styrs ytterst av efterfrågan, så även den illegala narkotikamarknaden. Det är minst sagt naivt att tro att man ska kunna stoppa efterfrågan på narkotika genom att blockera rättsväsendets insatser mot efterfrågeledet.
 
Under 1970-talet gav åklagarna konsekvent åtalseftergift för innehav av små mängder narkotika för personligt bruk. Detta ledde till att de som sålde narkotika på gatorna aldrig hade på sig mer än den ”tillåtna” mängden. 1980 ändrade dåvarande riksåklagaren på denna praxis och svensk narkotikapolitik bytte linje. Under 80-talet ledde de samlade insatserna från polisen, socialtjänsten, sjukvården och skolan till att missbruket av narkotika bland unga gick ner kraftigt under hela decenniet.
 
Vi bör lära oss av vår egen historia och ta fasta på det som vi gjorde rätt på 80-talet och skapa en liknande modell anpassad för dagens situation. Det som Jonas Sjöstedt föreslår går i helt fel riktning och skulle innebära en återgång till 70-talets kaotiska politik.

– Vi vill förändra synen på missbruk och beroende eftersom det påverkar hur samhället tar hand om de här människorna. Människor som är beroende av detta ska inte straffas utan erbjudas vård och behandling, säger Mikael Malm i en intervju med SVT. Han är tjänsteman på Sveriges kommuner och landsting, SKL, och presenterade nyligen ett förslag om att förbudet mot olovligt bruk av narkotika, som infördes i Narkotikastrafflagen 1988, bör utvärderas.
 
Högsta Domstolen slog 1983 fast att Narkotikastrafflagen inte innefattade ett förbud mot själva bruket/konsumtionen av narkotika i ett då uppmärksammat mål där en man i mellersta Sverige åtalats för att han rökt hasch på en fest och blivit påkommen av polisen. Han fälldes i tingsrätt och hovrätt men friades alltså i HD med hänvisning till att lagen då beskrev innehav som grund för förbudet. RNS – och flera andra organisationer – kampanjade 1984 för att konsumtionen skulle förbjudas.

Den 7 mars presenterade FNs narkotikabyrå, UNODC, en rapport om den globala opioidkrisen; Understanding the global opioid crisis
Bara några dagar senare, den 11 mars, gick Rättsmedicinalverket (RMV) i Sverige ut med uppgiften att 11 personer dog av fentanyl (en syntetiskt opioid) under 2018, vilket är en nergång med 90 procent jämfört med 2017 då 101 personer dog av fentanyl (länk till artikel).

Varje gång jag varit intervjuad på tv om narkotikafrågan, dvs sånt jag jobbar med, tänker jag efteråt ”attans, att jag inte kom på att säga så!”. Men faktiskt inte när jag var med i Ekdal & Ekdal härom dagen.
 
Jag hade bestämt mig innan att säga att harm reduction inte behöver stå i motsats till narkotikafritt som långsiktigt mål. Jag visste att dödstalen kopplade till den restriktiva narkotikapolitiken skulle komma upp och jag fick fram att vi haft restriktiv politik sedan 1980, dödstalen började öka 2006 och att ökningen hänförs till opioidläkemedel, metadon/buprenorfin och fentanyler. Har inget med den restriktiva politiken att göra utan är en opioidepidemi som drabbat oss hårt. Dessutom fick jag fram att dödstalen för fentanyler sjunker nu, i och med att två bröder som sålt fentanyler blev fällda för grovt vållande till annans död och att de andra säljarna slutade sälja i och med det. Rättsliga insatser funkar och de räddar liv.

Den före detta New York Times-reportern Alex Berenson hade en debattartikel i Wall Street Journal för några dagar sedan, som är en sammanfattning av hans nya bok Tell Your Children: The Truth About Marijuana, Mental Illness and Violence. Den kommer ut den 8 januari.

Berenson går igenom vad som hänt i USA de senaste åren efter att ett antal delstater legaliserat cannabis, vilka konsekvenser det fått hälsomässigt och när det gäller våldsbrott. Det sistnämnda är onekligen mycket mer kontroversiellt än det förstnämnda. Bara personer som är förälskade i cannabis kan förneka att drogen har betydande hälsomässiga nackdelar. Kopplingen till våld är inte lika tydligt klarlagd men fler och fler uppgifter tyder på att kopplingen finns.