Riksdagspartiernas svar om narkotikapolitiken

Sammanfattning av partienkäten i Narkotikafrågan nr 2/2026

Översikt. Enkäten visar både bred samsyn och tydliga skiljelinjer. Samtliga partier vill stärka det drogförebyggande arbetet i skolan och alla vill att Kriminalvården ska kunna erbjuda evidensbaserad behandling. De största skillnaderna gäller kriminalisering av eget bruk, vilket mål beroendevården främst ska ha samt hur långt partiernas ungdomsförbund vill gå i riktning mot avkriminalisering och skademinimering.

1. Förebyggande arbete i skolan

Det finns en tydlig samsyn om att skolan har en viktig roll i det drogförebyggande arbetet. Samtliga partier svarar i grunden ja till ökade och/eller fler förebyggande insatser. Skillnaderna handlar främst om hur arbetet ska organiseras: flera betonar elevhälsa, tidiga sociala insatser och samverkan mellan skola, socialtjänst, polis, fritidsverksamhet och vård, medan andra framhåller att den konkreta utformningen ofta är en lokal fråga.

2. Kriminalisering av eget bruk

Här finns en tydlig politisk skiljelinje. Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna vill behålla nuvarande lagstiftning där eget bruk är kriminaliserat. Vänsterpartiet vill utreda avkriminalisering av eget bruk, men inte legalisering. Miljöpartiet vill utvärdera narkotikastrafflagen för att se om den bör ändras så att personer med missbruk och beroende lättare söker hjälp. Centerpartiet säger samtidigt ja till nuvarande lagstiftning men vill utreda vilka skademinimerande effekter en eventuell avkriminalisering skulle kunna få.

3. Generisk klassning av narkotika

En klar majoritet är positiv till generisk, eller familje-, klassning av nya narkotiska substanser. Vänsterpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna är positiva, även om flera betonar behovet av utredning och rättssäkerhet. Socialdemokraterna tar inte definitiv ställning men vill se över hur klassningen kan göras effektivare. Miljöpartiet är mest tveksamt och pekar på att generisk klassning inte löser alla problem, men vill också utreda frågan och studera erfarenheter från bland annat Norge och Danmark.

4. Målet för vården vid drogberoende

Partierna delar sig i två huvudsakliga grupper. Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet avvisar drogfrihet som det primära eller överordnade målet och betonar i olika grad evidensbaserad vård, tillgänglighet och skademinimerande insatser såsom substitutionsbehandling och sprututbyte. Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna vill att drogfrihet ska vara ett mål eller en långsiktig ambition. Samtidigt accepterar flera av dessa partier skademinimering och substitutionsbehandling som delar av vägen dit. Skillnaden gäller därför främst vilket mål som ska vara överordnat, snarare än ett enkelt ja eller nej till olika behandlingsmetoder.

5. Kriminalvårdens roll

Här råder mycket stor samsyn. Samtliga partier anser att personer med beroendeproblem i Kriminalvården vid behov ska få tillgång till evidensbaserad behandling som kan bidra till drogfrihet och minska risken för återfall efter avtjänat straff. Partierna betonar behandling, rehabilitering och återfallsförebyggande insatser. Skillnaderna ligger främst i betoningen: Kristdemokraterna vill ge Kriminalvården större möjligheter att själv ge behandling, medan Moderaterna särskilt framhåller vetenskap, beprövad erfarenhet och tydliga resultatkrav.

6. Ungdomsförbundens syn

Ungdomsförbunden visar större ideologiska skillnader än moderpartierna. KDU och Ungsvenskarna ligger nära sina moderpartiers restriktiva linje. Grön Ungdom driver en tydligare skademinimerande linje med bland annat avkriminaliserat bruk, injektionsrum och utbyggd substitutionsbehandling. CUF och LUF går längre än sina moderpartier i liberal riktning och vill se avkriminalisering. MUF skiljer sig också från Moderaterna. Vänsterpartiet uppger att ungdomsförbundet delar partiets syn, medan Socialdemokraterna avstår från att redogöra för SSU:s ställningstaganden eftersom ungdomsförbundet är självständigt.

Samlad bild

Den största samsynen finns kring prevention och behandling inom Kriminalvården. En bred majoritet är också positiv till snabbare klassning av nya narkotiska substanser. De tydligaste politiska skiljelinjerna gäller synen på kriminalisering av eget bruk och om drogfrihet eller skademinimering ska vara det primära målet för beroendevården. Ungdomsförbunden förstärker skillnaderna: flera av de borgerliga ungdomsförbunden driver en mer liberal narkotikapolitik än sina moderpartier, medan andra ungdomsförbund ligger närmare partiernas restriktiva linje.

Kortversion

Riksdagspartierna är i stort eniga om behovet av förebyggande insatser i skolan och evidensbaserad behandling inom Kriminalvården. De flesta är också positiva till generisk klassning av nya droger. Däremot går åsikterna isär om kriminalisering av eget bruk och beroendevårdens mål. V, MP och delvis C vill öppna för förändringar av dagens lagstiftning, medan övriga partier tydligare försvarar nuvarande kriminalisering. I vårdfrågan betonar V, MP, S och C skademinimering och evidensbaserade insatser, medan L, KD, M och SD tydligare lyfter drogfrihet som mål. Ungdomsförbunden uppvisar ännu större skillnader, särskilt genom att CUF, LUF och MUF står för mer liberala positioner än sina moderpartier.

Underlag: Partienkäten i Narkotikafrågan nr 2/2026 samt tidigare sammanfattningar av enkätsvaren.