Narkotikafrågan

- Sveriges ledande tidning mot narkotika

Narkotikafrågan är tidningen för dig som vill hänga med i debatten och bli uppdaterad om det som händer på det narkotikapolitiska området. Här hittar du fördjupande reportage om kampen mot narkotika, skarpa analyser och det senaste inom forskningen på narkotikaområdet. Narkotikafrågan utkommer med 4 nummer per år. Tidningen skickas ut till bland annat polisstationer, domstolar och socialförvaltningar. Men även till politiker, gymnasieskolor, våra företagsvänner samt medlemmar och engagerade privatpersoner.

Läs senaste numret här!

loading...

Vill hänga med i debatten och bli uppdaterad om vad som händer inom organisationen? Välkommen att prenumerera på Narkotikafrågan

Läs mer >>

Är du socialt engagerad och tycker vårt arbete är viktigt?
Välkommen att annonsera i Sveriges ledande tidning mot narkotika!

Läs mer >>

Är du frilansjournalist och har en artikelidé du tror skulle passa tidningen? Eller har du frågor och synpunkter? Kontakta oss!

Läs mer >>

Från Narkotikafrågan #1/2019 av Jessica Vikberg, ordförande RNS.

"Sån skit vill vi ju inte ha i radio, eller hur?"
Det började med ett uttalande om en låt på P4 Plus, där programledaren Ulf Elfving gjorde en markering mot cannabisglorifiering i en musiktext. Mannen med den mjuka rösten, som i över 50 år kommit in i våra hem genom "Upp till 13", "Efter tre" och så många andra radioprogram, sitter nu framför mig. Över 25 000 intervjuer har han gjort, men i dag är det hans tur att bli intervjuad. Ulf, eller Uffe som han kallar sig själv, säger att han är innerligt trött på
medias glorifiering av narkotika genom artister och låtar.
– Jag tycker media borde ta sitt ansvar och inte lyfta fram droger som något normalt eller positivt. Media, inklusive artister, har ett ansvar för framtidens vuxna.
Ulf Elfving har varit med så länge att han till och med har intervjuat
RNS grundare Nils Bejerot.
– Jag minns Nils som en vederhäftig och respekterad person.
Ulf var, som så många andra kändisar engagerad i FAMN
(Föreningen Artister Mot Narkotika) på 80-talet.
– Det var galor och annat där man tog ställning mot narkotika.
Något Ulf är engagerad mot är tobaksrökning.
– Jag tror rökning kan vara en inkörsport till både det ena och
det andra. När en kompis för över 50 år sedan bjöd mig på cannabis
var det ju helt meningslöst eftersom jag inte ens kunde ta halsbloss.
Dessutom tror jag att om man överskrider en gräns blir det
lättare att överskrida nästa. Så håll tobak borta från ungdomar så
länge det bara går!

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2019 av Robert L. DuPont MD, ordförande i The Institute for Behavior and Health Inc. Fd förste generaldirektör på amerikanska National Institute on Drug Abuse, NIDA.
Den nu halvsekelgamla globala narkotikaepidemin liknar inga
andra hot mot folkhälsan. De som fastnat i narkotikaberoende
betalar dyrt för att använda de droger som orsakar deras beroende.
Efter ett uppehåll i missbruket återvänder de rutinmässigt till det
och betalar för varje dos av den drog som förslavat dem. Detta
mönster är så typiskt att återfall i missbruk efter behandling
definieras som en integrerad del av beroendet, istället för som ett misslyckande i behandlingen.
I USA betalar de som använder olaglig narkotika omkring 100
miljarder dollar varje år för att köpa narkotika. Totalkostnaden för
missbruksvård i USA, alltså för såväl alkohol som andra droger
inklusive opioider, kostar 34 miljarder dollar per år. Kostnaden
för behandlingen betalas mestadels av försäkringsbolag och allmänna
medel, de beroende betalar själva så gott som ingenting.
Egentligen skulle de narkotikaberoende kunna betala kontant för
sin behandling motsvarande en tredjedel av vad de idag spenderar
på att köpa de olagliga droger de konsumerar. Denna svårförståeliga
epidemi har initierat ett mycket stort antal teorier och politiska förslag.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2019 av Göran Holmström, under åren 2007-2014 politiskt sakkunnig i Socialdepartementet hos Barn- och äldreminister Maria Larsson (KD).
Under de år jag arbetade som politiskt sakkunnig i Regeringskansliet åt Barn- och äldreminister Maria Larsson hade hon också ansvaret för folkhälsofrågorna. Det innefattade arbetet såväl nationellt som internationellt för alkohol, narkotika, dopning och
tobak, ANDT. Under åren arbetade vi bland annat med framtagandet
av en flerårig nationell plan för arbetet i dessa frågor som
omfattade såväl informationsspridning, förebyggande arbete,
samarbete med kommuner och landsting, förberedelser för lagstiftningsändringar med mera. Samarbete med civilsamhället var
och är helt avgörande för att nå framgång i dessa frågor.
Vi upplevde också att det internationella arbetet för en restriktiv
och balanserad narkotikapolitik var angeläget.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2019 av Kerstin Käll, Med.dr. och överläkare på Beroendemottagningen, Psykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping.
Själva tillblivelsen av RNS 1969 gick till på följande sätt: RFHL
(Riksförbundet För Hjälp till Läkemedelsmissbrukare) hade anlitat
en medlemsvärvare, som bland annat fått i uppdrag att värva
så många läkare som möjligt till RFHL. Han hade dock fått noggranna
instruktioner att inte ringa till Nils Bejerot, vars åsikter i
narkotikafrågan RFHL inte delade. Han blev dock nyfiken och
ringde i alla fall till Bejerot, som bjöd hem honom och förklarade
hur han såg på narkotika och narkotikapolitik. Det slutade med
att värvaren uppmanade Bejerot att bilda ett eget förbund, skaffa
fram en styrelse så skulle han åta sig att värva medlemmar. Och
så blev det. Ankaret i styrelsen under de första åren var Yngve
Persson, socialdemokratisk riksdagsman, f.d. ordförande i Träindustriarbetarförbundet och med många viktiga kontakter. De
stora riksdagspartierna kom alla att bli representerade i styrelsen
så småningom.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2019 av Erik Leijonmarck, 
generalsekreterare European Cities Against Drugs, ECAD, föreläsare
och debattör.
Alltsedan tidernas begynnelse har olika växter med narkotiska
egenskaper förknippats med berusning, läkekonst, och beroende.
Varje samhälle har haft att hantera konsekvenserna av de droger
som funnits tillgängliga och vad man ska göra åt dem.
Den moderna drogepidemin är något väsensskilt från detta.
Stormakternas ostindiehandel med opium till Kina under
1800-talet karaktäriserades av stordriftsfördelar, modern teknologi
och maktintressen. Fler och fler människor blev beroende
av drogerna och genererade stora inkomster från smugglingen,
sedermera legaliseringen och den legala produktion den förde
med sig. Den kinesiska staten hade att välja mellan två konkurrerande
tankemodeller för att hantera den nya situationen. En liberal/
permissiv och en restriktiv. Storbritannien gick i krig mot Kina
för att se till att valet föll på den liberala tankemodellen.

Läs hela inlägget »

Senaste

Översikt:

Vill du också ha ett narkotikafritt samhälle?
STÖD OSS!
Vi behöver din hjälp.