Narkotikafrågan

- Sveriges ledande tidning mot narkotika

Narkotikafrågan är tidningen för dig som vill hänga med i debatten och bli uppdaterad om det som händer på det narkotikapolitiska området. Här hittar du fördjupande reportage om kampen mot narkotika, skarpa analyser och det senaste inom forskningen på narkotikaområdet. Narkotikafrågan utkommer med 4 nummer per år. Tidningen skickas ut till bland annat polisstationer, domstolar och socialförvaltningar. Men även till politiker, gymnasieskolor, våra företagsvänner samt medlemmar och engagerade privatpersoner.

Läs senaste numret här!

loading...

Vill hänga med i debatten och bli uppdaterad om vad som händer inom organisationen? Välkommen att prenumerera på Narkotikafrågan

Läs mer >>

Är du socialt engagerad och tycker vårt arbete är viktigt?
Välkommen att annonsera i Sveriges ledande tidning mot narkotika!

Läs mer >>

Är du frilansjournalist och har en artikelidé du tror skulle passa tidningen? Eller har du frågor och synpunkter? Kontakta oss!

Läs mer >>

Från Narkotikafrågan #1/2020 av Sven Liljesson, Drugnews

Socialutskottets krav på en att narkotikapolitiken ska ses över har fått en del att hoppas på steg mot avkriminalisering av eget bruk. Socialminister Lena Hallengren (S) välkomnar en utvärdering, men stänger dörren till att slopa konsumtionsförbudet. 
– Det är inte aktuellt att titta på en avkriminalisering. Jag upplever heller inte att det finns ett enigt socialutskott i den frågan, och det finns inte i uppdraget som jag fått det berättat för mig. Det handlar om en översyn helt enkelt, sa hon till Svenska Dagbladet den 13 februari. 
Förbudet att konsumera illegala droger infördes 1988 och skärptes 1993 för att kunna använda drogtester vid misstanke om påverkan. Förbudet skulle ge en tydlig signal att all hantering med narkotika var förbjuden och underlätta att upptäcka unga på glid och missbrukare och erbjuda dem vård. 
Vänsterpartiets Karin Rågsjö sa  till Drugnews efter beslutet i utskottet att även om konsumtionsförbudet ligger i justitieutskottet, så förutsätter hon att en utredning av narkotikapolitiken ändå bör omfatta det. Vänstern är enda riksdagsparti som vill avkriminalisera eget bruk. 

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2020 av Pelle Olsson

Det påstås ibland att cannabis kan ge lindring vid olika psykiska sjukdomar. En ny stor översikt av vetenskapliga undersökningar publicerad i The Lancet visar emellertid att varken naturlig eller syntetisk cannabis har någon effekt vid sådana åkommor.  
I tusentals år har man sett ett samband mellan cannabis och ”galenskap”. Ofta har det handlat om psykoser och schizofreni. Det dröjde emellertid ända fram till det senaste millennieskiftet innan forskavärlden nådde konsensus att drogen fördubblar eller tredubblar risken för schizofreni. Den svenska värnpliktsstudien från 1987 var ett första bevis för detta.i Den brittiska dagstidningen The Independent bad tjugo år senare om ursäkt för att de vilselett sina läsare i frågan.ii  
Under senare tid har det emellertid dykt upp påståenden, framför allt med hjälp av marijuanaindustrin i USA, att cannabis kan lindra vid andra typer av psykisk ohälsa. Detta har gång på gång tillbakavisats i flera stora forskningsgenomgångar. I den senaste stora rapporten om cannabis från Amerikanska vetenskapsakademin The health effects of cannabis and cannabinoids utgiven 2017,iii finns ingen psykisk sjukdom med på den korta listan över tillstånd där cannabis eventuellt har effekt.  

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #1/2020 av Per Johansson

I samhällsdebatten argumenterar en del aktörer för att Sverige ska ta bort narkotikakonsumtionsförbudet, som infördes 1988. I Riksdagen driver Vänsterpartiet som enda parti detta krav. Några andra partier vill utreda frågan. RNS gav Sifo i uppdrag att ta reda på hur det ser ut i den allmänna opinionen.  
Ända sedan frågan om ett konsumtionsförbud väcktes i mitten av 1980-talet har stödet i allmänna opinionen varit starkt för att det ska vara olagligt att använda narkotika i icke-medicinskt syfte. Senast detta undersöktes var 2015 då Sifo ställde frågan: All icke-medicinsk hantering av narkotika är idag förbjuden i Sverige. Förbudet omfattar även själva konsumtionen. Anser du att narkotikakonsumtionen skall vara förbjuden även i framtiden eller skall den inte vara det? Då svarade 91% att de var positiva till förbudet. Vi bad Sifo ställa samma fråga i år och då svarade 86% att de är positiva till förbudet. Det är enligt Sifos analys en signifikant sänkning mot för fem år sedan, men det är trots allt en mycket stor majoritet av svenskarna som idag är för förbudet. 
Intressant är också att konstatera att stödet för att ta bort förbudet inte har ökat på ett statistiskt säkerställt sätt, från 7% 2015 till 9% 2020. 
Det som sticker ut i undersökningen är att yngre personer (15-29år) är något mer positiva till att ta bort förbudet, 16%. Män är mer positiva till att ta bort förbudet jämfört med kvinnor, 13% mot 5%.  

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #2/2019 av Jessica Vikberg

Magnus Rosén har många strängar på sin lyra. Han kommer till exempel att anlitas av Narkotikafri Skola som föreläsare.
Berätta mer om dig själv Magnus. Vad kommer du ifrån? Hur hamnade du där du är i dag? Var är du idag?
– Jag minns att det sniffades lim ur gula plastflaskor där jag
bodde. Det var på 70-talet och jag bodde i Västra Frölunda i
Göteborg.

Det låg plastpåsar med lim i de få skogsplättar som
fanns i höghusdjungeln. Cannabis, bensin, amfetamin, LSD – allt
fanns i omlopp. Det var en tuff miljö. Vi fick ingen info i skolan om droger vad jag minns. Men det fanns fungerande fritidsgårdar när jag var ung, med personal som spelade stor roll. I skolan fanns resurser för de som behövde; blev man utvisad ur klassrummen för att man störde de andra kunde man inte driva vind för våg utan togs omhand av en extralärare.
Men ibland fick ett gäng tillgång till tomma källarlokaler med
syfte att ha en klubb där. Lokalerna var helt ”vuxenbefriade”
vilket gjorde att det ibland blev någon form av tillhåll, där det sniffades
och boffades. En del skolkompisar har det gått riktigt dåligt för. Både de som bodde i själva Frölunda och de som kom från finare områden
runtomkring. Eleverna från de välbärgade områdena hade pengar
och resurser men jag tror det var en snedvriden bild att de var mer
välmående. En del av dem gick under av droger. Det var inte det
att de hade dåliga föräldrar, men föräldrarna hade inte tid. Barnen
fick fritt spelrum.

Läs hela inlägget »

Från Narkotikafrågan #2/2019 av Pelle Olsson
Allt fler gymnasier har infört slumpvisa drogtester för att förebygga missbruk och förbättra arbetsmiljön. Det som skiljer Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby från många andra skolor är det täta samarbetet med andra myndigheter i kommunen.

– När vi fick signaler från polisen, socialtjänsten och från
lärarna att det förekommer ganska mycket droger bland våra ungdomar, särskilt cannabis, ville vi utveckla den drogpolicy vi hade,
säger Emilia Jirle, rektor för gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby.
En av de drivande krafterna för nyordningen var skolkurator
Nanna Leinonen.
– Tidigare drogtestades elever enbart på förekommen anledning,
säger Leinonen. Det blev samtal med föräldrarna och
en orosanmälan till socialtjänsten. Men vi tyckte att skolan borde
komma in tidigare för att förebygga bruk av narkotika.
Skolan – uppkallad efter en biskop och logikprofessor från
1600-talet – började planera för mer heltäckande åtgärder under
2014. Året därpå satte man igång slumpvisa frivilliga drogtester.
Det krävdes ett beslut i utbildningsnämnden och ingen av
politikerna var emot reformen. Alla elever som börjar i årskurs 1
på de praktiska programmen och deras föräldrar fick ett papper
om samtycke att skriva på. Ingen har hittills tackat nej.

Läs hela inlägget »

Senaste

Översikt:

Vill du också ha ett narkotikafritt samhälle?
STÖD OSS!
Vi behöver din hjälp.