Ny ANDT-strategi
Regeringen har presenterat en ny ANDT-strategi för 2021-2025. Strategin har fått ett tillägg med ett S och omfattar nu även spel. Strategin anger regeringens mål, inriktning och ambitioner för ANDTS-politiken de kommande åren. Den är ett riktmärke inte bara för regeringen och olika myndigheter utan även regionalt och för kommunerna där ett arbete nu påbörjas med att formulera regionala och lokala strategier.
När det gäller narkotikaområdet vill regeringen stärka N:et ANDT-strategin vilket RNS tycker är bra.
Regeringen konstaterar att det finns motsättningar och olika synsätt i den internationella och nationella debatten men är tydlig med att man vill hålla fast vid en som man säger balanserad restriktiv och folkhälsoinriktad narkotikapolitik.
I den internationella politiken inom EU och FN vill regeringen se sig som en samlande kraft för att minska polariseringen i debatten. Det är en förbättring mot den tidigare socialministern Gabriel Wikströms förhållningssätt och som inte ville använda begreppet ”restriktiv” för att det riskerade att sammanblanda med begreppet ”repressiv”.
Samtidigt är man medveten om att det i den internationella debatten finns en spänning mellan en ”restriktiv” politik och en politik baserad på ”folkhälsoperspektiv” och ”mänskliga rättigheter”. De senare kan ses som självklara samtidigt som de används som kodord för en legaliseringspolitik.
Regeringen skriver:
"Systemet med de internationella narkotikakonventionerna är ett grundfundament avseende internationell narkotikapolitik. Systemet behöver värnas och aktörernas roller stärkas. Sverige bör vara en samlande och sammanhållande kraft i det internationella arbetet och bidra till en minskad polarisering samt verka för mänskliga rättigheter. Samtidigt bör alla delar som ryms inom ramen för den svenska folkhälsobaserade narkotikapolitiken företrädas och den svenska lagstiftningen värnas.”
Man konstaterar vidare:
”Det internationella narkotikapolitiska läget är fortsatt bekymmersamt. Polariseringen är påtaglig och följsamheten till Förenta nationernas (FN:s) narkotikakonventioner sätts på prov. Det finns olika synsätt kring hur man ser på eget bruk och personligt innehav av narkotika, i synnerhet cannabis, och huruvida detta ska vara kriminaliserat eller inte. Det finns även skiljelinjer i synen på skadereduktion och respekten för mänskliga rättigheter. Den internationella narkotikapolitiska debatten har dock de senaste åren i större utsträckning kommit att betona folkhälsopolitiska perspektiv.”
Man skriver vidare att ”Regeringen för en folkhälsobaserad narkotikapolitik där restriktivitet ryms inom ramen för politiken.”
Detta kan ses som en programförklaring för en restriktiv, human och balanserad narkotikapolitik där en restriktiv modell med förbud mot narkotika inte står i motsättning till en folkhälsobaserad politik.
”Målet för narkotikapolitiken är ett narkotikafritt samhälle. Under 1960- och 1970-talen hade Sverige en relativt liberal syn på narkotika. Politikens inriktning förändrades under slutet av 1970-talet och sedan dess har svenska regeringar fört en mer balanserad och restriktiv linje. I Sverige vilar synen på narkotika på kunskapen om att narkotikabruk är skadligt för hälsan. Sverige bedriver en folkhälsobaserad narkotikapolitik och fäster stor vikt vid en politik som bygger på att begränsa tillgång och minska efterfrågan i syfte att främja hälsa. Olovlig befattning med narkotika, t.ex. olovligt bruk, innehav och försäljning, är kriminaliserat i Sverige.”
Strategin har också ett tydligt fokus på prevention och minskad narkotikaanvändning och där tidiga och samordnade åtgärder riktade till barn och unga är av central betydelse. Regeringen skriver att “förebygga användning av narkotika är prioriterat.”
”Det mest effektiva sättet att minska problemen i samhället som orsakas av narkotika är att förebygga att människor börjar använda narkotika. Barn och unga är en särskilt prioriterad grupp.”
RNS kan bara instämma.
Men formuleringen ”Regeringen överväger att stärka det förebyggande arbetet mot narkotika” (s 45) hoppas vi är en felskrivning. Det är inget regeringen behöver fundera och överväga närmare, särskilt inte som man sagt att N:et i strategin ska stärkas och det förebyggande arbetet prioriteras.
Skolans och elevhälsans betydelse framhålls. Socialstyrelsen och Skolverket har i uppdrag att bedriva ett utvecklingsarbete i syfte att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och social-tjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser och som ska redovisas 2023.
Det återstår att se vad detta resulterar i men här har regeringen uttryckt en tydlig ambition. Här har också RNS och Narkotikafri Skola lämnat synpunkter och förslag till regeringen på konkreta åtgärder.
ANTDS-strategin pekar också ut arbetsplatsen som en viktig arena för förebyggande arbetet vilket är positivt. ”Bruk av narkotika på arbetsplatsen behöver uppmärksammas – en fråga om arbetsmiljö och säkerhet.”
Regeringen vill införa drogtester i trafiken och höja straffet för rattonykterhet och grov rattonykterhet.
Ett viktigt mål är också att minska den narkotikarelaterade dödligheten. Regeringen har en nollvision.
”I första hand ska fokus ligga på att förebygga så att människor väljer att inte använda narkotika. Vidare bör individen och dennes rätt att få det stöd och den behandling han eller hon behöver för sin beroendesjukdom uppmärksammas”
Regeringen bedömer att ett mål om en nollvision kommer att skapa ett tydligare fokus och kraftsamling kring arbetet i samhället för att minska dessa dödsfall. Målet om en nollvision kan också, säger man, bidra till att förebygga användningen av narkotika, minska utvecklingen av skadligt bruk, missbruk eller beroende av narkotika och öka tillgången till vård och stöd av god kvalitet för personer i missbruk eller beroende.
Regeringen vill se förbättringar inom vården och en bättre ”Samverkan mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst samt med andra aktörer för en sammanhållen vård utifrån patienters specifika förutsättningar och behov.”
Trösklarna och glappen i och mellan systemen är väl kända sedan länge och det är nu dags att regeringen på allvar ser till att vården förbättras.
Förhoppningarna om mer resurser till förebyggande insatser grusas dock. Några ytterligare resurser vill regeringen inte tillföra.
När det gäller mål, inriktning och ambition för narkotikapolitiken förtjänar regeringens ANDTS-strategi beröm. Regeringen har varit tydlig med vad man vill och att man värnar den restriktiva narkotikapolitiken.
Men mycket kan och behöver förbättras och det återstår att se hur regeringen lyckas genomföra detta. Nu gäller att ligga på regeringen och se till att verkstan fungerar. RNS kommer att göra vad vi kan för att bidra till detta.