RNS kommenterar

Bloggen där RNS kommenterar aktuella frågor inom narkotikapolitiken

Idag, torsdag, har socialutskottet i riksdagen besluta uppmana regeringen att utvärdera narkotikapolitiken, och kanske även konsumtionsförbudet. En färsk Sifo-enkät visar dock att drygt 86 procent av befolkningen vill ha kvar förbudet.


Det är Riksförbundet narkotikafritt samhälle som gett Sifo i uppdrag att ställa samma fråga som gjordes för fem år sedan: ”All icke-medicinsk hantering av narkotika är idag förbjuden i Sverige. Förbudet omfattar även själva konsumtionen. Anser du att narkotikakonsumtionen skall vara förbjuden även i framtiden eller skall den inte vara det?”
 
Då svarade 91 procent av de tillfrågade att de ville konsumtionsförbudet ska vara kvar. Den nya enkäten – som gjordes i början av februari i år och besvarats av 1002 personer via telefon – så har stödet för förbudet sjunkit något, till 86,3 procent.
En liten sänkning, men ett fortsatt starkt stöd för att det ska vara otillåtet att inta illegala droger.
 
Glädjande att stödet för förbudet är fortsatt högt. Det behövs för att samhället ska kunna ingripa tidigt och upptäcka unga som är på glid med droganvändning, säger RNS:s ordförande Jessica Vikberg till Drugnews.

Läs hela artikeln här.

Läs hela inlägget »

Jonas Sjöstedt vill göra det lagligt att använda narkotika i ett läge när narkotikamarknaden växer. Alla marknader styrs ytterst av efterfrågan, så även den illegala narkotikamarknaden. Det är minst sagt naivt att tro att man ska kunna stoppa efterfrågan på narkotika genom att blockera rättsväsendets insatser mot efterfrågeledet.
 
Under 1970-talet gav åklagarna konsekvent åtalseftergift för innehav av små mängder narkotika för personligt bruk. Detta ledde till att de som sålde narkotika på gatorna aldrig hade på sig mer än den ”tillåtna” mängden. 1980 ändrade dåvarande riksåklagaren på denna praxis och svensk narkotikapolitik bytte linje. Under 80-talet ledde de samlade insatserna från polisen, socialtjänsten, sjukvården och skolan till att missbruket av narkotika bland unga gick ner kraftigt under hela decenniet.
 
Vi bör lära oss av vår egen historia och ta fasta på det som vi gjorde rätt på 80-talet och skapa en liknande modell anpassad för dagens situation. Det som Jonas Sjöstedt föreslår går i helt fel riktning och skulle innebära en återgång till 70-talets kaotiska politik.

Läs hela inlägget »

– Vi vill förändra synen på missbruk och beroende eftersom det påverkar hur samhället tar hand om de här människorna. Människor som är beroende av detta ska inte straffas utan erbjudas vård och behandling, säger Mikael Malm i en intervju med SVT. Han är tjänsteman på Sveriges kommuner och landsting, SKL, och presenterade nyligen ett förslag om att förbudet mot olovligt bruk av narkotika, som infördes i Narkotikastrafflagen 1988, bör utvärderas.
 
Högsta Domstolen slog 1983 fast att Narkotikastrafflagen inte innefattade ett förbud mot själva bruket/konsumtionen av narkotika i ett då uppmärksammat mål där en man i mellersta Sverige åtalats för att han rökt hasch på en fest och blivit påkommen av polisen. Han fälldes i tingsrätt och hovrätt men friades alltså i HD med hänvisning till att lagen då beskrev innehav som grund för förbudet. RNS – och flera andra organisationer – kampanjade 1984 för att konsumtionen skulle förbjudas.

Läs hela inlägget »

Den 7 mars presenterade FNs narkotikabyrå, UNODC, en rapport om den globala opioidkrisen; Understanding the global opioid crisis
Bara några dagar senare, den 11 mars, gick Rättsmedicinalverket (RMV) i Sverige ut med uppgiften att 11 personer dog av fentanyl (en syntetiskt opioid) under 2018, vilket är en nergång med 90 procent jämfört med 2017 då 101 personer dog av fentanyl (länk till artikel).

Läs hela inlägget »

Varje gång jag varit intervjuad på tv om narkotikafrågan, dvs sånt jag jobbar med, tänker jag efteråt ”attans, att jag inte kom på att säga så!”. Men faktiskt inte när jag var med i Ekdal & Ekdal härom dagen.
 
Jag hade bestämt mig innan att säga att harm reduction inte behöver stå i motsats till narkotikafritt som långsiktigt mål. Jag visste att dödstalen kopplade till den restriktiva narkotikapolitiken skulle komma upp och jag fick fram att vi haft restriktiv politik sedan 1980, dödstalen började öka 2006 och att ökningen hänförs till opioidläkemedel, metadon/buprenorfin och fentanyler. Har inget med den restriktiva politiken att göra utan är en opioidepidemi som drabbat oss hårt. Dessutom fick jag fram att dödstalen för fentanyler sjunker nu, i och med att två bröder som sålt fentanyler blev fällda för grovt vållande till annans död och att de andra säljarna slutade sälja i och med det. Rättsliga insatser funkar och de räddar liv.

Läs hela inlägget »