Narkotikafrågan

- Sveriges ledande tidning mot narkotika

Narkotikafrågan är tidningen för dig som vill hänga med i debatten och bli uppdaterad om det som händer på det narkotikapolitiska området. Här hittar du fördjupande reportage om kampen mot narkotika, skarpa analyser och det senaste inom forskningen på narkotikaområdet. Narkotikafrågan utkommer med 4 nummer per år. Tidningen skickas ut till bland annat polisstationer, domstolar och socialförvaltningar. Men även till politiker, gymnasieskolor, våra företagsvänner samt medlemmar och engagerade privatpersoner.

Läs senaste numret här!

loading...

Vill hänga med i debatten och bli uppdaterad om vad som händer inom organisationen? Välkommen att prenumerera på Narkotikafrågan

Läs mer >>

Är du socialt engagerad och tycker vårt arbete är viktigt?
Välkommen att annonsera i Sveriges ledande tidning mot narkotika!

Läs mer >>

Är du frilansjournalist och har en artikelidé du tror skulle passa tidningen? Eller har du frågor och synpunkter? Kontakta oss!

Läs mer >>

Från Narkotikafrågan #1/2021 av Anna Bergfors.

”Ett starkare och tryggare Eskilstuna – 31 miljoner i trygghetssatsning”, står det att läsa på Socialdemokraternas hemsida i Eskilstuna.

Under 2020 har den ledande politiska alliansen i Eskilstuna: Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet låtit ta fram ett förslag på hur man ska arbeta förebyggande för att minska brottsligheten och öka tryggheten.

I detta arbete har man utgått från Ingvar Nilssons rapport ”Orten bortom våldet” och förutom att det är en stor ekonomisk satsning så är den mycket långsiktig vilket är mycket positivt utifrån att dessa problem har ingen quick fix.

”Orten bortom våldet”, är en rapport från 2018 som skrevs för att förstå det ökade våldet i samhället, särskilt bland män, och våldets bakomliggande mekanismer och hur dessa kan förebyggas.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2021 av Staffan Hübinette

Skolor och kommuner som inför en drogpolicy med slumpvisa drogtester ifrågasätts och möter ofta kritik. Det sker genom överklaganden av beslut till förvaltningsrätten, anmälningar till Skolinspektionen och debattinlägg i tidningar och tidskrifter. Genomgående är att kritiken bygger på missförstånd och okunskap om hur skolorna arbetar med drogtestning. Några vanliga påståenden och missförstånd. 

Drogtestningen är övervakad och därför integritetskränkande
Slumpvisa drogtester i skolan är inte övervakade. I fall detta förekommit har skolan rekommenderats att ändra rutinerna. 

Drogtester strider mot lagen och Barnkonventionen – Skolinspektionen avråder. 
Drogtestning är frivilligt och både elev och vårdnadshavare måste lämna sitt samtycke. Eleven har alltid rätt att avstå. Skolinspektionen har i alla år hävdat att frivilligheten inte kan eller är svår att säkerställa och därför strider mot lagen och avråder därför skolan från att använda slumpvisa drogtester. Skolinspektionen är dock ingen rättsinstans och rättsläget är klart sedan JO:s avgörande i fallet med Brinellgymnasiet i Nässjö 2010. JO:s beslut har också bekräftats av förvaltningsrätten och kammarrätten. När det gäller Barnkonventionen som nu är svensk lag fann den statliga utredning som utredde hur Barnkonventionen stämde med svensk rätt att den svenska narkotikalagstiftningen inte strider mot Barnkonventionen.  

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #4/2020 av Maria Söderberg

Umeå växer. Sveriges nordliga metropol är Norrlands största stad och nu laddar samhällsplanerarna för de kommande årens utveckling. Om det finns ett hinder kan det sammanfattas i ett ord – narkotika. 

Umeå kommun har sina lokaler i byggnader som en gång var ett kavalleriregemente. Med den allmänna värnplikten som trädde i kraft 1901 fylldes förr rum, korridorer och gård med flera hundra unga män. Idag, en fredag 119 år senare, piskar höstvinden i björkarnas stad. En grupp klimataktivister står nära huvudentrén. Banderollerna ropar om krav på mod och förnuft i klimatkampen. Men även om strävan att bli en klimatneutral kommun är ett av huvudnumren för de framträdande politikerna i staden finns det en annan fråga som tränger sig på. Det står svart på vitt i den projektplan som kommunen tagit fram: ”… narkotikan står för det främsta utvecklingshindret”.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #4/2020 av Staffan Hübinette

Legaliseringen av cannabis i Kanada, Uruguay och flera delstater i USA har lett till ökad användning av cannabis från en redan tidigare hög nivå. Med legaliseringen och normaliseringen av cannabis i vardagen ökar exponeringen av cannabis för barn. 

Andelen kvinnor i USA som använder cannabis före och under graviditeten liksom under amningsperioden har ökat. I Colorado ligger nivån på användningen högre än för genomsnittet i USA och efter legaliseringen har användningen bland gravida och ammande kvinnor ökat.  

Forskning visar att föräldrars attityder och vanor har betydelse för barnens attityder och vanor. Att föräldrar använder cannabis innebär därför en ökad risk för att barn sedan själva prövar cannabis. 

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #4/2020 av Rita Rådebratt

Sedan länge har studier visat att barn till föräldrar med drogmissbruk löper betydligt högre risk att utveckla eget missbruk eller psykisk ohälsa. Det har dock varit svårare med studier som kopplar ihop konsekvenserna till samhälleliga kostnader. Därför blir ”Barn som anhöriga - ekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader”, gjord av Linnéuniversitetet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga på uppdrag av Socialstyrelsen, en viktig rapport.

Läs hela inlägget »

Senaste

Översikt:

Vill du också ha ett narkotikafritt samhälle?
STÖD OSS!
Vi behöver din hjälp.