Sverige har blivit ett transitland för narkotika

Under de senaste åren har Sverige gått från att främst vara ett konsumtionsland till att i allt högre grad även bli ett transitland för narkotika. Den organiserade brottsligheten är, enligt årets myndighetsgemensamma lägesbild om organiserad brottslighet, gränsöverskridande i Norden. Det medför att svenskt territorium utnyttjas för att transportera narkotika vidare till övriga Norden – och ibland vidare ut i Europa. Detta sker samtidigt som rättssystemet, lagstiftningen och den politiska uppmärksamheten inte är helt i takt med verkligheten.

Att vara ett logistiskt nav för den internationella narkotikahandeln i kombination med missbruk av narkotika i breda samhällsgrupper leder till otrygghet, ett omfattande säkerhetsproblem, ökad och exporterad gängkriminalitet samt ökade samhällskostnader.

Efterfrågan finns – men inte där vi letar

Färska siffror från CAN* visar att narkotikaanvändningen bland unga har minskat vilket är glädjande. Men utvecklingen riskerar att bli en falsk trygghet. I samma rapport nämns att kokain är den näst vanligaste illegala substansen efter cannabis bland unga vuxna och att användarna finns i flera samhällsskikt, inklusive bland dem som inte tidigare haft problematik.

Det är inte ovanligt att samma personer som fördömer gängkriminalitet parallellt köper kokain och andra droger som finansierar den organiserade brottsligheten.

Vi som är samhället, politiken och rättsväsendet behöver ta ett omtag. Samtidigt och tillsammans där det är möjligt.

Tiden efter 2011 – Ett rättsligt bakslag

Sedan 2011 har straffen för grova narkotikabrott gradvis sänkts efter flera vägledande avgöranden i Högsta domstolen. Målet var att nyansera bedömningen av straffvärdet – särskilt utifrån typ av narkotika, mängd och omständigheter – men effekten har i praktiken blivit att individer som hanterar mycket stora mängder narkotika ibland döms till förhållandevis milda straff. Förvisso skapades ett synnerligen grovt narkotikabrott några år senare (2016), men det finns anledning att anta att HD-domen från 2011 har skickat ut fel signaler utanför Sverige, och att det i praktiken inte kompenserat för förlusterna som sänkningen av grovt narkotikabrott gav.

Vi kan notera att den allvarliga brottsligheten i Sverige ökat efter HD domarna 2011. När Sverige används som transitland och när efterfrågan ökar, är det orimligt att straffskalan för grova narkotikabrott inte längre motsvarar brottets samhällsfarlighet.

Vi behöver agera – på flera fronter

Det är dags att samhället tar ett helhetsgrepp. Narkotikabekämpning handlar både om att ta ansvar både som människa och myndighet.  Här är några förslag som kräver politiskt mod:

1. Öka informationen och opinionsbildningen även mot vuxnas narkotikaanvändning. Att använda kokain och annan narkotika är inte ett “privat val” – det är en aktiv handling som bidrar till gängvåld, dödligt våld och ett brutalt samhällsklimat. Regeringen har möjlighet att tilldela myndighetsgemensamma uppdrag i detta.
2. Hjälp dem som fastnat i drogberoende men rikta kännbara påföljder mot nöjesknarkarna som hänsynslöst göder kriminaliteten – möjliggör påföljder som tillfälligt indraget pass och körkort för dem.
3. Gör en översyn av straffskalorna för grova narkotikabrott. Straffen måste åter spegla den samhällsskada som organiserad narkotikahandel innebär.
4. Förstärk underrättelsearbete och gränsöverskridande samarbete. Sverige kan inte ensamt stå emot en internationell handelsväg för narkotika – vi måste ytterligare förstärka samverkan med Norge, Finland, Danmark och EU:s rättsliga organ.

Ansvar – och om mod

Den svenska narkotikapolitiken behöver en ny riktning. Vi kan inte titta bort medan vårt land används som transitland samtidigt som efterfrågan bland vuxna ökar. Varje gram kokain som köps behöver sättas in i ett större sammanhang. Varje narkotikaparti som smugglas till och genom Sverige ska vara ett riskmoment. Att ta sig friheten att handla narkotika för nöjes skull ska ha sitt pris. När vi ser helheten mellan risktagande, marknaden och den organiserade brottsligheten kommer färre oskyldiga människor drabbas av narkotikans konsekvenser, som anhörig, brottsoffer eller drogberoende.

Jessica Vikberg, Förbundsordförande, Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle

Källor:
Tullverket

Narkotikautvecklingen i Sverige Rapport nr 235 , från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Myndighetsgemensam Lägesbild Organiserad Brottslighet 2025

 Folkhälsomyndighetens rapport Kokainanvändning i Sverige från februari 2025

Publicerad i Dagens Arena 22 oktober 2025