Narkotikafrågan

- Sveriges ledande tidning mot narkotika

Narkotikafrågan är tidningen för dig som vill hänga med i debatten och bli uppdaterad om det som händer på det narkotikapolitiska området. Här hittar du fördjupande reportage om kampen mot narkotika, skarpa analyser och det senaste inom forskningen på narkotikaområdet. Narkotikafrågan utkommer med 4 nummer per år. Tidningen skickas ut till bland annat polisstationer, domstolar och socialförvaltningar. Men även till politiker, gymnasieskolor, våra företagsvänner samt medlemmar och engagerade privatpersoner.

Läs senaste numret här!

loading...

Vill hänga med i debatten och bli uppdaterad om vad som händer inom organisationen? Välkommen att prenumerera på Narkotikafrågan

Läs mer >>

Är du socialt engagerad och tycker vårt arbete är viktigt?
Välkommen att annonsera i Sveriges ledande tidning mot narkotika!

Läs mer >>

Är du frilansjournalist och har en artikelidé du tror skulle passa tidningen? Eller har du frågor och synpunkter? Kontakta oss!

Läs mer >>

Från Narkotikafrågan #4/2021 av Ida Stigzelius

Normaliseringen av cannabis är problematisk ur flera synvinklar. Dels vilar den på felaktiga premisser om att eventuella medicinska kvaliteter (de är färre än hävdat) endast kan uppnås via en normalisering. Det finns exempelvis ingenting som hindrar samhället att använda opioider i sjukvården trots att dessa är narkotikaklassade. Dels kommer den till ett högt pris för den psykiska hälsan för dem som växer upp idag och är mottagliga för de som tjänar pengar på att sälja beroendeframkallande substanser till oss.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #4/2021 av Annika Molander och Angelica Persson.

Drogfri skola är en verksamhet som funnits i Gävle sedan 2010. Det är ett samarbete mellan skola och socialtjänst där man arbetar med en tidig upptäckt av narkotikamissbruk bland ungdomar. Vi som arbetar i verksamheten heter Angelica Persson och Annika Molander och är båda socionomer och har varit verksamma sedan tidigt 90-tal och vi är anställda av socialtjänsten men ekonomin runt vår verksamhet ligger i skolans budget. Drogfri skola kom till då Gävles grundskolor visade en rejäl ökning av antalet elever som testat narkotika i en CAN undersökning. Detta gjorde att kommunens drogsamordnare tillsammans med styrande politiker över skolan letade i Sverige efter verksamheter som arbetade med tidig upptäckt. I Örebro hittade man förlagan till dagens verksamhet. (I Gävle finns drygt 100 000 invånare och 7 kommunala och 6 privata grundskolor samt 3 kommunala och 6 privata gymnasieskolor. Stordelen av eleverna kommer ifrån Gävle kommun men det finns även ett ganska stort antal elever ifrån andra kommuner i länet som studerar på gymnasiet i Gävle.)

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #3/2021 av Ida Stigzelius

Det relationsstärkande arbetet som skulle komma att bli nominerat till europeiskt pris för drog och brottsförebyggande arbete började redan 2009. Då fick Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby signaler från socialtjänst och polis att droger förekom på skolan. Nanna Leinonen, kurator på skolan berättar att ledningen på gymnasiet då ställde sig frågan ”Vill vi ha det så här?” varpå ledningen var enig om svaret ”Så här kan vi inte ha det!”.

Resan mot en narkotikafri skola tog fart. De började tänka trygghet som helhet på alla plan men framför allt berättar Leinonen om enigheten i ledningen där alla skulle komma att ha samma mål. 2014 tog de kontakt med Narkotikafri skola och Staffan Hübinette som föreläste på skolan och slumpmässiga drogtester infördes.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #3/2021 av Per Johansson

Den 21 september är det 100 år sedan Nils Bejerot, grundaren av RNS, föddes. Han var mycket omdiskuterad när han levde och är så än idag. Ibland sägs det att han är den svenska narkotikapolitikens fader. Vad var det som gjorde Nils Bejerot så betydelsefull? Det enkla svaret är att han befann sig på rätt plats med rätt erfarenheter och kunskaper när Sverige genomgick en metamorfos inom narkotikapolitiken från traditionellt restriktiv till ytterligt tillåtande i mitten av 1960-talet.

Han släppte allt han hade för händerna och kastade sig in i narkotikadebatten som en enmansrörelse med support från sin hustru Carol Maurice Bejerot. Men mot tidsandan måste man vara långt mycket starkare om man ska kunna åstadkomma förändring.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #2/2021 av Alice Adler

Samtidens ungdomar är mer drogliberala än någonsin, och trots att vi alla hört talas om narkotikakrigen i Rinkeby, och de fjortonåriga Tramadoltjejerna i Göteborg så sker användningen av droger helt öppet i den unga societetskretsen. Drogkulturen har blivit en paradoxal tjusning för unga vuxna med bra meriter och högutbildade föräldrar, och för dessa smarta och intellektuella ungdomar så är det ett helt sunt och rimligt beteende att festknarka på helgerna.

Läs hela inlägget »

Senaste

Översikt:

Vill du också ha ett narkotikafritt samhälle?
STÖD OSS!
Vi behöver din hjälp.