I september 2020 beslutade Halmstads kommun att införa en ny drogpolicy för sina kommunala gymnasieskolor där frivilliga slumpvisa drogtester är en av de förebyggande insatserna. I planen fanns även en formulering om att rektor med stöd av skollagen tillfälligt kan stänga av elever som avstår från att lämna drogtest från att delta i ett praktiskt moment. Detta fick Skolinspektionen att reagera, men reaktionen visar att man snarare borde granska sig själv.
 
Allt fler gymnasieskolor och kommuner inför i likhet med Halmstads kommun en drogpolicy för gymnasieskolan där frivilliga slumpvisa drogtester är en del i det förebyggande arbetet. Från ett par skolor 2010 har de ökat till ett femtiotal tio år senare. Detta trots att Skolinspektionen under alla år motarbetat drogtester och avrått skolan.

RNS ville få reda på hur svenska folket ser på slumpvisa drogtester i gymnasieskolan och gav därför Sifo i uppdrag att ta reda på det. Frågan de ställde lyder: ”Tycker du att det rätt eller fel att använda slumpvisa och frivilliga drogtester på gymnasieskolor för att förebygga missbruk?”
 
74% svarar att de stöder slumpvisa drogtester, 12% är mot och 14% vet ej.
 
Stödet är något lägre i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö jämfört med övriga landet, 68% jämfört med 78%.

Varje gång ett barn dör för att det sociala nät som skulle fånga upp och skydda brustit. Varje gång ett barn kommer i vägen för en kula som överhuvudtaget inte skulle avlossats. Varje gång ett barn blir skrämt av en påverkad morsa, brorsa eller pappa. Då har vi vuxna misslyckats kapitalt.

Barnkonventionen har varit lag i snart ett år. Ett år där vi fortsätter se sorgliga exempel på drogrelaterad död bland unga.

Det är så svårt att ta in, att alls föreställa sig hur livet slutade för de små barn som miste livet för att de inte blivit väl omhändertagna av sina föräldrar eller av oss som borde observerat och agerat.

Intresset för drogtester i skolan ökar. En enkät som TV4 Nyheterna (14/10) har låtit göra till landets kommuner visar att av 183 kommuner som svarat uppger 96 eller 52% att de använder drogtester vid misstanke. Om detta betyder att så många skolor utför provtagningen inom den egna skolhälsovården framgår inte. Standarden är att alla skolor vid oro och misstanke gör en orosanmälan till socialtjänsten och/eller kontaktar Mini Maria eller motsvarande enhet som vanligen utför provtagningen. Dessa rutiner fungerar dock inte i alla kommuner varför många skolor själva utför drogtestet inom elevhälsan. Om de utgör 50% framgår inte av TV4:s undersökning.

Inga sifo-undersökningar eller enkäter i världen kan ersätta ögonblicksskildringar från människor på plats. När ungdomar mitt i tonåren från en medelstor ort i Sverige ger sin syn och dessutom agerar genom att möta ansvarig minister och berättar, då förstår vi att det finns mer än tusen skäl att fortsätta arbeta mot normalisering och utbredning  av narkotika i samhället.

Lyssna på vad tre ungdomar från Söderköping har att säga, P4 Östergötland.

Sedan några år tillbaka får gymnasieungdomar skriva motioner som behandlas av Västerviks kommunfullmäktige. Ungdomarna får vara med och argumentera för sina förslag, och debattera med politikerna.
Fyra elever på Västerviks gymnasieskola motionerade om fler insatser mot droger, och föreslår bland annat slumpvisa drogtester. Politikerna håller med om att narkotikabekämpning är ett angeläget ämne. Det blev dock inget bifall till drogtester.
– Vi är nog många som skulle bifalla motionen, men av juridiska skäl går det inte att genomföra testerna, säger kommunalrådet Harald Hjalmarsson i Västerviks Tidningen.

Den norske miljardären och tidigare ägare av tobaksimperiet Tiedemanns Tobak Johan H Andresen gästade Sveriges Radio P1 12 augusti som sommarpratare.
 
Att Johan Andresen förespråkar legalisering av cannabis väckte en viss uppmärksamhet. Enligt Andresen har narkotikapolitiken misslyckats och att bevisbördan ligger på dem som håller fast vid ett system som inte fungerar.
 
Producenten för programmet Mia Odaba förklarade sig i Expressen (12/8). Enligt Odaba har redaktionen diskuterat och nyanserat Andresens utspel om legalisering och förklarat att det utifrån Sveriges Radios regler är viktigt att få fram både plus och minus om legalisering. Odaba förklarar att sommarprataren måste tillåtas att ha en egen åsikt.

RNS medverkar på Socialdepartementens numera digitala möten med att ta fram en ny ANDT-strategi. Hur RNS resonerar med regeringen om en ny förebyggande strategi, kan du läsa här.

Den som vill avskaffa förbudet att använda narkotika i Sverige behöver övertyga en majoritet av svenskarna om att detta är en bra idé. Det skriver Lennart Karlsson och Jessica Vikberg i en replik.

Under fyra tillfällen har skolorna haft möjlighet att ställa sina frågor till våra experter om droger, utanförskap och om förebyggande arbete i skolorna. Läs frågorna och svaren från chatten här. 

Gymnasieskolan i Skellefteå kan försenat efter en överklagan sjösätta sin nya drogpolicy, där även slumpvisa drogtester av elever ingår. Detta efter att kammarrätten i Sundsvall fastställt rättsläget för drogtester i skolan, skriver Staffan Hübinette, rådgivare projektet Narkotikafri skola.

Allt fler gymnasieskolor inför frivilliga slumpvisa drogtester som en del i skolans förebyggande policy.  I många kommuner har just drogtester också blivit en politisk fråga. Ibland vill partier visa handlingskraft och föreslår att drogtester ska införas redan i grundskolan medan andra helt motsätter sig all drogtestning. Men kunskap om både rättsläge och prevention får ofta stå tillbaka för ideologiska reflexer.

Det nya coronaviruset berör oss alla. Jag brukar säga att narkotika berör alla på olika vis. Men du och jag, ingen av oss har någonsin upplevt något liknande det som sker nu och som sker samtidigt över hela jordklotet. Det är snabba förändringar, dag till dag beslut, timme till timme beslut som påverkar många, många. Sjukhuspersonal går på knäna och medborgare drabbas av varsel, karantäner, konkurser och i värsta fall smitta med förödande konsekvenser.

Karin Rågsjö kräver en utvärdering för att undersöka effekterna av nuvarande förbud mot narkotika. Samtidigt kräver Rågsjö och Vänsterpartiet att användning och innehav för eget bruk ska avkriminaliseras. Men varför kräva en utvärdering när hon redan anser sig ha svaret och kräver en avkriminalisering.
 
Vänsterpartiet har tidigare hävdat att en avkriminalisering är ett sätt att minska gängvåld och skjutningar och narkotikadödlighet.
Att narkotikapolitiken har brister och att narkotikadödligheten måste minska är tveklöst. Men det vore klädsamt om Vänsterpartiet och andra förespråkare för en avkriminalisering kunde visa att det minskar både kriminalitet och dödlighet som de hävdar. Likaså om Rågsjö kunde motivera en lagändring som riskerar att leda till ökad narkotikaanvändning.

Att göra avkriminalisering och en lagändring kring narkotika till huvudfråga, och tro att det skulle lösa problemen, skapar falska förhoppningar. Det skriver Staffan Hübinette i en replik.

I debatten förs återkommande fram argumentet att en avkriminalisering av användning och innehav för eget bruk skulle minska både kriminalitet och narkotikadödlighet. Vänsterpartiet och Jonas Sjöstedt anser att en avkriminalisering behövs för att stoppa gängvåldet (SvD 13/11 2019). Björn Fries och Christina Gynnå Oguz anser att dagens narkotikapolitik ”äventyrar mångas liv och leverne varje dag” och förespråkar en avkriminalisering (SvD 23/2 2020).

Idag, torsdag, har socialutskottet i riksdagen besluta uppmana regeringen att utvärdera narkotikapolitiken, och kanske även konsumtionsförbudet. En färsk Sifo-enkät visar dock att drygt 86 procent av befolkningen vill ha kvar förbudet.

Det är Riksförbundet narkotikafritt samhälle som gett Sifo i uppdrag att ställa samma fråga som gjordes för fem år sedan: ”All icke-medicinsk hantering av narkotika är idag förbjuden i Sverige. Förbudet omfattar även själva konsumtionen. Anser du att narkotikakonsumtionen skall vara förbjuden även i framtiden eller skall den inte vara det?”
 
Då svarade 91 procent av de tillfrågade att de ville konsumtionsförbudet ska vara kvar. Den nya enkäten – som gjordes i början av februari i år och besvarats av 1002 personer via telefon – så har stödet för förbudet sjunkit något, till 86,3 procent.
En liten sänkning, men ett fortsatt starkt stöd för att det ska vara otillåtet att inta illegala droger.
 
– Glädjande att stödet för förbudet är fortsatt högt. Det behövs för att samhället ska kunna ingripa tidigt och upptäcka unga som är på glid med droganvändning, säger RNS:s ordförande Jessica Vikberg till Drugnews.

Läs hela artikeln här.