Narkotikafrågan som maktmedel mellan stormakterna

USA har varit hårt drabbat av en opioidkris i mer än ett decennium och som skördat hundratusentals liv. Under 2024 avled nästan 50 000 amerikaner av fentanyl och siffrorna är på väg ner från toppen omkring 2023. Kostnaderna för folkhälsa och samhällsekonomi är stora men fentanylkrisen har också fått en tydlig geopolitisk dimension inte minst genom USA relation till sin strategiska rival Kina.

En stor del av den fentanyl som tillverkas i illegala laboratorier i Mexiko bygger på prekursorer med ursprung i Kinas kemiska industri. Washington har därför länge pressat Peking att skärpa kontrollen av dessa kemikalier. Inför mötet mellan presidenterna Xi Jinping och Donald Trump den 24 september 2026 skärpte Kina reglerna för fentanylrelaterade brott och införde exportkontroller för ytterligare två kemikalier som kan användas vid tillverkningen.

Fentanyl blev tidigt en del av Trumps handelspolitik. I februari 2025 införde USA som första handelstullarna, extratullar på varor från Mexiko, Kanada och Kina. Trump hänvisade bland annat till fentanyl, illegal migration och narkotikakarteller. Mexikanska karteller har senare terrorstämplats av USA.

Kanada svarade med skärpta gränskontroller och förstärkta insatser mot fentanyl och organiserad brottslighet. Mexiko placerade 10 000 nationalgardister vid gränsen och trappade upp insatserna mot narkotikasmuggling. Samtidigt krävde Mexiko att USA skulle göra mer för att stoppa vapensmugglingen söderut.I USA har fentanylkrisen ibland beskrivits som ett möjligt ”omvänt opiumkrig” där Kina använder narkotikan för att försvaga USA. Några vederlagda belägg för att den kinesiska staten medvetet bedriver ett sådant narkotikakrig har inte presenterats.

Frågan om avsikt får inte skymma den säkerhetspolitiska risken. Narkotikahandel kan orsaka omfattande dödsfall, finansiera våldsamma nätverk och undergräva förtroendet för myndigheter. Sådana sårbarheter skulle kunna utnyttjas av statliga eller icke-statliga aktörer för att försvaga ett samhälle eller skapa politisk splittring.

Här möter narkotikafrågan diskussionen om hybridpåverkan. Narkotikahandel är inte automatiskt hybridkrigföring och det krävs konkreta belägg för att fastställa ett avsiktligt strategiskt syfte. Men riskerna behöver förebyggas även utan bevis för en samordnad fientlig plan.

Däremot är det tydligt att narkotikasamarbetet påverkas av den bredare relationen mellan USA och Kina. Efter Nancy Pelosis besök i Taiwan 2022 avbröt Kina samarbetet med USA inom bland annat narkotika- och brottsbekämpning. När relationerna senare förbättrades återupptogs samarbetet vid mötet mellan Joe Biden och Xi Jinping 2023.

Fentanylfrågan har därmed vuxit till något mer än traditionell narkotikabekämpning. USA använder ekonomiska och diplomatiska påtryckningar för att få andra länder att agera mot narkotikaflödena, medan Kina genom kontrollen av kemiska prekursorer kan påverka en central del av leveranskedjan.

Även Latinamerika utgör en arena för denna utveckling. I mars 2026 lanserade Trumpadministrationen ”Shield of the Americas” som är ett samarbete med latinamerikanska regeringar mot narkotikakarteller, penningtvätt och organiserad brottslighet. Samtidigt pågår en bredare konkurrens mellan USA och Kina om ekonomiskt och politiskt inflytande i regionen.

Den militära dimensionen har blivit tydligare. USA:s flotta Southern Command leder insatser mot narkotikarelaterade nätverk i västra halvklotet bland annat genom Operation Southern Spear där marina resurser, underrättelser och internationellt samarbete används för att störa de kriminella nätverken. USA har samtidigt fördjupat samarbetet med Indien. I januari 2026 höll länderna det första mötet i en gemensam arbetsgrupp för narkotikapolitik med fokus bland annat på prekursorer och säkerheten i läkemedelsleveranskedjan.

Sammantaget visar detta hur narkotikabekämpning har blivit ett verktyg i ett bredare utrikespolitiskt agerande. Handelspolitik, diplomati, underrättelsesamarbete och militära resurser används för att påverka flöden och förmå andra länder att agera.

Kopplingen mellan narkotika, handel och stormaktsrivalitet är långt ifrån ny. Opiumkrigen under 1800-talet är det tydligaste exemplet. Under kalla kriget flöt amerikansk narkotikabekämpning i Latinamerika periodvis samman med bredare säkerhetspolitiska mål. Under 2000-talets krig i Afghanistan blev den illegala opiumekonomin på motsvarande sätt en fråga om statsbyggande, säkerhet och väpnad konflikt.

Dagens fentanylkris är därför inte början på narkotikans geopolitik utan ett nytt uttryck för en gammal koppling mellan narkotika, makt och internationella relationer. Det som särskiljer fentanylfrågan är dels att USA måste förhålla sig till Kina, en ekonomisk och strategisk rival med betydande egen makt, dels själva marknadens struktur. Till skillnad från traditionell produktion av exempelvis opium eller kokablad bygger fentanylmarknaden i hög grad på kemiska prekursorer och internationella handels- och leveranskedjor.

Kemikalier kan tillverkas och exporteras från ett land, narkotikan produceras i ett annat och slutligen säljas på en tredje marknad. För att påverka flödena krävs därför inte bara polisinsatser och gränskontroller, utan också diplomati, handelspolitiska åtgärder och förhandlingar mellan stater. Fentanyl blir på så sätt inte ett ”vapen” i traditionell mening. Men narkotikafrågan blir en av många frågor som kan påverkas av det större strategiska spelet mellan länderna. Taiwan är ett tydligt exempel. När relationen mellan Washington och Peking försämras kan samarbetet kring narkotika påverkas; när relationen förbättras kan samma fråga bli ett område för samarbete.

Samma mönster syns i USA relation till Mexiko och Kanada, där tullar, gränskontroll, migration, narkotikasmuggling och organiserad brottslighet i allt högre grad vävs samman. Det innebär inte att varje narkotikapolitisk åtgärd i första hand är geopolitisk. Men det innebär att narkotikafrågan inte kan förstås enbart genom folkhälsa, behandling och kriminalpolitik.

I USA har denna utveckling blivit särskilt tydlig. Trump gjorde kampen mot fentanyl, karteller och illegal narkotikahandel till en central del av sin politiska agenda. Efter valet har frågorna fått en tydligare plats i USA utrikes-, handels- och säkerhetspolitik. Det är en historiskt välbekant koppling som nu tar sig nya uttryck. Det som gör fentanylkrisen särskilt intressant är att den inte bara berör relationen mellan USA och producent- och transitländer. Den har också blivit en del av förhållandet mellan världens två främsta stormakter. För att begränsa fentanylhandeln måste Washington och Peking därför, trots sin strategiska rivalitet, kunna samarbeta kring kemikaliekontroll, handel och brottsbekämpning.

Text: Erik Wikström